4-åring vägrar klä sig när vi ska gå till f-skolan

Jag tar striden. Går vi ut, ska vi ha kläder på oss efter väder. Punkt slut. Om det innebär att jag får klä på en skrikande unge, ja då får det vara så. Jag är förälder och jag bestämmer. Är inte ett dugg rädd för att bråka med mitt barn, eller att "välja mina strider". När det kommer till såna grundläggande saker som passande kläder vid utgång, att sitta vid bordet när man äter osv, då är det ingen diskussion. Mamma bestämmer. Så väljer jag att göra. Sen kan jag absolut släppa igenom andra saker, som att få sova med prinsessklänning på sig eller att få bada så länge att det knappt finns något barn kvar utan bara ett litet russin. Sånt bryr jag mig inte alls om. Men de grundläggande reglerna är fasta och bestämda.

Jag skulle göra som många ovan, ta på skorna och sedan gå ut med ytterkläderna i handen. Du bestämmer vilka kläder som ska tas på, han får bestämma VAR kläderna ska tas på. Ett enkelt och ofarligt sätt att ge ett barn en känsla av att han har lite makt och kontroll. ? Jag skulle t o m fråga honom "vill du ta på dig kläderna inne eller ute idag?" och sedan köpa svaret utan tjat eller kommentarer. Och när han sedan vill ta på sig, gör ingen grej av det, utan räck honom kläderna och sedan får saken vara ur världen.

Jag skulle göra som många ovan, ta på skorna och sedan gå ut med ytterkläderna i handen. Du bestämmer vilka kläder som ska tas på, han får bestämma VAR kläderna ska tas på. Ett enkelt och ofarligt sätt att ge ett barn en känsla av att han har lite makt och kontroll. ? Jag skulle t o m fråga honom "vill du ta på dig kläderna inne eller ute idag?" och sedan köpa svaret utan tjat eller kommentarer. Och när han sedan vill ta på sig, gör ingen grej av det, utan räck honom kläderna och sedan får saken vara ur världen.

Men skulle inte det kunna bli en rutin bara det, att barnet alltid väljer att bli påklätt ute på trottoaren, för att det trots allt är lite bekvämare än att behöva göra det själv hemma? Skulle han inte lära sig att mamma/pappa alltid har kläderna med och tar på förr el senare? Nu när det inte är så kallt än (vi bor i sthlm) skulle han lätt kunna gå till förskolan i bara byxor och tröja (och skor då). Känns inte helt ok att "vänja" honom vid det.

Men skulle inte det kunna bli en rutin bara det, att barnet alltid väljer att bli påklätt ute på trottoaren, för att det trots allt är lite bekvämare än att behöva göra det själv hemma? Skulle han inte lära sig att mamma/pappa alltid har kläderna med och tar på förr el senare? Nu när det inte är så kallt än (vi bor i sthlm) skulle han lätt kunna gå till förskolan i bara byxor och tröja (och skor då). Känns inte helt ok att "vänja" honom vid det.

Jag förstod det som att barnet klär sig själv när han väl känner att det är kallt ute? Men oavsett så oroar jag mig aldrig särskilt mycket för att barn ska "vänja sig" sig vid saker när det gäller sådanthär. Allt förändras ju hela tiden när det gäller barn, något som är jätteviktigt för dem idag är en bagatell imorgon osv. Föräldrar bestämmer ju allt hela tiden ändå, så om ett barn vill ta på sig ytterkläderna på trottoaren istället för i hallen under några veckor så är det ingen stor grej i mina ögon. Jag är helt övertygad om att han inte kommer att stå och klä på sig på trottoaren i vinter längre.

Bara en tanke till förlängningen i ert "inte ta striden" tänk. Jag förstår hur ni tänker men om ni föräldrar aldrig vill ta den striden och lära barnen att klä på sig själva, hur lätt tror ni att det blir på förskolan sen när de ska ut? Det blir ju barn som inte är vana att behöva ha kläder på sig och får gå ut hur de vill. Och de lär sig inte att smidigt och snabbt få på kläderna i hallen.
Det är inte jättekul att alltid behöva klä på en 5-åring som hänger som ett spaghetti eller springer och gömmer sig. Har man dessutom flera sådana barn på förskolan så blur det rätt tråkigt för övriga barn som får vänta vid tex utflykter.
Bättre att lära rätt hemma. Sen behöver man inte ta striden varje morgon, men då tycker jag att man ska vara öppen med det till barnet från början. Inte tjata tjata tjata och sen gå utan utan ibland faktiskt kunna säga "idag har vi lite bråttom så du får välja om du vill ta på dig skor och jacka eller bara skor"
Då har barnet fått ett val och ni kommer troligtvis iväg som vänner :) tjat är ingen bra start på dagen.