Hur mycket är din 11 åring med kompisar?

Sätt regler! Här är ca två kvällar i veckan + helg ok ( om vi inte skall göra annat på helgen). Övrig tid gäller familj, aktiviteter och läxor.

Våra tjejer 8 och 13 år får nästan alltid träffa vänner och de är oftast hos oss.Kl 18 på vardagar äter vi middag,då brukar de gå hem.13 åringen har ofta vänner här som bor lite längre bort,de får sova här när de vill i stort sett.8 åringen har ofta övernattande kompisar här på helger,dom har jag känt sen de var mycket små.Så de är välkomna jämt.Pga avståndet blir det mest helger.Ni får sätta upp regler som passar er alla.Men ju äldre barnet blir,ju viktigare blir vännerna.Jag var 11 år när jag nästan dygnet runt umgicks med min bästis.

Ja kan ni inte komma överens om någon vardag och kanske helgdag som ni har som familjedag. Och att hon inte har kompisar hemma då. Jag kan förstå din känsla. Samtidigt tror jag det är helt naturligt för ett barn i 11-årsåldern att prioritera umgänge med kompisar framför att vara med mamma och pappa. Jag minns själv att jag var med kompisar varje dag från den åldern. Det kanske gäller att du själv också börjar acceptera och hitta egna intressen du kan passa på att göra då barnen är med kompisar? 

Börja med att ta en familjedag en dag i veckan kanske är en bra ide. Jag förstår ert resonemang jag minns ju själv när jag var i den åldern... kompisar är viktiga!, men känner sig som jag håller på glida ifrån min dotter... vet inte varför jag känner så men känner mig så nere pga.detta...
Ni som har mycket av era barns vänner hos er. Känner ni aldrig att det tär på ert förhållande??

Här har vi rätt fullt upp med aktiviteter, det blir inte så mycket kompisar under veckorna. 13-åringen träffar sällan någon, det är på helgerna hon har tid/ork. 11-åringen träffar kompisar kanske 1 gång någon gång under hela veckan. 8-åringen skulle helst vara med kompisar varje dag, men det blir sådär någon gång/vecka där också.

De har varandra, så det finns alltid någon att leka med. Jag tror de har mindre behov av kompisar därför. Det är oftast kompisarna som tar initiativet och ringer, ofta hamnar de här (utom den yngsta, som gärna åker till andra).

Känner mycket väl igen problemet.

Vi hade regler ett tag men det var inte så kul att umgås med bara familjen när dottern surade och hellre ville vara med kompisar insåg vi vuxna.

Istället brukar jag ibland försöka få 'vara med' dottern och hennes kompisar. Baka tillsammans, ta med dom och köp glass eller vad än det kan vara. Det är supermysigt och alla blir nöjda :)

Nån gång om sänder väljer dottern själv att inte ha kompis och då passar jag på att umgås med henne!

Så har vi också gjort,involvera barnens vänner till att handla,äta glass mm ihop.När vi åkt till Liseberg tar de alltid med var sin kompis.Min egna tid med 13 åring är ofta när vi gör saker som shoppar ihop,äter mat ute,ibland handla ihop.

Mitt barn är bara 8 år än men känner igen mig ändå. Han vill gärna leka med en kompis varje dag, både på vardagar och helgerna. Han är ensam barn så är väl extra tråkigt för honom :) Brukar passa på och ha familjetid med lång frulle i soffan, på kvällarna innan vi lägger oss m.m. Brukar även göra saker med sonen och hans kompisar som simhallen, baka, spela spel m.m. Minns själv att jag aldrig var hemma i den åldern och hur viktigt det är med kompisarna.

Jag kan förstå att det kan vara påfrestande om de alltid är hos er, jag hade sagt till mina barn att de gärna fick umgås med vänner när de önskar och läxor och sådant blir gjort men på annan plats då och då. Jag är inte den som hade begränsat umgänget för min egen skull utan ser det som något positivt och fullt normalt att barn i den åldern hellre hänger med kompisar än mamma. Jag hade alltså inte infört regelbundna familjedagar eller liknande eftersom jag inte ser något problem i att kompisar är roligare än jag men jag hade som sagt uppmuntrat dem att variera plats. Hitta ett eget intresse du kan ägna dig åt och umgås med din dotter när tillfälle ges i vardagen.
Jag har en 8-åring och trots att hon är yngre känner jag igen henne något i din dotter, skillnaden här är väl att jag säger till när jag inte önskar huset fullt med barn. Det får hon/de respektera, de hon leker med har också hem och så finns det ju en värld utanför hemmen också. Här är fritidsgården poppis hos barn i din dotters ålder.