• sacamano

    Bedragen och snart ensamstående förälder

    Hej, det har uppstått en stor kris i vår lilla familj som jag gärna vill bolla med.


    Jag och min numera ex-flickvän träffades för snart två år sedan. Det bara exploderade, för oss båda. Det kändes så rätt från dag ett. Efter bara en månad blev hon gravid och hon var väldigt säker på att hon ville behålla barnet. Jag var ärligt talat lite tveksam men vi hade en bra dialog om det och jag kände efter ett tag att 'vi kör!'.


    Vår underbara son är nu ett år och vi har haft det jättebra med honom.


    Innan påsk så var jag och min son borta i en vecka och hälsade på mina föräldrar. Hon var kvar hemma och jobbade.


    När vi kommer hem berättar hon att hon varit otrogen. Det tar hus i helvete. Efter att ha varit ifrån varandra några dagar så har hon kommit fram till att det är nåt i hennes känslor för mig som saknas. Hon beskriver det som att hon inte är 'färdig' med sig själv. Att hon vill uppleva saker och ha äventyr. Hon kan dock inte specifiera vad hon menar.


    Allt detta kom som en chock för mig. Vi har gått igenom så mycket. Precis när vi hade träffats så hände nåt med ett gammalt ex till henne. Det kändes verkligen som ett stort misstag och hon var djupt ångerfull men i det skedet hade vi inte ens blivit tillsammans egentligen. I höstas så hittade jag en lapp hon skrivit där det framkom att hon hade tankar på otrohet. Efter det så pratade vi mycket om hur det kändes. Att vi hade lite svårt att hitta tillbaka till en bra parrelation utöver barnet. Men hon var så inställd på att det skulle bli bra. Vi pratade massa och allt blev så himla bra. Vi hittade tillbaka till ett underbart sexliv. Jag kände mig nykär och jag kände det från henne med. Hon sa flera ggr att hon ville ha fler barn med mig, skaffa sommarhus och gifta sig i framtiden.


    Och nu har denna helvändning skett? som från ingenstans.

  • Svar på tråden Bedragen och snart ensamstående förälder
  • Banans

    En gång otrogen alltid otrogen! tråkigt att hon vill välje annat framför familjelivet . Hon kanske inte är lika mogen som dig och hon kanske inte riktigt har hittat sig själv ännu. Livet är för kort för att ödsla det på personer som inte är villig att ge lika mycket tillbaka. Är du forfarande lika kär i henne? Eller kan de vara att du vill hålla ihop pga av erat barn ?

  • sacamano

    tack för dina tankar. jo det är en viss åldersskillnad mellan oss. hon är 25 och jag 33. jag är så galet förälskad i henne. det här var första förhållandet jag haft som jag verkligen kände hade en framtid. fattar inte hur jag ska lyckas upprätthålla nån slags relation med henne pga vårat barn utan att bli en bitter man.

    fattar inte att hon aldrig sagt nåt om sin tveksamhet utan gör det absolut sämsta och fegaste man kan som skadar mest.

    vill ju nångång att vi ska få en fin relation även utöver vår son för att vi nånstans ändå gillar varandra... men det känns långt borta.

Svar på tråden Bedragen och snart ensamstående förälder