Varför äldre är sociala jämfört med yngre

För att vi yngre kanske glömt den sociala "språkförda" biten och endast gör det via chatt eller telefon.
Är själv "yngre" antar jag men detta är min hypotes.

jag får väl räknas till "äldre" då och jag är inte säker på att jag håller med. Du kanske kan utveckla din TS lite mer?

Man kan vara social på många olika sätt 

Du har en poäng. Äldre personer är mer avslappnade, och framför allt har de mer att säga. Det är min spontana förklaring.

För att ungdomar sedan generationer tillbaka är generellt egofixerade och lever i sin egen bubbla, dvs det är inget nytt.
Sedan finns det självklart individuella skillnader.

Jag skulle beskriva det som att många ungdomar går in i en puppa där de utvecklas till underbart vackra fjärilar. Men under utvecklingen så behöver de vara för sig själva och är allmänt hopplösa för omgivningen. Det tar energi denna utveckling och den energin tas från den sociala biten och den sociala biten fokuseras till de jämnåriga (och de har ju även ett väldigt energisparande språk, fåstaviga ord)

Definiera "äldre" och "yngre" innan jag vet om jag håller med. Det finns väl få tillfällen då vänner är så viktiga som för tonåringar?

Och det är just det som gör att jag håller med TS. När jag var i samma ålder som mina barn är nu (yngre tonåren) umgicks man ju med kompisar JÄMT på fritiden. Mina barn gör det väldigt sällan.

Nämen jag är själv kille och 26 och märker en klar skillnad. Bara att trampa ner till tvättstugan som exempel där man stöter på någon äldre dam som kan vara hur pratglad som helst. Eller ute i någon matbutik. Räcker bara att lägga en kommentar så börjar äldre (40+) prata och vara hur trevliga som helst.

Medan folk i samma ålder som mig måste jag oftast driva i samtalen för att få fram något ur deras mun. Inte alla givetvis men de flesta.

Syftar främst på vardagssituationer för att vara tydligare.

Det kan ha med mognad att göra.
När jag var 16 så pratade jag sällan med främlingar jag mötte, nu är jag i fyrtioårsåldern och känner mig bekväm med att prata med vem som helst.

Min teori (med "äldre" menar jag här minst 65+, men troligare säkert 70+)

Äldre har en helt annan vana med att "vara ihop". Det var TRÅNGT även i folkhemmets Sverige. Att barn har ett eget rum, eller ens ett annat rum än sina föräldrar är ett nytt påfund. Det var mer än lyx för bara 50 år sedan, till och med nästan för bara 30 år sedan. Man delade, man "tvingades" bli social. Något utrymme att gå undan på fanns inte, ville man vara ifred var man hänvisad till diverse uthus och skrymslen på gårdar osv. Köket var samlingspunkten, ofta sov någon även där. Vardagsrum existerade inte så som det gör idag, det började krypa fram först på 40-talet (när de som alltså nu är runt 70 föddes), och det var "finrum" som bara öppnades (och därmed eldades/värmdes) till högtider och andra händelser. Vardagsrummet fick sin boom på tidiga 60-talet, när TVn invaderade det dittills nästan oanvända "finrummet". 

Nu ska alla ungar ha eget rum, annars är det synd om dem. Rummen ska vara stora så de får plats med alla leksaker och skrivbord och datorer. Att göra läxorna i köket medan föräldrarna diskar och lagar mat verkar vara ett främmande koncept (ja, en del barn fixar inte det för ljuden heller.....). Att lösa just det problemet med att förflytta sig till vardagsrummet går inte heller längre pga alla "öppna planlösningar". En barnfamilj med 3 barn får inte plats i en fyra längre, för då måste någon sova i vardagsrummet, eller dela rum med ett syskon, och det går ju inte för sig. 

Äldre lärde sig helt enkelt att antingen är man social när man bor 4-5-7 stycken i en trea på 65 kvadrat, eller så blir det outhärdligt. Yngre har fått lära sig att det är outhärdligt att vara social. Vi vill vara ifred! För det är det vi har lärt oss. Lösa mellanmänskliga problem, vara vänliga till vardags och hjälpas åt för att det ska funka behöver vi inte längre. Vi kan gå in på våra egna rum, för om vi bor 5 st så tro tusan att vi bor i 5or på 120 kvadrat och slipper dela, så vi får vara ifred.

Och, ja. Jag är en av de där unga som är bortskämd med att få vara precis så ifred jag vill......

Tror att detta är en övningssak som allt annat. Äldre har mer träning bakom sig än yngre, av naturliga skäl. Sedan kan det vara så att alla sociala medier nu påverkar också (som flera varit inne på). Att man sitter ensam framför var sin skärm. När jag var barn och tonåring fanns TV, men det var ändå något som var delvis socialt. Man tittade tillsammans med andra, och pratade om vad man såg. När man kom till skolan pratade man sedan om vad man hade sett, och eftersom det bara fanns två kanaler hade nästan alla sett samma program. Nu är ju uppsplittringen total!

Lägg till ytterligare 20-30 år. Min mamma är 80+ och det stämmer bättre med hennes generation.

Jag som är 50+ känner inte igen bilden att man gjorde läxorna i köket.

Det senare är ett nytt påfund för köken i de äldre lägenheterna generellt var så små att man kan kunde vända sig i dom.

Själv gjorde jag allt mitt skolarbete i mitt rum. Precis som alla mina kompisar. Jag har för övrigt haft eget rum sedan slutet av 60-talet och när vi växte upp så var vi precis lika asociala som tonåringarna är idag och blev vuxna vi också och släppte den asociala period