Ska jag, eller ska jag inte hjälpa?

Har hamnat i ett lite moraliskt dilemma.
Anmälde mig för en tid sedan som "Givare" i en organisation som förmedlar hjälp till människor/familjer som har det tufft ekonomiskt. Som givare blir man tilldelad en mottagare som bor i t ex samma stad som en själv. Organisationen sökte givare som kunde tänka sig att bidra med julmat och julklappar till barnfamiljer. 
Jag är långt ifrån rik själv, men då jag kommer att tillbringa hela julhelgen på mitt jobb och barnen firar med sin pappa på annan ort, kunde jag tänka mig att lägga mina "julmatspengar" på en familj som behöver dem bättre.

Så nu till dilemmat. I veckan blev jag tilldelad min mottagare. Det visade sig bli en person som jag känner! Jag är nära vän med personens ex make och vi umgicks  när vår barn var små. 
Idag bor barnen på heltid hos sin pappa då hon har ganska många problem (missbruk bla) Jag tvivlar inte på att hon också har det ekonomiskt kärvt då hon lever på socialbidrag sedan många år. För det första tror jag att hon skulle tycka att det kändes genant om det är jag som kontaktar henne som givare eftersom jag vet att barnen inte firar jul hos henne plus att de är väldigt bortskämda med dyra presenter från sin pappa. Själv firar hon med sin mamma och bror m familj så det är ju inte så att hon svälter under julen...
Jag hade hellre lagt mina surt förvärvade pengar på en barnfamilj som verkligen behöver hjälpen.
Mailade organisationen ang mitt dilemma och fick till svar att jag skulle skicka ett anonymt presentkort på en matbutik till henne istället. 
Det tar liksom emot men samtidigt känner jag mig lite taskig och snål. Hur skulle ni göra i samma sitts?