Ebbagr skrev 2015-04-19 20:45:19 följande:
Gud vad roligt att hitta unga med så många hundar! Jag är själv 16 och får min lilla finska lapphunds tik nu i juni, jag kommer betala för hunden men de andra ekonomiska som bur,försäkring,foder m.m kommer mina föräldrar betala, i alla fall till en början.
jag gissar att du uppfostrat hundarna eller i alla fall någon utav hundarna själv och då undrar jag vad i hela uppfostringens delen tyckte du var svårast? Jag själv är mest "nervös" över ensamträning och skallträning, alltså att hunden inte ska skälla så mycket för mamma bor i en lägenhet och här måste hunden vara när jag är i skolan för den är tvärs över gatan så har nära hem! :) Men vad var svårast och varför?
Ja, det är alltid kul att hitta unga personer med hundar!
Ja, jag har haft mina hundar sedan de varit 8-10veckor gamla så jag har uppfostrat dem själv.
Mina hundar var inte speciellt svåra att ensamhetsträna och de har aldrig skällt något speciellt inomhus. Jag har visat väldigt tydligt att det ska vara LUGNT inomhus, lek och stim och stoj är förbjudet! Och stressar inte hundarna upp sig, så blir det inget skall. Ensamhetsträning har jag inte gjort så mycket då jag sällan lämnar dem. Men det händer ju att det blir småstunder när man ska till affären. Men det var aldrig några problem för de visste reglerna och det var bara när de var i trotsåldern som det kunde bli lite bus inomhus när jag gick. Men inget annat. Ett tips är att bara lämna hunden (iallafall i början) när den är trött (välrastad) för då brukar de gå och lägga sig rätt snabbt för de orkar inte sitta och hålla koll hur länge som helst, speciellt inte när de är några månader (tänk på att inte lämna den ensam förrens den är några månader och bara korta stunder i början.)
Och vilken fråga! Tack för den du haha. Den svåraste delen i uppfostran kan jag nog faktiskt inte svara på. Det var så otroligt individuellt på hundarna. Och för det mesta så låg inte biten hos själva hunden, utan på mig och att jag fick försöka mig fram på vad som passade.
Schäferkorsningen var t.ex väldigt svår att få motiverad, det är hon i nu då hon tycker inte att träning är speciellt kul. Men när jag släppte allt det här med "extra" lydnaden, spår, sök osv och bara tog agility och freestyle så blev det bättre och hon tyckte det var roligare.
Groenendael:en var nog det svåraste att inte ta från andra. Hon kunde hoppa upp på borden och ta en macka och när man sa ifrån så kollade hon bara nöjt på en. Det tog tid innan jag funderade ut hur man fick henne att "skämmas" och på så sätt få henne att sluta. För tycker hunden att den gör rätt, så fortsätter den med beteendet.
Terven var nog den enklaste hunden av alla faktiskt. Men det svåraste var nog ändå det här med andra djur (inte andra hundar eller människor), hon har otroligt stark jaktinstinkt och såfort hon såg något, kunde vara en stor älg eller en nyckelpiga. DEN SKULLE DÖ! Men efter otroligt mycket skvallerträning så har hon slutat helt med det.
Mallen har dock det mesta varit ett rent helvete med. Hahahah nä, så ska jag inte säga. Men med henne har det varit allt från att hon skriker under träningar till att jaga allt som rör sig (även löv) till att vägra släppa till att försöka ligga steget före mig hela tiden. Men nu har jag "vant" mig vid henne lite med (hon är bara 2år) och hon är rätt mycket kvickare och mer snabbtänkt än de andra och hon är absolut den mest krävande hunden. Men hon har ju också en "skarpare" stam än de andra.
Sen den sista, Schäfern. Med henne har vi inte haft så mycket problem med. Hon är strax 1år och vi har nyligen börjat med spår, jag tar det långsamt då hon fick åka in för magkatarr och var inlagd i 3 dagar när hon var 6 månader. Så jag har tagit det extra lugnt med henne, fler långrundor och kortare träningspass helt enkelt. Men hon är också rätt lik Mallen i sättet. Hon vill alltid ligga steget före mig (de andra är också aktiva och vill framåt, men dessa två är extrema) och hon har otrolig kamplust och är väldigt envis! Hon har även börjat med en väldigt ful fason efter att hon löpte första gången, och det är att pipa (inte tjuta) när hon ser andra hundar. Fast hon inte löper längre, så vill hon fram. Och tidigare brydde hon sig inte ett dugg om hundar hon inte kände. Men det är bara att träna bort!
Hoppas du fick svar på din fråga haha :) Blev ett väldigt långt svar!
