• Kat0408

    Snälla någon mer med Hyperemesis (HG)

    Snälla finns det någon mer där ute som lider/har lidit av hyperemesis (HG) under sin graviditet som kan få mig o se någon lite ljusglimt...


     


    Har nu extremkräkts i 7v (imorgon) och håller helt ärligt på att bli tokig på det här... Lider av svår depression och ångest sen innan men när min graviditet visade sig och jag började kräkas fick jag inte behålla min medicin (jag kräktes helt enkelt upp dem) Talade med doktorn som sa att jag skulle försöka sluta med dom tills det var 1 månad kvar tills bebis ska komma...


    Tog dock beslutet av avbryta medicineringen ganska omgående vid + eftersom jag ändå inte behöll tabletterna i kroppen...


    Ångesten måste jag säga är inte så fruktansvärt stark lika ofta men depressionen och kräkningarna gör ju så att jag sakta men säkert går sönder inifrån....


    Är nu bara i v 13 och kan inte i min vildaste fantasi just nu förstå hur jag ska klara av att gå 27 veckor till :O


    Blev inlagd på sjukhus för uttorkning osv och fick 7 liter dropp och kände mig liiiite bättre. När jag kom in var jag så slut så jag minns knappt vad som sades utan det var provtagning och vul sen direkt i med dropp....


     


    Sjukskriven sen drygt en månad tillbaka och är till att  börja med fram till midsommar...


    Dock blev jag inte förlängd på mitt arbete pga av att jag varit sjukskriven endel pga ångesten och depressionen samt att jag nu blev det igen pga illamåendet/kräkningarna =(


    Så det resulterar i ännu mera depression...


    Vet egentligen inte vart jag vill komma med mitt inlägg men söker er som tyvärr haft oturen och lida av samma elände som jag.... Hur får ni dagarna att gå utan att totalt bryta ihop? Ja gråter hela tiden, ja kräks så fort jag stoppar något i munnen o är helt slut i kroppen... Försökt äta lite och ofta men allt kommer upp..


    Fick Lergigan comp i början men de hjälpte inte alls. Sen jag blev inlagd fick jag ut primperan som är lika kassa dom...


    Många säger att det släpper mer o mer efter v 12 och ja, det kanske det gör men ja måste förbereda mig på något sätt psykiskt OM det inte skulle släppa..


    Folk som inte haft det här förstår tyvärr inte... Folk i min omgivning tycker att det är normalt att må illa under graviditeten. Visst är det så?! Men det här är inte normalt att må såhär. Har ju två till här hemma som ja måste ta hand om =(Jag försöker förklara att folk ska tänka på hur det är att ha maginfluensa och hur man mår efter en riktigt sjukomgång.. (ja på en typ 2dagar är ju folk helt utmattade) Jag har snart varit sån i 7v! Men de går inte in tyvärr..


    Många som inte vet hur det är tror att man ligger hemma på soffan och har semester för man mår "lite" dåligt och inte orkar jobba... Tänk om dom bara visste och förstod...


     


    Förlåt för långt inlägg men tack för att du orkat läsa mitt gnäll <3

  • Svar på tråden Snälla någon mer med Hyperemesis (HG)
  • Ina81

    Hej! Här har du en till som lider av samma elände! Har kommit till v 21 å mår fortfarande konstant illa. Kräkningarna är bättre tack vare zofran. Tar ej bort illamående men slipper några kräkningar. Har 2 barn sedan innan och är ensam genom denna grav!

    Jag möts oxå av oförstående omgivning som säger att må illa som gravid är helt normalt. Men inte detta illamående det gör att man inte funkar normalt. Ta en promenad e uteslutet för då får jag bosätta mig på toa. Detta tar mkt energi och ingenting känns skoj! Alla tror att jag ör sjukskriven å lever som vanligt. Vill inget hellre än att jobba är så less på att inte klara av någonting

    Man får försöka tänka att vi en en hel del som mår så här och att det kommer ett slut. Du kommer få världens bästa belöning!

