• LängtansLilaBlomma

    Biomamman nekar mig att komma på bonusens kalas!

    Jag och min blivande sambo har varit tillsammans i 1,5 år. Min pojkvän har ett barn sedan innan som jag hittills aldrig har träffat pga avståndet mellan vår stad och biomammans stad.

    Snart ska bonusen ha kalas för kompisar, men även bonusens mormor, morfar, mamma och pappa (alltså min pojkvän) ska medverka på kalaset. Men jag får inte komma, säger biomamman.

    Kan hon verkligen neka mig det om jag får lov av barnets egen far?

    Hon säger att vi kan ses närsomhelst (vilket vi inte kan pga avståndet), men att vi inte får ses under kalaset. Hon kan inte komma med något bra skäl, annat än att det inte passar sig just det dagen.

    Jag säger tvärtom! Jag menar att kalaset är en jättebra och, för bonusen, neutral plats att träffas på. Jag kommer dit med bonusens pappa, med paket så klart, och är en av alla som vill fira. Det är väl ett utmärkt tillfälle, eller???

    Biomamman vägrar, men kan hon verkligen förbjuda mig? Om jag skulle åka med min pojkvän. Hon kan ju inte tvinga mig att lämna huset och sätta mig i bilen!?

    Hur ska jag gå till väga i den här jobbiga situationen?

  • Svar på tråden Biomamman nekar mig att komma på bonusens kalas!
  • Anonym (50%)

    Resp. hur mycket kan en far hatar sina barn för att vara ett sånt oempatiska objekt till lags? Fy fan. Nu drar jag.

  • HäckHäxan
    Brumma skrev 2015-09-23 13:15:00 följande:
    Själv tycker jag det är fint när vuxna inte ser ner på andra för att de gör annorlunda..

    Vi firar aldrig gemensamt med mamman (och då menar jag inte bröllop osv). Hon har kalas för sin och sin nya släkt och vi har för min mans och min.

    Två kalas. Två familjer.

    Inget konstigt

    Fråga - var deras partners släkt också inbjudna?
    Klart det är fint att inte se ner på andra. Det är bara dumt att göra det. Man måste inte fira ihop. Det viktiga är väl att barnen mår bra och är nöjda och två kalas kan ju vara lite lyxigt och kul, det tycker iaf mitt barn nu för tiden. Inget konstigt alls.

    Gällande frågan, så nej detta kalas var ett barnkalas med disco och lekar. Så det var bara vi tre vuxna där, föräldrarna och jag, bortsett från när andra föräldrar lämnade och hämtade sina barn.

    Bägge hade var sitt kalas för barnet med sina släkter / familjer.
  • BioBonus

    Min man skulle nog "uthärda" ett kalas med bonus mamma med familj, om han fick ha sin familj med. Att ensam gå dit och ta all skit skulle han neka. Är jag med så är tonen från mamma + familj hövligare. Inga gliringar och inga påhopp. Mamman med familj är hövligare när jag är med. Mamman vill helst inte ha mig med öht, men när jag är med så är det hon och jag som ändå kan föra någon form av dialog och kan småprata lite. De få gånger jag inte är med (som tex föräldramöten) så har de oftast inte gjort mer än att hälsat på avstånd på varandra.


    När det kommer till större kalas senare i livet (om nu något av våra barn väljer tex stort bröllop, både jag och min man har två gånger vardera gift oss i rådhuset - är inte mycket för stora bröllop alls.... Inte alls viktigt för oss.) så är det nog faktiskt så att skulle mamman kunna driva igenom att makens familj, dvs jag och mina barn, inte var välkommen så skulle nog för det första bonus gå i taket, och sen skulle vi ordna så att det blev dubbelt firande av bröllopet på något sätt. Bonus ska få fira med alla i sin familj, oavsett om mamman vill det eller inte.


    Efter snart tio år så accepterar inte mamman mig och mina barn som en del av bonus familj, utan hävdar att bonus familj består enbart av henne och pappan. Vilket bonus finner lite märkligt, men konstaterar att så är det ju inte. Så, som sagt - allt är inte svart och vitt och allt är inte så lätt att bara lösa för barnets skull....

  • Regndamen
    Ess skrev 2015-09-23 13:05:23 följande:

    Ett bröllop är ingenting. Ingen av oss ser det som något speciellt. Så jag tvivlar starkt på att de barnen heller kommer att ha något större OM de gifter sig. Det blir nog rådhuset för dem med, utan andras närvaro.


    Och om det inte blir det? Om de har ett stort bröllop, och bjuder in till det, vad gör du då? Vägrar gå och vägrar låta din partner gå?
  • Anonym (L)
    Ess skrev 2015-09-23 13:05:23 följande:

    Ett bröllop är ingenting. Ingen av oss ser det som något speciellt. Så jag tvivlar starkt på att de barnen heller kommer att ha något större OM de gifter sig. Det blir nog rådhuset för dem med, utan andras närvaro.


