Han saknar sexlust
Hej, jag behöver verkligen lite råd och vägledning!
Jag lever ihop med en kille sedan 2,5 år tillbaka. Vi är båda 25 år gamla och älskar varandra mycket. MEN, sexlivet har aldrig fungerat. Jag kommer från relationer där sex har varit en viktig del som förekommer 2-3 gånger i veckan. Spontanitet, sexuella och passionerade smekningar i vardagen är viktigt för mig, likaså att bli bekräftad med blickar och ord. För mig är det viktigt att båda kan visa åtrå för varandra och ta initiativ till sex.
I den relationen jag lever i nu fungerar inte detta. Min partner har bara haft ett förhållande tidigare och inte så många sexuella kontakter utöver det. Hans förra flickvän var inte snäll, hon kunde säga taskiga saker som säkert drog ner hans intryck av sex. Men han påstår samtidigt att han aldrig, vare sig före eller efter det förhållandet, har haft någon större sexlust. Han har aldrig tagit initiativ till sex och gör det inte med mig heller.
Vi har sex 1-2 gånger i månaden som bäst och då är det alltid på mitt initiativ och jag upplever att han går med på det för att han vet att det har gått lång tid och för att behålla "husefriden". När vi väl har sex så är det bra, med undantag att han inte tycker att det hör till "vardagssexet" att g oralsex (vilket är en sorg i sig för mig).
Har gör aldrig egna närmanden och uppskattar heller inte när jag gör spontana försök till att mysa till det.
Han har problem med närhet och kan ibland tycka att det är obehagligt när jag tar i honom.
Han säger att han älskar mig och tycker att jag är fin men för mig betyder handling mer än ord. Jag känner mig ständigt obekräftad, otillfredsställd och kärlekstörstande (på det sexuella planet).
Han är en jättefin kille på alla sätt och vis, allt annat mellan oss är så bra det kan bli men sexlivet fungerar inte. Han tycker att jag lägger över skulden på honom och tycker inte att han kan jobba med något som han inte saknar, för han saknar ju inte att ha mer sex eller närhet...
Vi har gått i familjeterapi men jag tyckte inte att vi fick någon hjälp för detta problemet utan för andra saker som inte handlar om detta.
Vi har planer på att försöka bli med barn nästa år men jag känner en stor oro för att vi inte ska kunna lösa vårt problem, jag är rädd att vi bara skjuter det framför oss. Hur stark kärleken än är, hur ska vi kunna kompromissa om en sån här sak? Och hur ska vi en lyckas bli gravida när vi knappt har sex!
Snälla, vad ska jag göra nu när våra samtal med varandra inte räcker till? Vi står i en återvändsgränd och kommer ingen vart. Snälla ge mig råd, för jag vill verkligen vara tillsammans med den här killen. Kärleken är för stark för att lämna.