Dottern har sista månaden blivit väldigt mammig t.ex när hennes pappa ska lägga henne eller byta blöja skriker hon "Mamma" konstant o gråter. Innan julledigheter var allt ok, få utbrott då. (Hon har gått på förskola ä 1 år o där funkar allt bra ) Kvällar o helger är jag mest med henne o storebror (4) då sambon måste jobba över ibland. Fler som har mammiga barn? När går det över?
Hur funkar det när du inte är hemma? Min har också varit sån, men bara när både jag och pappan är hemma samtidigt. Nu är han tre och det har gått över (för det mesta).
Vår son var likadan runt 2-årsåldern. Skrek och grät om jag så bara skulle ut och löpträna en halvtimme. Och då är hans pappa ändå väldigt närvarande och var hemma mycket. Men när jag var tvungen att ge mig ut så var jag ju tvungen, så då fick pappan trösta så gott det gick. Men vad gäller nattningarna så tog jag över dem helt en period för att minska upprördheten. Och det gick över. Minns inte riktigt när, men det satt nog i ett par månader, tror jag.
Han är ofta hemma en dag/vecka med dem o då funkar det bra. Bortsett från första halvtimmen då 2-åringen bara vill ha mamma.
Nu brukar jag sitta med när han nattar, för att det blir lugnast så. Pappan får ligga hos henne o jag sitter hos storebror eller på golvet. Vi turas om med nattning, men nu blir det oftast jag då hon är helt lugn då.
Jag har en 2 årig dotter som har varit super mammig nu i nästan 1 år och ca 8 månader. Det har nästan alltid varit illa eller jag är glad men i bland blir det för mycket. Och mu när jag väntar en till säger alla att jag kommer inte ha det lätt med min dotter när hennes syskon föds. Förr kunde pappa eller mormor lägga ner hennes mat på bordet ny går det inte det är bara jag annars äter hon inte när jag går i väg för några timmar skriker On tills jag kommer tillbaka det är bara jag som får göra saker på och för henne. Hon vill ens inte att någon annan en jag rör hennes leksaker. Tycker den senaste månaden har det blivigt lite för mammig.