Ofrivillig pappa trots kondom

Du säger något mycket viktigt här som ni båda måste ta till er och tänka på: Varken du eller hon är redo att försörja barnet.   Där måste ni stanna till och tänka på vad det innebär.  

Jag kan absolut förstå att hon inte vill göra abort.  Men frågan till henne och indirekt till dig - vill hon ha barn för att hon vill bli MAMMA eller vill hon bara slippa göra abort?   Två mycket skilda saker - väldigt viktigt att tänka på eftersom ni inte känner er redo att försörja barnet.  Vem ska betala om inte ni gör det? 

Jag tycker ni måste prata och det realistiskt.  Vad innebär det att föda barnet? På riktigt alltså.  Vem ska betala? Hur ska ni bo?  Hur löser ni det praktiska med föräldraledighet?  Köpa saker?  Har du råd med underhåll om du inte ska bo med barnet ? (tänker mig att det kanske tar ett tag att kunna bo ihop eller att det inte håller) 

Är hon beredd att ta dom kostnader det innebär att vara ensam mamma? (om ni inte flyttar ihop eller att det inte håller) 

har ni koll på det juridiska när det gäller vad vårdnad , boende och umgänge ? Hur tänker ni kring dom bitarna? 

Ni har alltså massor att prata om när det gäller beslutet att behålla eller inte.  

Jag tycker inte det är så självklart att behålla just med tanke på dom bitar du ändå skriver om.  Skriv med papper och penna vad ni kommer fram till så ser ni snart om det är läge att behålla eller inte.

Vet inte om jag kan säga något för att ge dig klarare tankar eller lindra känslor men jag kan dela med mig av min erfarenhet. Jag och min man hade träffats i två månader när jag blev gravid och vi kände precis likadant. Bestämde oss för att flytta ihop och ge allt för att det skulle bli det bästa som vi kunde åstadkomma. Och det har blivit superbra! Det har inte varit lätt och vi har många gånger kämpat i motvind, både vad gäller relation, sysselsättning, folks åsikter etc. Det har skett stora förändringar i våra liv och vi har mognat otroligt mycket tillsammans i den roll vi sattes i (och idag älskar). Som det ser ut nu är vi gifta och väntar vårt tredje barn. Lyckligare än någonsin!

Det viktigaste för mig var att min man hela tiden stod upp för mig och visade att han verkligen ville vara med mig och barnet men han var alltid ärlig om hur skraj han var och hur skit det kunde kännas ibland. Lika bra vara ärlig med sig själv och varandra. Lurar man sig själv finns risken att man vaknar upp i en situation man inte vill befinna sig i.

Hoppas det löser sig så att ni kan få glädjas tillsammans och finna trygghet i varandra inför det som komma skall. (Om ni väljer den vägen) Ni två kan bli ett superbra team som kan ta hand om ert barn på ett sätt som är bäst för han/hon om ni vill det. Men det kräver uppoffringar och stora beslut.

Lycka till!

Kan tillägga att för mig fanns och finns inte abort med på kartan. Är ingen motståndare så jag skulle hindra någon annan till abort men skulle adlig själv kunna genomföra det. Så jag förstår din tjej och hon känner så. Såna känslor går inte att trycka bort bara av att "tänka rationellt". Åtminstone var det så för mig.

Träffades samtidigt? Haha.. hon skulle nog inte kunnat bli befruktad på annat vis om inte med hjälp av en annan man. Prata med henne, fast 25 år är ingen dålig ålder att bli far på.

Det händer faktiskt att personer blir gravida trots kondom. Spermierna kan inte simma genom gummi men om de ligger kvar och småjuckar lite efter utlösning kan sädesvätska smita ner under kondomen, längsmed den halvslaka penisen, och sen vandra upp i slidan. En ska ha en sablans tur/otur för att detta ska ske men det kan faktiskt gå till så. Det behövs bara en enda spermie för att befrukta ett ägg. Jag har varit med om det själv.

Kondom är det MINST säkra preventivmedel när det gäller graviditet. En kondom kan lätt rispas med en nagel och så är det kört. Den behöver inte gå sönder synligt. Många missar tyvärr det.

Tell me about it! Min senaste graviditet (nuvarande) blev till så. Min mamma som är barnmorska bara skrattade åt oss som trodde att vi var skyddade av kondomen. Att det typ inte ens räknas som preventivmedel mot graviditet. Skyddar mest bara mot sjukdomar... Hon möter ju en hel del som blivit gravida trots kondom så hon vet väl

Jag blev gravid med min sons far efter tre månader, jag var inställd på abort men han ville absolut behålla. Jag hade precis flyttat till han och hans familj som 19 åring inte bara en ny stad utan 23 mil hemifrån. Jag var arbetslös och han gick som lärling vilket innebar 7000 innan skatt. Efter att ha bott hos hans föräldrar tills vår son var 1 1/2 år kunde vi flytta till ege, kunde försörja oss men det var inte bra. Hans spelberoende tog över, han spelade inte med pengar utan WoW all ledig tid.

Jag lämnade tillslut och vi har vår son varannan vecka, han har en sambo och jag har gift mi. Vårt barn mår bra även om det inte var det som vi hade tänkt oss. Men vi kämpar ändå tillsammans för att vår son som fyller 8 i år ska ha det så bra som möjligt. Jag växte mig in i rollen fort, han älskar sin son även om han fortfarande spelar en del, men hans nya hjälper honom med jämvikten.

Allt går bara man vill och är beredd på att se lösningar det blir många hinder påvägen men förens barn är det värt det. Ett leende, en kram från ens barn gör att man orkar så mycket mer.

Kanske inte hjälper så mycket men det är vår historia.