    Kram

  • Sandravanilj

    Hej!

    Jag lider också av hyperemessis och har kräkts sen v.8, går in i v.17 imorgon... i v.11 blev jag inlagd med dropp och låg inne 14 dagar med totalt 30 liter klart dropp och 5 liter vitt dropp... det var det vita droppet som fick mig tillbaka på banan så att jag bara kräks någon gång i veckan, dock så blir det hela dagen jag kräks då... äter lergigan comp och primperan 3 gånger/dag!

    Mår fortfarande illa som ett as men så länge jag inte kräks går det ganska okej!!!

  • Anonym (Illamående)

    Hej, mådde också lika illa, dagliga kräkningar och yrsel från v 6-7. Sjukskriven på heltid och sängliggandes. Och det hjälpte mig lite att höra att andra mådde som jag här på fl.

    Det är fruktansvärt psykiskt och fysiskt och ja man blir knäpp. Också just för man vet ju inte när det går över! Åt lergigan comp som mildrade lite efter en tid.

    Men kunde inte röra mig uppe i lgh när d var som värst, än mindre gå utanför dörren. Totalt utslagen. Testade allt i matväg. Men svårt att ens behålla vanligt vatten.

    Nu är jag i v 30 och helt tablettfri. Mår mkt bättre, vilket kanske ger lite hopp om att det kan vända även när det varit så illa! Det blev en sakta vändning efter v 21-22 för mig. Fick sakta lite normalitet igen med socialt umgänge, jobb etc.

  • Ina81

    [quote=75378405][quote-nick]Anonym (Illamående) skrev 2015-06-02 16:12:18 följande:[/quote-nick]Hej, mådde också lika illa, dagliga kräkningar och yrsel från v 6-7. Sjukskriven på heltid och sängliggandes. Och det hjälpte mig lite att höra att andra mådde som jag här på fl.

    Det är fruktansvärt psykiskt och fysiskt och ja man blir knäpp. Också just för man vet ju inte när det går över! Åt lergigan comp som mildrade lite efter en tid.

    Men kunde inte röra mig uppe i lgh när d var som värst, än mindre gå utanför dörren. Totalt utslagen. Testade allt i matväg. Men svårt att ens behålla vanligt vatten.

    Nu är jag i v 30 och helt tablettfri. Mår mkt bättre, vilket kanske ger lite hopp om att det kan vända även när det varit så illa! Det blev en sakta vändning efter v 21-22 för mig. Fick sakta lite normalitet igen med socialt umgänge, jobb etc.[/

    Härligt att höra att du mår bättre. Det ger mig lite hopp

  • Kat0408

    Hej o tack för era svar!!


    Känns skönt att man inte är ensam men ändå är det så ledsamt att fler ska behöva må som jag gör :( de önskar jag ingen!!!


    känns som de finns lite hopp trots allt, även om det är väldigt litet än. När ja mår som sämst blir ju tankarna tyvärr inte så snälla o man undrar om det verkligen är värt de här (även om man vet innerst inne vad man kommer få av det i slutändan)


    när jag mådde som sämst ringde jag bm (sen gyn på mitt sjukhus) i ren desperation o va skitledsen sa att ni får ta bort det om det inte går att göra nått för ja va så himla desperat. Är så otroligt tacksam att dom tog mig på allvar och att jag blev inlagd samma dag...


    Idag känns ändå livet rätt ok. Mår ja.... skitbra enligt mig själv för stunden bara för att det lättat lite just nu. Men jag vet ju att jag kan falla fortare än fortast också... År så otroligt trött i kroppen och psyket men är ju en sån människa som verkligen hatar att ligga still :( känns som om man får kämpa med flera demoner samtidigt...


    Men vi ska klara det här! på ett eller annat sätt. Skönt att höra att ni iaf mår liiite bättre mitt i allt elände!


    All styrka och lycka till med bebisarna <3 

Svar på tråden Snälla någon mer med Hyperemesis (HG)