• Tjorven1980

    Insemination eller IVF?

    Hej,

    Jag och min sambo har försökt få barn i 1,5 år ungefär. Vi är mitt uppe i en utredning och imorgon ska vi till läkaren och få svar på blodprover de har tagit på mig och min sambos spermaprov. Sen gissar jag att det kommer läggas upp en plan för oss.

    Läkaren sa på första besöket att insemination kan vara aktuellt att testa, beroende på hur provresultaten ser ut. Och att man då ev kan stimulera ägglossningen. Och funkar inte det går man vidare med IVF.

    Min fråga är om det är värt att testa insemination? Hur mycket större chans är det att bli gravid än om man har vanligt samlag? På läkaren lät det inte som att det är så mkt större chans...

    Jag är 35 och min sambo är 38. Spontant så känner jag att insemination känns som slöseri med tid. Någon som har några erfarenheter att dela med sig av?

  • Svar på tråden Insemination eller IVF?
  • Jag är bara jag

    Chansen vid insemination är ca 10% så för vanliga par i er ålder,i princip lägre chans. Dock kan chansen vara högre än spontant om man försökt ett tag, men det går ju inte jämföra med IVF där chansen är mellan 25-50%. Proceduren är ju dock mycket enklare vid insemination så nåt försök kan man ju ge det.

  • fröken fegis

    Hej! Jag och min man är i samma ålder som er. Eftersom jag var jätterädd för att göra IVF provade vi först 3 inseminationer, tyvärr lyckades det inte. MEN som ett första steg in i den här karusellen kan man gott ge det ett försök eller två, det är SÅ mycket smidigare än IVF.

  • FruA78

    Är i samma situation som dig ts fick våra provsvar i torsdags och de hittade inget fel på mig eller min man. Det kändes skönt med tanke på min ålder. Jag är 37 år och min man är 33 och vi har försökt i två år. Blev gravid efter 11 månader men tyvärr missfall i vecka 10 blev gravid igen kort efter men denna gång var det en mola (tumör). Det ska bli skönt att få hjälp och jag hoppas att det kommer att gå hela vägen. Kommer att börja med insemination med hormonbehandling nu till slutat av nästa vecka :)

    Lycka till imorgon och hoppas att ni får bra provsvar.

  • Tjorven1980

    Tack för svar.

    Får se vad provsvaren säger imorgon och vad läkaren rekommenderar för fortsättning.

    Börjar bli lite nervös inför morgondagen. Men samtidigt skönt att vara igång med utredningen. Tröttsamt att aldrig få till ett plus och även stressande då vi inte är så unga längre...

  • Tjorven1980
    FruA78 skrev 2015-10-04 19:21:02 följande:

    Är i samma situation som dig ts fick våra provsvar i torsdags och de hittade inget fel på mig eller min man. Det kändes skönt med tanke på min ålder. Jag är 37 år och min man är 33 och vi har försökt i två år. Blev gravid efter 11 månader men tyvärr missfall i vecka 10 blev gravid igen kort efter men denna gång var det en mola (tumör). Det ska bli skönt att få hjälp och jag hoppas att det kommer att gå hela vägen. Kommer att börja med insemination med hormonbehandling nu till slutat av nästa vecka :)

    Lycka till imorgon och hoppas att ni får bra provsvar.


    Lycka till med hormonbehandlingen och kommande inseminationGlad
  • FruA78

    Tack torven!

    Är nervös och hoppfull nu längtar tills vi sätter igång.

    Hoppas att det har gått bra idag!

  • Tjorven1980

    Efter dagens återbesök fick vi reda på att allt såg bra ut med mig. Sambon däremot hade lågt antal spermier. Han har några miljoner men inte tillräckligt många miljoner. Det är inte omöjligt att bli gravid på egen hand men det är svårt. Så det blir IVF för vår del. Väntar min mens nästa vecka och sen till cykeln efter det sätter vi igång. Ska till barnmorskan och ta mer prover på fredag nästa vecka och få info om sprutor och hur allt går till.

    Spännande och lite läskigt, men skönt att allt sätter igång snabbt. Och faktiskt en lättnad att få en förklaring varför det varit svårt för oss. Läkaren gav oss goda chanser att lyckas med IVF eftersom allt såg bra ut på mig, hon bedömde att det var 35-40% chans att lyckas för varje insättning. Om det är bra eller inte har jag ingen aning om...

  • Clothilde

    Hej!

    Har varit i samma sitts och med facit i hand skulle jag nog faktiskt säga, skippa stimulerad inseminering, om nu det var tal om en stimulerad vända.

    Är det bara en ren inseminering så absolut kanske värt ett försök som en "mjukstart". Men som sagt, spontant skulle jag personligen råda att påbörja IVF direkt om möjlighet finns. För mig känns det bara som att stimulerade inseminerigen blev en utdragen process och tröttade ut ens hopp och ork på på de låga odds det faktiskt ändå är. Ca 20-25% på 3 gånger. (Säker lite beroende på vad bekymmer är) Men jag tänker nog så att hade jag fått ta bort mina 3 vändor ned sprutor, spermie-prov och ultraljud samt väntan och hopp i början av den här processen så skulle jag har gjort det. (Och givet är det ju att hade vi blivit gravida där och då, hade jag tänkt annorlunda. Men nu blev det mest bara ett energi-drenage från en energikälla man onekligen behöver)

    Man tänker säkert helt olika kring det här. Men jag tänker att för att förkorta processen så mycket det går, gå på det som ger ökad chans direkt! Det är mitt "råd"!

    Kram och lycka till!!!!

Svar på tråden Insemination eller IVF?