Fick imorse konstaterad Havandeskapsförgiftning och är i 37+0. Ligger just nu inlagd för obs men får inga bra svar från läkare och bm. Ni som har erfarenheter av hf, kan ni dela med er? Har ni blivit igångsatta eller startat av er själva? Hur gick allt till?
Förstår att du är orolig. Det blev jag med när jag blev inlagd. Det jag skriver är av helt egna erfarenheter och vad jag själv fixade fram information om när jag var i din sits för 1,5 år sedan.
Jag blev inlagd ca vecka 36 och fick åka hem på permissioner över vissa nätter, med tvång att infinna mig på sjukhuset morgonen efter.
Jag hade högt blodtryck + lite äggvita i urinen. Blodtrycket var det som de reagerade mest på. Medicinerades med trandate under föegiftningen. Jag kände aldrig av det själv, upplevde mig som fullkomligt frisk, förutom att det var psykiskt påfrestande att ligga inne på sjukhus.
Vecka 38 + några dagar satte de igång mig.
Då blåste de upp en liten "ballong" och stoppade in som hade en vattentyngd på sig för att jag skulle öppnas lite och till slut ploppade den ut.
Sedan fick jag dricka någon dryck ca varannan timme (nästan helt smaklös) till kl 24. Under natten började jag få värkar och fick en morfinspruta som gjorde att jag skulle kunna sova lite bättre.
Värkarna blev värre under natten, men ändå kontrollerade.
Vid frukost var jag "i förlossning" och allt gick supersnabbt. Jag öppnades på bara ett par timmar och krystarbetet gick fort (även om det inte kändes så då). De sa att kroppen ofta skyndar på förlossningen när man har havandeskapsförgiftning. Det verkade stämma på mig (förstföderska).
De gjorde ett tillväxtultraljud veckan innan igångsättning som tyvärr inte stämde alls. För enligt den var bebisen normalstor enligt graviditetsvecka, men ut kom en liten en på 2620gram. Dwt var lite jobbigt, att hon vuxit så dåligt i slutet.
Hon fick även lågt blodsocker pga att hon var så liten och inte orkade amma. Detta gick över på ett par dagar, men var uppmärksam på det om din bebis blir liten.
I övrigt mådde och mår hon fortfarande bra.
Mitt blodtryck fick jag medicinera ca 7 månader innan jag kunde trappa ut och sluta.
Jag önskar dig all lycka! Och kom ihåg att du är starkare än du tror. Det kommer att vara värt det, jag lovar! Säg till en barnmorska imorgon att du vill ha information om havandeskapsförgiftning imorgon och allt annat du vill fråga. Kramar
Tusen tusen tack för svar :)
Puff
Hade ett blodtryck på ca 110/55 genom hela graviditeten, gick upp 5 kg fram till v 36. På ett besök till FL på onsdagen i v 38 då jag trodde jag haft vattenavgång uppmättes blodtrycket till 160/85. Jag ifrågasatte det tillsammans med en extra viktuppgång på ca 10 kg på 2 veckor och karpaltunnelsyndrom i båda händerna och ett allmänt dåligt mående. Men fick bara ett svar att det brukar vara så i slutet. Blev ändå rådd att boka ett extra blodtryck två dagar efter hos min BM. På fredagen var blodtrycket 170/90 hos BM och jag hade 3+ i äggvita. Hon ringde FL och skickade in oss direkt för igångsättning. Men väl där var de inte oroade, jag lades in på bb. Hade urinmätning och dryckesmätning och täta blodtryckskontroller. På lördagen blev trycket högre och högre för varje timma och jag samlade på mig all vätska jag fick i mig. Lör natt var blodtrycket 220/125 och då blev det ilfart ner till FL för iv blodtryckssänkande. Sön sattes jag igång och fick värkar hela dagen men öppnade mig inget. Sovdos och värkhämmande till natten. Igångsättning på måndagen igen men vid lunch hade fortfarande inget hänt. Man tog ändå hål på hinnorna på em och efter 10 min kom första riktiga värken. 18 timmar senare drogs han ut med sugklocka. Jag var nästan medvetslös, tappade känseln i ansiktet och nedåt och låg övervakad ca 10 timmar efter förlossningen. Orkade inte hålla i honom eller amma. Hans blodsocker var jättelågt och vi fick börja skedmata...
Som tur var mådde han ok under hela förlossningen och jag repade mig ganska fort ändå trots omständigheterna. Efter två veckor var alla 18 kg borta och blodtrycket var helt normalt.
Jag önskar att FL hade tagit min situation på allvar, satt igång mig tidigare och framför allt beslutat om akut snitt när jag var så dålig i slutet. Både jag och bebis kunde det gått riktigt illa för... Stå på dig med dina frågor och önskemål. Låt inte trycket rusa iväg innan de agerar. Be om sovdos om inget händer så att du hinner ladda om. Gör upp en plan innan på när ett ev snitt ska göras osv. Nu för tiden används helt andra igångsättningsmetoder och jag tror det är lättare att anpassa. Stort lycka till!!! 