Han vill inte ha sex... (långt)
Hej! Detta är mitt första inlägg här så jag hoppas att jag valde rätt tråd osv ????
Så mitt problem är likt många andra kvinnors där ute. Min sambo vill inte ha sex. Lite bakgrundsfakta: Jag är 20, han är 25. Vi har varit tillsammans i lite över 9 månader, bott ihop runt 4. Jag har nyligen fått en hormonspiral så vi använder inte kondom (som vi gjorde för ett tag sen och jag trodde var orsaken till det hela). Vårat förhållande är i övrigt underbart, det känns så naturligt, vi skrattar och har kul och trivs med varandra så väl att det känns som en självklarhet att vi ska vara ihop. Men så kommer vi till den tråkiga delen...jag minns faktiskt inte sist vi hade sex. Jag var oskuld när vi träffades och har alltid haft en otroligt hög sexlust, jag lyckades hålla mig för att jag ville vänta tills det kändes helt rätt, och det gjorde det med honom. I början var det underbart, det märktes att han var galen i mig, det räckte att jag tog på honom så rös han till och vi kunde ha sex ibland tre gånger om dagen.
Det gick ca 5 månader innan det började minska, och det var jag helt beredd på, men med tiden försvann det helt och hållet."Inte ikväll", "Nä jag orkar inte nu", "Jag vill inte just nu", "Jag orkar verkligen inte", "Men jag vill ju inte ha sex! Förstår du inte? Jag säger till när jag känner för det.". Men, han sa aldrig nåt och sextokig som jag är, drev det mig nästan till vansinne...jag hade ju väntat så länge och hade verkligen inte knullat färdigt. Vi hade ju precis börjat komma in i det, lära oss varandras kroppar utantill. Det krossade mig när jag blev nekad...frustrationen skar i mitt hjärta och jag låg ibland och grät i kudden på nätterna. Det kanske låter överdrivet men det fick mig att känna mig så oattraktiv...jag älskade honom och ville ha honom hela tiden, varför ville han inte ha mig? Mitt självförtroende sjönk i golvet. Jag visade dock aldrig att jag var upprörd, jag ville inte sätta någon press på honom, jag vet att han har väldigt mycket på jobbet osv. I början kunde han någon enstaka gång säga saker som, "jag hoppas att du vet att jag inte vill ha sex för att jag är så stressad just nu och det beror inte på dig eller något annat", och det kändes ju ändå ok. Sen slutade han med det också och han blev istället upprörd om jag nämnde sex. Han fnös åt mig, "hur många gånger ska jag behöva säga det för att du ska fatta?", till slut så gav jag upp. Han vägrade ju att ens prata om det. Till slut kände jag att vi var mer kompisar än ett par..eftersom han inte är särskilt kärleksfull av sig heller så kändes det ännu mer som så eftersom att det enda riktigt intima vi hade inte fanns kvar...
Vi åkte på semester i en vecka för att koppla ifrån all vardagstress och hade sex en enda gång. Den semestern slutade även med ett stort gräl eftersom jag tydligen (väldigt omedvetet) hade varit för tjatig och pratat för mycket om sex och det gav honom prestationsångest, vilket jag förstår. Det var väl första gången vi egentligen pratade om det och vi sårade varandra ganska rejält, han sa saker som att jag skulle söka mig till någon annan som kan tillfredsställa mig, och jag sa att han inte gav mig tillräckligt med kärlek. Det tog nästan slut den kvällen men vi löste det senare på natten och dagen efter började vi om på nytt och allting var bra igen. Han började visa mer kärlek och jag slutade nämna sex helt och hållet.
Nu har det gått snart tre månader sen den semester och jag tror vi har haft sex kanske två gånger...jag frågar inte ens längre för jag vet vad svaret kommer att vara. Jag började misstänka att problemet var mer fysiskt än psykiskt och började bli ganska orolig...Till slut så insåg han väl själv att det inte var hållbart och erkände att han tror att nåtgot fel, eftersom han inte får något morgonstånd och inte ens kolla på porr hade hjälpt. Vi pratade om att kolla upp det och han hittade någon bra läkare, det slutade dock med att han läste på nätet och beställde några östrogen blockerare, eftersom han misstänker att han har för HÖG testosteron halt, vilket gör att östrogen halten ökar...jag är ju personligen inte så förtjust i det hela, dels för att man vet ju aldrig om det kan vara något mer allvarligt och även för att det säkert kommer rubba hans riktiga värden om han behöver kolla upp det i framtiden.
Så nu står jag här och vet inte hur jag ska göra. Han tar sina piller varje dag och har hållt på så i en vecka nu. Jag är så jävla kåt att jag spricker och tillfredsställa mig själv hade jag gjort hela mitt liv innan honom och det är ju like roligt. Förr kunde han faktiskt tillfredsställa mig även om han inte hade lust eller ville. Men han har inte rört mig på, ja, jag vet inte hur länge...Samtidigt så vet jag att det är väldigt tufft för honom också, det tär säkert på hans manlighet men jag vet ju inte hur jag ska stötta honom när han bara blir arg och upprörd och vägrar prata om det...
Vad hade ni gjort?
Uppskattar alla svar och råd, dela gärna med er av era historier också! Nu skrev jag en hel bok nästan haha men det kändes så skönt på nåt sätt...har ju gått runt med allt på hjärtat så länge.
MVH,
Förtvivlad tjej.