    Det finns ju dom par som gifter sig så enkelt som möjligt just för att slippa uppståndelsen, allt vad bröllop annars kan innebära
  • Anonym (omg)

    Jag får en känsla av att tråden inte är riktigt seriös eftersom Ts reggade sig samma dag som den startades och hon har inte synts till sen den dagen. Trist om det stämmer eftersom folk försöker verkligen anstränga sig för att ge råd.

  • Brumma
    HäckHäxan skrev 2015-09-23 13:20:22 följande:

    Med ses fira du med din släkt, vad hindrar dig? Men låt barnet fira med sin andre förälder också. Du behöver ju inte delta bara för att ditt barn firar med sin pappa eller hur?

    Eller är det så att du anser att du och ditt ego är viktigare än ditt barns rätt till sin andre förälder?

    För det är lite så jag läser vad du skriver men jag kanske missförstår helt?

    När jag och barnets pappa var ett par så firade vi vartannat år med min släkt och vartannat med hans. På den tiden hade vi inte barn. Men även om jag föredrog min släkt så får man ju faktiskt bita ihop ibland. Jag älskade min pojkvän och vi valde sådär för att vi trots allt ville fira ihop istället för varför sig. Då blev det vartannat år helt enkelt.

    Med julen nu så har vi delat på det, vårt barn har träffat oss både på julen. Sovit hos den ens och haft morgonen med denne och senare eftermiddagen och kvällen med den andre. Har det vart något extra som tex att hans släkt skulle fira julen hos dem efter att han och sambon köpte hus och skulle ha bägge sina släktet där. Ja då fick det prioriteras att hon firade där. De gånger min mamma som bodde 70 mil bort var här över julen så har det prioriterats att hon firat med oss på eftermiddag och kväll. Det har aldrig varit något problem och inget tjafs om saken. Vi satsar på att hitta lösningar eller acceptera vad den andre kan få ihop eller inte få ihop.

    Men när han visar respekten och hänsynen att hjälpa vårt barn att ringa på tex morsdag eller min födelsedag osv så känner jag att den omtanken är så mkt värt att jag gladeligen anpassar mig i den mån jag kan medan jag faktiskt kan. Just nu kan jag det. Jag är singel, är sjukskriven och har inget annat att ta hänsyn till eller anpassa mig. Hur det blir i framtiden får vi se. Men om mitt ego måste göra saker utan mitt barn till förmån för barnets relation och tid med sin pappa. Ja då tänker jag se till att hjälpa mitt barn så mkt jag kan med att ha en relation till sin pappa. Han är viktig, lika viktig som jag är. Om jag dör så är det där hon kommer bo. Att motarbeta en god relation är enbart idiotisk och egoistiskt som jag ser det iaf.


    Så gemensamma barn skall fira högtider utan vare sig sin pappa eller sitt syskon eftersom de ska fira med mamman? Eller hur menar du? För det är så jag tolkar din text...
  • HäckHäxan
    Brumma skrev 2015-09-23 13:53:47 följande:
    Så gemensamma barn skall fira högtider utan vare sig sin pappa eller sitt syskon eftersom de ska fira med mamman? Eller hur menar du? För det är så jag tolkar din text...
    Vart står det? Vad jag ser står det att just mitt barn firar julen med antingen sin pappa eller med sin mamma, inte att hon firar med sin mamma jämt och aldrig hos pappan.

    Så nej mitt barn måste inte fira jul med mig. Ja kan inte se varför en mamma skulle ha förtur till storhelger framför en pappa. Har man en ny och gemensamma barn med denne så kommer nog det barnet vänja sig vid att syskonen ibland firar hemma och ibland hos son egen pappa, tror du inte det? På samma sätt som den vuxen lär sig existera även när barnet är hos dem andre föräldern. Man måste inte älska det, men man behöver inte motarbeta det och bete sig illa eller hindra sitt barn från att umgås med den andre föräldern.

    Hur jag än läser igenom mitt inlägg så ser jag ingenstans att det står att mammor borde ha förtur utan tvärtom att barnet har rätt till bägge sina föräldrar. Jag kanske har ett grovt och dolt synfel.
  • BioBonus
    HäckHäxan skrev 2015-09-23 14:14:54 följande:
    Vart står det? Vad jag ser står det att just mitt barn firar julen med antingen sin pappa eller med sin mamma, inte att hon firar med sin mamma jämt och aldrig hos pappan.

    Så nej mitt barn måste inte fira jul med mig. Ja kan inte se varför en mamma skulle ha förtur till storhelger framför en pappa. Har man en ny och gemensamma barn med denne så kommer nog det barnet vänja sig vid att syskonen ibland firar hemma och ibland hos son egen pappa, tror du inte det? På samma sätt som den vuxen lär sig existera även när barnet är hos dem andre föräldern. Man måste inte älska det, men man behöver inte motarbeta det och bete sig illa eller hindra sitt barn från att umgås med den andre föräldern.

    Hur jag än läser igenom mitt inlägg så ser jag ingenstans att det står att mammor borde ha förtur utan tvärtom att barnet har rätt till bägge sina föräldrar. Jag kanske har ett grovt och dolt synfel.
    Jag tror ni pratar om varandra. Det handlar inte om att barnet skall fira varannan jul med mamma och varannan med pappa, utan huruvida pappan skall fira jul med mamman när barnet är där trots att det finns nya barn som då får fira utan sin pappa vartannat år....
  • Brumma
    HäckHäxan skrev 2015-09-23 14:14:54 följande:

    Vart står det? Vad jag ser står det att just mitt barn firar julen med antingen sin pappa eller med sin mamma, inte att hon firar med sin mamma jämt och aldrig hos pappan.

