känner mig inte gravid

Jag kände samma. I slutet på v 17 sa iofs min mage *poff* och det gick absolut inte att komma i de vanliga byxorna längre, men i övrigt kändes det som om jag bara inbillade mig. Nu är jag i v 20 och har precis känt de första tydliga rörelserna, så nu känns det lite mer verkligt.

Jag är dock i vecka 15 men jag har samma problem. Känner mig inte gravid för fem öre, bara tjock och hungrig. Väntar också på att kulan ska komma fram så man kan slippa gå i oversize kläder och stolt visa upp sin skatt istället. Men för vissa kommer magen sent och ibland knappt alls. Min mans syster var pinnsmal hela graviditeten, till den dag hon födde kunde man knappt se att hon var gravid..

Så det är nog absolut ingen fara, ta det bara lugnt och slappna av.

Stressa inte upp dig, lita på din kropp!

Du är i en av de veckor man inte känner sig gravid i, för det första. Det kallas ju "spökveckorna" av en anledning ;) 

Är själv en extremt orolig själ. Det tog väldigt, väldigt lång tid att lyckas bli med barn, så det har satt sina spår. Jag har också varit på många VUL och UL för att se att allt är bra, och även nu när jag känner henne sparka i magen varje dag är jag fortfarande orolig ofta. 

Vet inte om det hjälper, men jag tror att oron bara "sitter i huvudet". Du har varit med om något jättejobbigt och man investerar väldigt mycket i barnet från start. Du har all rätt att vara orolig. Men för den sakens skull betyder det inte att något är fel eller din oro är befogad. Allt hittills pekar på att allting är bra, så du oroar dig inte för att du känner på dig att något är fel, utan för att du råkat ut för tråkigheter och har dåliga erfarenheter. 

Risken för MF är väldigt liten för dig just nu. Sen spelar ju statistik ingen roll när man själv är den som drabbas av något ovanligt, men sannolikheten för att det ska hända dig en gång till är faktiskt väldigt, väldigt liten. Din oro hjälper dig inte, och du kan inte göra något åt det som händer. Tvärtom äter den bara på dig utan att ens hjälpa dig att förbereda dig om det värsta skulle hända. 

Försök att vara snäll mot dig själv. Släpp oron så gott det går så ofta du kan, men bli inte arg på dig själv när du inte lyckas. Oron kommer och går, så försök att istället uppmärksamma de gånger du är lugnare än annars, inte de gånger du är orolig. 

Snart börjar din bebis att kännas i magen, då kommer du säkert att känna dig lugnare periodvis. Och snart är du halvvägs :) 

Stort lycka till!!