Då vi känner vår dotter väl har vi nog lyckats skilja på magsjukekräkning och kräkning vid förkylning som ofta skedde här innan hon fick börja inhalera. Som liten höll vi på 48-timmarseregeln, men höll ofta hemma ett friskt barn som åt med god aptit, utan diarré.
Vid magsjuka luktar det ju mer speciellt och hon kräks oftast mer än en gång på raken. Sedan får hon som regel diarré och äter väldigt dåligt. Ofta äter hon även sämre innan det bryter ut, kan man komma på i efterhand. Vid förkylning är det ju bara vitt slem som kommer upp efter hon har börjat hosta, så då är det inte självklart att vi håller henne hemma. Hon har även kräkts av hastigt stigande feber, men då är hon ju ändå hemma tills hon har en feberfri dag.
Men 72 timmar är ju en specialregel. Är det bvc, eller vem har beslutat det?
Jag vet att när jag arbetade i Vaggeryds kommun för 5 år sedan hade de ett trestegsprogram vid magsjuka i samarbete med bvc. Första steget var 48 timmar och noggrannare städning. Andra steget var en större städning och leksakstvätt, tror jag. I tredje steget var det mer en epidemi och först då infördes 72 timmar för att få stopp på det, om jag minns rätt och risk att stänga avdelningen.
Men har man ett lurigt barn som kräks bara en gång utan andra symtom och andra i familjen drabbas inom 48 timmar, så blir det ju vanskligare och omöjligt att utesluta magsjuka. Har ingen mer drabbats inom 48 timmar i familjen förstår jag inte anledningen till att hålla ett i övrigt friskt barn hemma.
Min yngsta dotter skickade vi dagen efter hon kräktes lite på sambon när han lyfte upp henne. Det var typ bara vätska vad jag förstod på sambon och hon var glad och pigg. Dock var det lite pinsamt när syrran påtalade på sin avdelning att hon "kräksade igår". Ingen annan drabbades dock.