    Så nej mitt barn måste inte fira jul med mig. Ja kan inte se varför en mamma skulle ha förtur till storhelger framför en pappa. Har man en ny och gemensamma barn med denne så kommer nog det barnet vänja sig vid att syskonen ibland firar hemma och ibland hos son egen pappa, tror du inte det? På samma sätt som den vuxen lär sig existera även när barnet är hos dem andre föräldern. Man måste inte älska det, men man behöver inte motarbeta det och bete sig illa eller hindra sitt barn från att umgås med den andre föräldern.

    Hur jag än läser igenom mitt inlägg så ser jag ingenstans att det står att mammor borde ha förtur utan tvärtom att barnet har rätt till bägge sina föräldrar. Jag kanske har ett grovt och dolt synfel.


    Jag menar det här "Med ses fira du med din släkt, vad hindrar dig? Men låt barnet fira med sin andre förälder också. Du behöver ju inte delta bara för att ditt barn firar med sin pappa eller hur?"

    Om min bonus firar med sin mamma OCH pappa så blir halvsyskon utan sin ena förälder. Så istället för att fira julafton med båda sina föräldrar (som ju har nya familjer) så firas två julafton. En hos varje familj.

    Barnet får då fira med båda sina föräldrar. Alla syskon. Bonusföräldrar. .

    Så ja. Jag tror BioBonus har rätt.. vi pratar om varandra...

    Men även Ess har ju gemensamma barn med sin man. Om han skulle fira jular osv med sitt ex skulle delas gemensamma få fira utan en förälder istället. Så jag förstår inte varför du går igång så på vad hon skriver...
  • Ess
    Brumma skrev 2015-09-23 13:10:50 följande:
    Är du?

    Måste bröllop vara en stor sak för alla?
    Tydligen så är man onormal om man inte ser det som något speciellt och gärna vill fjanta runt i kyrkan med en odrägligt dyr klänning och sen ha en vrålfest efteråt.....

    Ett giftermål för oss är bara ett sätt att göra vissa juridiska situationer lättare, typ skriva på pappren och sen ut därifrån.
  • Ess
    Regndamen skrev 2015-09-23 13:44:48 följande:
    Och om det inte blir det? Om de har ett stort bröllop, och bjuder in till det, vad gör du då? Vägrar gå och vägrar låta din partner gå?
    HaHa, går dit, sätter mig ner med en drink i handen och väntar på att gyttjebrottningen ska starta. 

    Läser du någon gång i tidningen om ett bröllop där polisen fick komma och skilja släkterna åt, då är det mycket möjligt att det var de barnens bröllop.
  • Ess
    Regndamen skrev 2015-09-23 17:36:40 följande:
    Trollar du eller är du ett sådant svin som du itmålar dig som?
    Det är helt sanningsenligt. Hon är den mest otrevliga person jag träffat. Jag trodde mannen ljög när han berättade om henne, men han snarare underdrev.
    Så tyvärr får jag göra dig besviken, jag trollar inte. En tillställning där hon och pappan varit med hade inte slutat speciellt bra, hon hade provocerat tills hon hittat något som bet.
  • Regndamen
    Ess skrev 2015-09-23 18:07:38 följande:

    Det är helt sanningsenligt. Hon är den mest otrevliga person jag träffat. Jag trodde mannen ljög när han berättade om henne, men han snarare underdrev.

    Så tyvärr får jag göra dig besviken, jag trollar inte. En tillställning där hon och pappan varit med hade inte slutat speciellt bra, hon hade provocerat tills hon hittat något som bet.


    Du menar att din sambo lämnade sina barn hos henne? Låter som en ganska kass pappa.
  • Brumma
    Regndamen skrev 2015-09-23 18:10:50 följande:

    Du menar att din sambo lämnade sina barn hos henne? Låter som en ganska kass pappa.


    Så för att man är en otrevlig person mot sitt ex är man automatisk en så kass förälder att den andra föräldern skall "ta" barnen?

    Oj vad många mammor (ja, främst) jag vet som skylle bli av med sina barn då!!

    Tror dock varken soc eller domstol går enbart på sådant...
  • Regndamen
    Brumma skrev 2015-09-23 18:19:39 följande:

    Så för att man är en otrevlig person mot sitt ex är man automatisk en så kass förälder att den andra föräldern skall "ta" barnen?

    Oj vad många mammor (ja, främst) jag vet som skylle bli av med sina barn då!!

    Tror dock varken soc eller domstol går enbart på sådant...


    Är personen så pass otrevlig att slagsmål utbryter så ja, då borde den andre ta barnen. Iofs, i det här fallet verkar båda föräldrarna vara usla, så någon annan borde tagit hand om dem.
Svar på tråden Biomamman nekar mig att komma på bonusens kalas!