• Anonym (Uppgiven)

    Vad ska jag göra?

    Jag och min man är gifta jag har ett barn sen innan där hans pappa och vi funkar bra ihop. Min man har ett barn sen innan där allt funkar bra till man kommer till mig... Hon hatar mig. Säger små pikar och hittar på till deras gmensamma barn om saker om detta hela tiden. Skriver ut på fb om detta osv. Inte rakt ut, men alla förstår.

    Min man tar inte tag i det alls utan hon har nån slags makt över honom o han gör allt hon ber om. Till slut blir jag kvar och kräver/önskar han kunde stå upp för mig och säga ifrån på skarpen att hon ska sluta.

    Då börjar min man och jag bråka och det är mitt fel: för känslig, tar åt mig, bagatell saker., jag får väl säga det själv till henne igen....osv.

    Jag blir ännu mer kränkt. Och just nu så ledsen..

    Vi har försökt prata, han säger han ska prata med henne, han gör det, o så hör jag henne ljuga och köra över han igen..

    Snälla hjälp mig! Hur kan jag göra, tänka?

  • Svar på tråden Vad ska jag göra?
  • Anonym (mw)

    Det trista svaret: familjerådgivning, parterapi? Inte okej att han gör så där.

  • Anonym (Samma sits)

    Hade samma grej i ett förhållande för ca 10 år sedan. Mamman snackade så mycket skit om mig så det var helt sinnes! Sonen till min partner som då var 4-5 år bad mig fara åt helvete och sa att jag var en h*ra osv.. Efter ca 5 månader kom det fram att det var mamman till pojken som fick honom att hata mig. Pappan vägrade säga något och sa bara att han skulle kunna använda det emot henne senare så det var bra att det kom fram. Tyvärr så ledde det till slut att vi gjorde Slut. (Inte enbart detta) Men om inte din man kan stå upp för dig så skulle jag råda dig att säga till honom ordentligt att du inte tar det och kanske även hota med att lämna! Det kommer troligen bara bli värre och det får en att må så dåligt att ett sånt förhållande inte leder till nåt bra! :( Jag hoppas du kan få din man att lyssna så han säger ifrån. Det är ju din respekt han borde jobba för inte hennes. Just saying. Lycka till. Du är värd bättre!

  • Anonym (Samma sits)

    Hade samma grej i ett förhållande för ca 10 år sedan. Mamman snackade så mycket skit om mig så det var helt sinnes! Sonen till min partner som då var 4-5 år bad mig fara åt helvete och sa att jag var en h*ra osv.. Efter ca 5 månader kom det fram att det var mamman till pojken som fick honom att hata mig. Pappan vägrade säga något och sa bara att han skulle kunna använda det emot henne senare så det var bra att det kom fram. Tyvärr så ledde det till slut att vi gjorde Slut. (Inte enbart detta) Men om inte din man kan stå upp för dig så skulle jag råda dig att säga till honom ordentligt att du inte tar det och kanske även hota med att lämna! Det kommer troligen bara bli värre och det får en att må så dåligt att ett sånt förhållande inte leder till nåt bra! :( Jag hoppas du kan få din man att lyssna så han säger ifrån. Det är ju din respekt han borde jobba för inte hennes. Just saying. Lycka till. Du är värd bättre!

  • Anonym (Uppgiven)

    Tack för era svar!

    Finns det fler som har det tufft med dessa saker?

  • Anonym (hmf)

    Men om det "bara" är små pikar så kanske din man har lite rätt - att du faktiskt är överkänslig och tar åt dig även på saker som inte gäller dig?

    Ställer detta till problem i relationen med ditt bonusbarn? Om inte så tycker jag du ska försöka strunta i det helt "enkelt".

  • Anonym (hmf)

    Min sambos ena ex har mailat till honom att han borde göra slut med mig. Dom har ett gemensamt VUXET barn och har mao inget behov av kontakt öht.
    Dom gjorde slut när barnet var 1 år så dom har inte haft något förhållande på många långa år.
    I samma mail ville hon att dom två skulle gå ut och dricka champagne och prata om gamla tider. Helt sjukt. Hon är gift sedan 15 år och har nya barn.

    Jag brydde mig inte dock, jag vet att han har NOLL och inget intresse av den tanten.

  • Anonym (Uppgiven)

    Självklart skulle jag inte bry mig om hon bara va på mig med andra vuxna. Men nu går det ut över deras dotter som säger till mig att hennes mamma är arg och smutskastar mig inför henne. Dotter tycker detta är jobbigt... Och det förstår jag. Jag har skälv sagt åt henne på ett bra sätt att sluta, men hon lyssnar inte på mig. Och pappan vågar inte säga till på skarpen....

  • Anonym (hans fru)

    Biomamman gör samma sak mot mig. Snackar skit om mig så hon har lyckats få h*n att vägra träffa mig och vända sig totalt mot mig.
    Bodde tills för ett tag sen här periodvis och nu vägrar h*n bo här och träffa mig, varenda sms h*n skriver om när min man och h*n ska träffas är att han ska lova att det bara är dem två.

  • Påven Johanna

    Varför provar du inte att göra som han föreslår då? Antingen ignorera barnsligheterna eller ta upp dem med henne direkt? 

    För det är väl din mans ex du talar om? Du kanske ska förtydliga trådstarten? Här låter det som om det är barnet som hatar dig:

    "Min man har ett barn sen innan där allt funkar bra till man kommer till mig... Hon hatar mig."

  • Påven Johanna
    Anonym (Uppgiven) skrev 2015-07-28 10:07:27 följande:

    Självklart skulle jag inte bry mig om hon bara va på mig med andra vuxna. Men nu går det ut över deras dotter som säger till mig att hennes mamma är arg och smutskastar mig inför henne. Dotter tycker detta är jobbigt... Och det förstår jag. Jag har skälv sagt åt henne på ett bra sätt att sluta, men hon lyssnar inte på mig. Och pappan vågar inte säga till på skarpen....


    Vad gäller dottern så tycker jag att du ska hålla med och säga något i den här stilen: 

    "Ja, din mamma är arg och det är därför hon pratar så där om mig till dig. Jag förstår att det är jobbigt för dig, men vuxna gör inte alltid allt rätt heller. Det kan vara svårt att vara vuxen också, men du behöver inte oroa dig för mig. Jag klarar mig, och du behöver inte vara arg på din mamma för min skull eller tvärtom heller för den delen. Till sist brukar sådana där känslor gå över och det tror jag säkert att det kommer att göra för din mamma också."
  • SupersurasunkSara

    Om ni inte kan komma tillrätta med det (ovanstående förslag var bra) så bör ni orosanmäla till soc eftersom det är psykisk misshandel.

Svar på tråden Vad ska jag göra?