Det här med koppeltvång och stora hundar

HUNDAR SKALL KOPPLAS! Det måste till en lagändring!

Det var så extremt många generationer sedan att vi nu bara kan kalla hundar av urtyp och knappt ens det för "rovdjur", lika lite som vi kan kalla tamgrisar för vildsvin. De allra flesta hundraser skulle inte överleva om vi övergav de i skogen, de har inte verktygen för det. Många hundrasers klor och tänder går inte att jaga med, och de har dåliga jaktinstinkter för att inte tala kunskaper (lyckad jakt är en förvärvad kunskap), de är beroende av människans välvilja. Katter däremot är rovdjur. 

Ja, och nej. Ja, hundar SKA kopplas OM man går i ett område som har koppeltvång (tätbebyggt område om kommunen man går i har koppeltvång i tätbebyggt område eller faller under naturskyddet), ELLER om man möter någon i skog och mark eller i områden som har koppeltvång OM den/de man möter verkar osäkra av någon anledning ELLER man inte kan läsa av personer man möter. Nej, vi behöver ingen lagändring, lagen är tämligen klar på vad som gäller. DOCK anser jag att skolan kan behöva ha obligatoriska kurser i djurhantering i till exempel mellanstadiet, åtminstone teoretiska sådana, och jag anser att de som vill köpa ett djur, vilket det än vara må, bör gå en kurs i skötsel och hantering av valt djur, vare sig det är guldfiskar eller ligrar de vill skaffa sig. "Hundkörkort" har varit på tapeten förr, och jag är för en sådan grej, trots att jag inser att det aldrig kommer få genomslag.

Jag ska driva detta långt.

Vad är det du vill ändra på, om du ska precisera dig?

Koppel på ALLA hundar - ALLTID!

Jag tycker det e obehagligt med både stora o små hundar när jag e ute o går med min son.Hur ska jag kunna veta att du har pli på din hund. Jag kan ta sonen i armen o hindra honom att springa fram men det blir ju genast svårare om hunden springer mot oss.

Jag försöker lära sonen att alla hundar inte är snälla. O det e ju så även om hunden e snäll så kan nåt gå fel o då e det bra med koppel o en hundägare som kan kontrollera sin hund.

Min mamma e livrädd för hundar o hade nog fått en hjärtattack om en lös hund kommit springande mot henne.

Jag har två schäfrar, den ena väger runt 30 kg, den andre lite över 30 kg. Nu gör de sällan det, men om de gör ett hastigt ryck i kopplet så jag kan inte hålla emot så jag står stadigt kvar, däremot kan jag genom lydnad få dem att inte göra ett ryck igen. Nu kanske det inte är så för alla hundar som bryter benet, men jag har haft en hund som bröt benet i skogen, jag såg inte när det skedde, han stack ifrån mig, kom tillbaka, och markerade då lätt, sedan började han halta, sedan gick han på 3 ben. Jag åkte akut med honom till veterinären, det visade sig att han hade brutit benet, i väntan på operationen fick han ett stödförband på benet och fick smärtstillande, han behövde aldrig bäras på grund av sitt brutna ben.
När det gäller huggormsbett så måste man inte bära hunden, om man inte kan det så ska man ha hunden i koppel  och sakta gå till en plats där man kan bli upphämtad.

Jag håller med. Som hundägare tar jag också ansvar inför hundrädda personer, men min erfarenhet är att hundrädda personer inte alltid visar någon respekt mot hundägare i sitt bemötande av dem, nu menar jag inte fall där en hund springer fram till en hundrädd person.
Jag hade tidigare en schäferhane som respektingivande och som många i omgivningen antingen gillade eller ogillade/var rädda för, och han var inte den typ av hund som sprang fram och ville hälsa på främmande människor, tvärtom.

Många av dem som jag kände och ogillade/var rädd för honom visade det tydligt genom att klaga på honom när de talade med mig, vilket jag tyckte var jobbigt, de behövde inte gilla honom, men jag ville inte få höra sådana saker om min hund.
Vissa klagomål var rätt så intressanta också, som när bekanta till mina föräldrar som ogillade honom, ville komma till den då nyligen inköpta sommarstugan när vi var där, för där var också mina hundar som gick lösa på tomten.
Alltså ville de besöka en plats där min "farliga" hund gick lös.  De begärde inte att han skulle hållas instängd om de skulle komma, och om de gjort det så hade de svaret blivit nej. För jag stänger generellt inte in mina hundar när jag får gäster, speciellt inte sommarstugan där eventuella gäster kommer långväga ifrån, och alltså spenderar många timmar.

Jag lärde mig en viktig sak genom dessa erfarenheter och det var att orsaken till dessa reaktioner troligen var för att jag själv inte var bestämd, de såg troligen att jag blev besvärad och blev ett lätt offer. Om jag skulle få sådana reaktioner igen eller en hund som inger mer respekt än mina nuvarande och som många reagerar på skulle jag agera på ett annat sätt, nämligen att inte ta åt mig, Givetvis se till att hunden inte stör någon men om någon blir rädd för min bara för att jag går från min bostad till parkeringen så är det denna person problem inte mitt, jag har rätt att gå med min hund på ett bostadsområde. Skulle någon komma och klaga på min och det var totalt irrelevelanta klagande skulle jag betacka mig sådana kommentarer, de får gärna ogilla min hund men jag behöver inte lyssna på det

Jag håller med dig när det gäller möten på 100 meter längre bort, jag kopplar inte alltid mina hundar om de är lösa då utan jag kallar på dem, och säger åt dem att gå fint vid sidan.

