• kiwigirl

    vet inte vad jag ska göra

    Hej,

    Har en hund som vi tog som omplacering när han var 6 månader, vi har haft honom i ca 9 månader.

    Siituationen är väldigt speciell, men när han "dök" upp så gick de väldigt fort. Vi klickade direkt osv så vi bestämde oss för att behålla honom.

    Vårat största problem är att vi inte kan hitta på nt, varje helg känns de som man bada ska vara hundvakt. Han kan inte vara själv hemma längre än ca 30 min, vi tränar varje dag. Det börjar tära på oss. Jag har tappat gnistan.

    Vi har inte heller ofta med honom till folk,eller att folk kommer hit.. Han är så "på" så vi har nog mer å mer undvikit det och vet inte hur vi ska hantera de situationerna. Det börjar kännas isolerat och ensamt. Och samma glädje finns inte kvar, det är sorgligt.

    När vi har tagit honom till veterinären blir han väldigt vaktig å skäller å morrar åt veterinäreb,riktigt otrevligt. Något som absolut inte håller i längden.

    Med oss här hemma är han så go osv, men vi kan inte låta ngn annan granne tex passa honom då känns de som de kan gå hur som helst..

    Ja, som sagt vi känner oss låsta och som att ma. Tagit sig vatten över huvudet.

    Hur hittar man motivationen igen?

  • Svar på tråden vet inte vad jag ska göra
  • Gizmo

    Har du/ni någon erfarenhet av omplaceringshundar?

    Lämnade du hunden ensam i 30 min första gången? Det är alldeles för lång tid, börja med max 5 min & sen öka försiktigt.

    Självklart ska ni ta med honom när ni åker till andra människor, det är bra träning. Säg åt personerna att ignorera hunden. Likaså när ni får besök hemma. Gå till hundrastgården så att hunden lär sig "hundvett"!

    Har ni gått någon kurs?

  • Dexter dot com

    Ta och boka ett besök hos en instruktör och få verktygen och kunskapen att jobba med er hund. Länkar till instruktörer /hundpsykologer.

    www.immi.nu/lista-over-instruktorer/

    Att han är "otrevlig" hos veterinären beror förmodligen på att han är osäker och känner sig trängd. 
    Vad är det för ras och hur aktiverar ni honom? Har du någon erfarenhet av hundar innan?
    Om ni har ensamhetstränat honom i 9 månader och han inte är trygg än låter lite konstigt. Hur har ni lagt upp träningen och vad händer om ni lämnar honom längre än 30 minuter?
    Vad är du tror du ska gå snett om du lämnar hunden hos en pålitlig hundvakt som hunden känner sen innan?

  • kiwigirl

    Hej!

    Nej absolut inte, vi började med några sekunder och har utökat därifrån successivt.

    Vi har tagit några privatlektioner med en instruktör.

    Nej ingen erfarenhet av omplaceringshund men har haft hund tidigare!

    Han känns så trött jämt..men han får både motion och får jobba med hjärnan! Dock så skulle han behöva ännu mer spår etc men motivationen tryter...

    Tilläggas att han äter mkt dåligt å är väldigt doftnosisk ute! Han är ju i den åldern..

    Jo visst kan de vara att han är osäker där, men är de nåt som man kan träna bort? De funkar ju inte att undvika veterinär hela livet...

    Just nu har vi väl ingen som kan passa honom... Vilket är det som känns så begränsande. Hade ja träffat någon som är kunnig med hund och har erfarenhet så skulle de nog kännas helt ok. Men de måste ha erfarenhet att kunna hantera en stor hund. Inte de lättaste å hitta.

    Man måste vara väldigt tydlig krävs mkt jobb,se signaler tidigt osv för att bryta vissa beteeenden ute..så de är inte bara att lämna till närmsta granne tyvärr..

  • Dexter dot com

    Osäkerhet hos vet tränar du lättast bort med klicker och positiv förstärkning vid hantering. Lär in ett ord tex "lugn" som betyder att han ska acceptera att bli hanterad av dig, främmande, veterinären. Du tränar in det när du hanterar honom vid tex kloklippning, rengöring av öron, massage och belönar ordentligt när han är lugn och avslappnad. Är han inklickad så tycker jag klicker är väldigt bra i sånna här situationer. När han förstår vad som förväntas av honom så låter du andra "klämma" på honom, titta på tänder osv och belönar naturligtvis direkt han accepterar hanteringen. I början kan du få stoppa gotte i munnen på honom hela tiden för att vända den negativa känslan han har till något positivt.
    Spår är ju fantastiskt bra och bygger självförtroende hos hunden så lägg 3-4 spår i veckan.

    Jag har ju aldrig någonsin känt att jag tappat motivationen till att träna och umgås med mina hundar utan ser ju varje promenad och träningstillfälle som en möjlighet att stärka vår relation och samarbete. Om du verkligen rannsakar dig själv- tycker du verkligen det är jätteskoj med hund och ditt stora intresse i livet? Att gå kurser och komma vidare i sin träning med sin hund kan ju vara ett sätt att tycke det är roligt med hund igen och där kommer du förmodligen även lära känna kunniga människor som kan ställa upp som hundvakt.

  • mjau5

    Låter som en jobbig situation. Kan tipsa om en facebookgrupp, "reactive dogs", finns massor med kunniga människor där och alltid skönt att prata med andra i samma situation. Finns även bra länkar med olika tränings metoder. Jag har fått massor med hjälp från där. Testa kanske också en annan tränare, kanske finns någon som kan hjälpa bättre än den andre.

    Hunden är alltså ett år och 5 månader, en ganska jobbig ålder. De flesta brukar lugna sig med tiden. Min hund är nu ett år och en månad och hon har en del egenheter som gör att jag inte kan lämna henne med vem som helst. Försök få kontakt med någon vettig person som kan passa honom åt er ibland. Se till att förklara precis hur de ska vara med hunden och vilka regler som gäller.

    Min hund är väldigt osäker av sig och det är svårt att träna bort. Dock kan man hantera det. Till exempel med vetrinären, lär hunden att ha på sig munkorg. Att han morrar och är otrevlig är inte hela världen, vetrinären är van vid det. Viktigast att han inte kan bita. Försök att alltid ha samma vetrinär, en bra sådan. En bra vetrinär tar sig tid att ge hunden lite godis och hälsa innan de börjar undersökningen.

Svar på tråden vet inte vad jag ska göra