• SandraS23

    Är jag för egoistisk som inte delar med mig?

    Som tråden lyder så undrar jag om jag är för egoistisk och kontrollerande som förälder, men det hela handlar om egentligen att jag inte vill lämna bort mina barn om jag absolut inte måste till mor - farföräldrar. Mina barn är lite dryga 3.5 år och 17 månader och jag känner att jag vill ta hand om dom själv och måste jag inte vill jag inte lämna bort dom och nej jag tycker inte det är skönt med avlastning utan jag har alltid klarat mig själv och gör så än. Vi väntar vårt 3.e barn nu i januari och jag tror inte det blir lättare men det ändrar inte min inställning. Jag har dock alltid sagt att när barnen själva kan säga att de vill stanna så är det okej 1-2 timmar likaså sova över men då väljer de ju det själva. Mor och farföräldrar tjatar en del om att vara barnvakt och hjälpa till mest mormor och farmor men som min undran är är jag för ego? Tycker det räcker de 1-3 gångerna vi ses I veckan ändå och då är det alltid från 1-3 timmar som vi träffas.

  • Svar på tråden Är jag för egoistisk som inte delar med mig?
  • BCH52

    Nu träffar barnen sina mor-/farföräldrar väldigt ofta så de känner dem väl. Men har den äldre av barnen varit ensam med dem någon gång överhuvudtaget? Ni har kanske haft någon annan som barnvakt vid några tillfällen?

    Jag undrar då jag anser att det är bra för barn att känna trygghet hos andra än föräldrarna, att de upplever att föräldrarna är borta och att de kommer tillbaka. Om de aldrig upplevt detta så kan det bli problem framöver.

    Dina barn har tur som har mor-/farföräldrar som är intresserade och närvarande. Barn kan inte få för många kärleksfulla vuxna omkring sig.

    Som svar på din fråga, ja du är egoistisk, du sätter dina egna behov och önskningar före barnens.

  • grind
    BCH52 skrev 2015-12-14 16:10:53 följande:

    Nu träffar barnen sina mor-/farföräldrar väldigt ofta så de känner dem väl. Men har den äldre av barnen varit ensam med dem någon gång överhuvudtaget? Ni har kanske haft någon annan som barnvakt vid några tillfällen?

    Jag undrar då jag anser att det är bra för barn att känna trygghet hos andra än föräldrarna, att de upplever att föräldrarna är borta och att de kommer tillbaka. Om de aldrig upplevt detta så kan det bli problem framöver.

    Dina barn har tur som har mor-/farföräldrar som är intresserade och närvarande. Barn kan inte få för många kärleksfulla vuxna omkring sig.

    Som svar på din fråga, ja du är egoistisk, du sätter dina egna behov och önskningar före barnens.


    Trams. Dessa moderskänslor finns för att det gynnar barnen. Friska kvinnor har starka moderskänslor.

    TS. Så länge du ser till att barnen får bygga relation med mor och farföräldrar så är det inget problem. Du verkar vara en fantastisk kvinna och mor.
  • fluu

    Klart att du inte är. Jag tycker att det är viktigt att träffa släktingar, men det kan ni ju göra ihop och barnen kommer säkert vilja vara ensamma med morföräldrar när de blir äldre.


    Jag är Narcissus, en fåfäng fakir SAVE ME KAIZER!
  • BCH52
    grind skrev 2015-12-14 16:18:22 följande:

    Trams. Dessa moderskänslor finns för att det gynnar barnen. Friska kvinnor har starka moderskänslor.

    TS. Så länge du ser till att barnen får bygga relation med mor och farföräldrar så är det inget problem. Du verkar vara en fantastisk kvinna och mor.


    Ja, moderskänslor är viktiga, det är dessa som gör att barnen överlever. Men, som förälder har man ytterligare ett uppdrag, att i lagom takt förbereda barnen för ett vuxenliv. De två rollerna man har motverkar på i ett sätt varandra. Som det gamla talesättet säger "det krävs en by för att fostra ett barn".
  • BCH52
    BCH52 skrev 2015-12-14 16:33:12 följande:

    Ja, moderskänslor är viktiga, det är dessa som gör att barnen överlever. Men, som förälder har man ytterligare ett uppdrag, att i lagom takt förbereda barnen för ett vuxenliv. De två rollerna man har motverkar på intet sätt varandra. Som det gamla talesättet säger "det krävs en by för att fostra ett barn".