Jag är livrädd för hundar och tycker detmär jäkligt obehagligt med lösa hundar, stora som små. Vill man ha sin hund lös får man vara i skogen eller i ett glesbebyggt område tycker jag. Att få ha sin hund lös kan aldrig vara en rättighet. Hunden är ett djur som reagerar på saker oavsett hur väluppfostrad den är. Därför kan ägaren aldrig gå i god för hur hunden kommer att bete sig. Respektera din omgivning och koppla hunden säger jag!

Angående att hunden är stor. Självklart gör det att människor blir räddare för den än en liten hund, oavsett hur irrationellt det må vara. Detta är ytterligare ett argument att koppla den så att människor ska slippa vara rädda. Man har inte en orm lös på bussen heller, oavsett om den är ofarlig.

TS du verkar ha en bra grundsyn av hur hunden ska hanteras. Men när du börjar prata om att hundrädda ska ta sitt ansvar blir jag mörkrädd.

Jag blir rädd när jag inte kan se om hunden och föraren har ett bra samspel. Vilket i fallet som TS beskriver ska vara helt ok. Det spelar för den delen ingen roll om hunden är stor eller liten.

TS har tanken någonsin slagit dej att din livliga valp kan ge annat intryck än vad du tror?

Jag är uppvuxen med hund men min hundrädsla blir bara värre och värre pga alla incidenter orsakade av dåliga hundägare. Det enda som kommer att få detta att vända är att alla hundägarna tar sitt ansvar. Att gå fram till någon som försöker hålla koll på sin hund skulle inte falla mig in.

Dessutom reagerar jag på resonemanget att det inte är koppeltvång överallt. Så här års är det koppeltvång i skogen och överallt där det kan finnas vilt.

Jag är så sjukt rädd för hundar och om jag ser en hundägare med hunden lös brukar jag stanna och vänta tills de kopplar dem och de gör de flesta faktiskt. Och ja jag ger hundägare onda ögat och tittar äcklat på deras hundar (om de är lösa) för att det är jävligt obehagligt. Jag kan till och med säga att jag hatar hundar. Det har börjat bli en fobi för mig. Bättre blir det inte av att människor skickar ut skina 35 kg barn med en hund på 40 kg och som varken lyssnar på barnet eller inte försöker slita sig ur kopplet.

Men om en hund kommer springande emot mig så ser jag inget hinder till att försvara mig. Beror ju såklart på vad det är för slags hund och om den är glad eller aggressiv.

Min syster råkade ut för en hund som försökte hoppa in i hennes vagn när hon hade sin dotter där, den var lös. Den var säkert bara nyfiken men om.det hade hänt mig hade jag sparkat den så hårt jag bara kan.

Ts har en unghund, att den är livlig är för mig inget konstigt. Unghundar brukar heller inte vara färdigtränade när det gäller vardagslydnad och för att de ska bli det krävs träning.

Nu vet jag inte vad du menar med ett bra samspel mellan hund och ägare men det kan vara så att man har ett bra samspel med sin hund men inte alltid visar det när man är ute med sin hund.  När jag har valpar/unghundar så är det också viktigt mig att en del av promenaderna inte går ut på hundträning utan att hunden ska få fri inom en rimlig gräns att nosa och göra annat än att ha kontakt med mig.

När det gäller frågan om det råder koppelförbud eller ej finns det olika definitioner, det står inte i denna lag att hunden måste vara kopplad utan den ska vara under kontroll och inte får jaga vilt. Medan det i naturreservat råder koppelförbud.

[quote=75176567][quote-nick]Fanny b skrev 2015-04-17 23:07:47 följande:[/quote-nick]

Ts har en unghund, att den är livlig är för mig inget konstigt. Unghundar brukar heller inte vara färdigtränade när det gäller vardagslydnad och för att de ska bli det krävs träning.

Nu vet jag inte vad du menar med ett bra samspel mellan hund och ägare men det kan vara så att man har ett bra samspel med sin hund men inte alltid visar det när man är ute med sin hund.  När jag har valpar/unghundar så är det också viktigt mig att en del av promenaderna inte går ut på hundträning utan att hunden ska få fri inom en rimlig gräns att nosa och göra annat än att ha kontakt med mig.

När det gäller frågan om det råder koppelförbud eller ej finns det olika definitioner, det står inte i denna lag att hunden måste vara kopplad utan den ska vara under kontroll och inte får jaga vilt. Medan det i naturreservat råder koppelförbud.

[/quot]

Ja och eftersom det är en jag unghund så kanske den ska vara kopplad mer när folk är i närheten. Precis som någon annan i tråden sa.

Ett bra samspel ser jag när föraren kallar på sin lösa hund. På hur hund och människa beter sig då. Om hunden redan går fot så är det lätt att se med en gång. För mej räcker det till och med att föraren pratar med hunden. Att hunden då stannar och inte går mot mej. Jag ser ingen motsägelse mot att låta hunden nosa fritt och visa samspel när någon kommer. För mig är det så här medans andra kan ha svårare att förstå och måste se kopplet.Speciellt om hunden är lite livlig när man går förbi.

Angående koppeltvånget så reagerade jag på att många låter hundarna springa av sig i skogen. Vilket jag tolkade som att föraren står still och hunden får springa fritt rakt in i skogen. I det fallet har jag svår att tro att man har hunden under kontroll hela tiden. Men springer man med hunden så är det ju inget problem. Jag är klart medveten om definitionen och ser inget problem om samspelet är bra.