    Ibland kan ett borttappat ord helt ändra en mening. Nu rättat.
  • Natulcien
    BCH52 skrev 2015-12-14 16:10:53 följande:

    Jag undrar då jag anser att det är bra för barn att känna trygghet hos andra än föräldrarna, att de upplever att föräldrarna är borta och att de kommer tillbaka. Om de aldrig upplevt detta så kan det bli problem framöver.


    Fast det är ett missförstånd att tro att barnen måste lämnas bort till andra för att känna trygghet hos dem. Snarare är det så att om barnen får lära känna mor- och farföräldrarna med sina föräldrar närvarande så blir dessa trygga med tiden, och när de väl ska lämnas så är det oftast inga problem.
    Vår son lämnades inte till någon barnvakt alls förrän han var 1,5 år och då gick det hur bra som helst eftersom han hade lärt känna barnvakten i vår trygga närvaro. sen dröjde det tills han var 3 år nästa gång, och det gick lika bra då eftersom han hade träffat barnvakten flera gånger i vår trygga närvaro.
    BCH52 skrev 2015-12-14 16:10:53 följande:

    Som svar på din fråga, ja du är egoistisk, du sätter dina egna behov och önskningar före barnens.


    Fast TS skriver ju att hon kommer att lyssna på barnens önskningar när de själva vill sova hos mor- eller farföräldrarna i framtiden. Så hon sätter ju inte sina behov före barnens. Tvärtom.
  • Natulcien

    Nej, TS, du är absolut inte ego.
    Om dina barn träffar sina mor- och farföräldrar så ofta som du skriver så ses de ju massor. Mycket oftare än många andra.
    Så det finns ingen anledning till att mor- och farföräldrarna ska barnvakta dem om inget behov finns. Barnen mår bäst av att träffa sina mor- och farfölräldrar med sina föräldrar närvarande när de är så små som dina.

    Varför är det så viktigt för mormor och farmor att få vara barnvakt? Varför nöjer de sig inte med att träffa barnen i ert sällskap? Konstigt.

  • Wildlings

    Då är jag lika ego isåfall. Mina barn hade aldrig varit bortlämnade i den åldern. Absolut inte över en natt. Nu är mina i skolåldern och vi var borta över helgen och då kom mormor hem till oss och tog hand om barnen över natten. Mina barn är absolut trygga och självständiga utan att de har blivit bortlämnade när de var små. De umgicks med släkten redan som små men vi var där också.

  • Natulcien
    Wildlings skrev 2015-12-14 18:32:31 följande:

    Då är jag lika ego isåfall. Mina barn hade aldrig varit bortlämnade i den åldern. Absolut inte över en natt. Nu är mina i skolåldern och vi var borta över helgen och då kom mormor hem till oss och tog hand om barnen över natten. Mina barn är absolut trygga och självständiga utan att de har blivit bortlämnade när de var små. De umgicks med släkten redan som små men vi var där också.


    Exakt! Det är ju så barn blir trygga! De blir inte trygga av frånvaro utan av närvaro. Ganska självklart egentligen...
  • SandraS23
    Natulcien skrev 2015-12-14 18:31:42 följande:

    Nej, TS, du är absolut inte ego.

    Om dina barn träffar sina mor- och farföräldrar så ofta som du skriver så ses de ju massor. Mycket oftare än många andra.

    Så det finns ingen anledning till att mor- och farföräldrarna ska barnvakta dem om inget behov finns. Barnen mår bäst av att träffa sina mor- och farfölräldrar med sina föräldrar närvarande när de är så små som dina.

    Varför är det så viktigt för mormor och farmor att få vara barnvakt? Varför nöjer de sig inte med att träffa barnen i ert sällskap? Konstigt.


    Det är nog farmodern som ligger på mest om att vara barnvakt och sova över och att mannen och jag ska ägna mer tid år varandra. Hennes äldre barnbarn som idag är 18 år och 13 år var rätt mycket hos henne och farfarn när de var små för deras föräldrars jobb krävde mycket barnpassning men jag och min man har inte det och jag gjorde klart ifrån början hur lin syn på föräldraskap är och var men hon går på ändå. Tack för ett stödjande svar.
  • SandraS23

    Tack för alla positiva svar. Jag står absolut inte ivägen för barnen när vi är hos mor eller farföräldrarna de leker och busar massor men jag känner bara att de är försmå än för att lämnas själva. Den dagen de ber om det kommer de ju absolut få det kommer säkert bli jobbigt för mig men jag vill ju bara ge dom en trygghet och kärleksfull närvaro och uppväxt. Jag hindrar ju inte vuxna som finns och mina barns relation.

Svar på tråden Är jag för egoistisk som inte delar med mig?