Min son vill inte vara hos sin pappa

Ring och prata med familjerätten i morgon.

Ålder på sonen?

Stackars pojke. Hur gammal är han?

han är 12 år

Min sambo körde över till pappan och frun..ja pappan hade kört iväg..han har en syltrygg och kan inte ha egna åsikter.
I alla fall diskuterade min sambo och frun situationen och det är nu bestämt att min son inte ska dit förrän han själv vill. Känns okej..jag önskar att hans far hade kunnat vara just en far.. men det verkar inte ske. Vill inte utsätta min son för fruns konstanta missnöje. Tycker det är fruktansvärt alltihopa..min son kommer i kläm hur vi än gör.
Framöver om min son vill träffa sin far så får det bli utan frun, tex åka på någon match...fast..vet att hon inte kommer tillåta det.
I mina drömmars värld hade jag velat att min son och frun skulle ha en fin relation med mys, skoj, diskussioner och massa massa kärlek. Jag är så ledsen för min sons skull och orolig hur allt detta kommer påverka honom psykiskt.
Jag tackar för de svar jag fått här, bara att någon skrev ger mig lite stötta.

Oj, vad jobbigt. Det är toppen när det klickar, sambons barn och jag har alltid kommit bra överens (att de sedan var pest och pina, för samtliga vuxna, under sin pubertet är något man får sätta en parantes runt).

Jag tror det är ett bra förslag att låta killen styra över umgänget.

Nu är det bara spekulationer, men många gånger när man läser trådar här så pratar man om att man ska se varandra som en familj, och alla ska älska varandra etc etc.
Nu kan det vara så att denna kvinna hade ambitionen, men er son hade inte alls samma intresse och så blir hon besviken och reagerar helt fel. Dvs man måste lämna utrymme åt barnen och den nya vuxna att hitta sin relation, annars kan bli så fel.

Kanske blir det bättre sen. Tyvärr kan det vara så att frun helt enkelt ogillar pojken och då finns det inte mycket att göra.

Det finns väldigt fina trevliga bonusföräldrar och mindre trevliga.

Ja, jag hoppas att det löser sig på ett bra sätt för alla involverade.
Bonusmamman kollar upp möjlighet till samarbetssamtal men min son vill inte det just nu, kanske senare sa han :)
Han ska däremot på bio med sin far snart och det tycker jag är toppen!
Vill att de ska ha en bra relation.
Folk runtomkring tycker att det inte gör något om min son inte träffar sin far alls, eftersom han inte varit en bra far och gjort min son besviken väldigt ofta.. jag tycker att det är upp till min son att bestämma det.
Det finns många härliga bonusmammor och pappor! 
Tanken på att åka och prata med bonusmamman har poppat upp i huvudet lite då o då..men jag känner mig inte redo för det ännu. Skulle vilja reda ut allt, jag kan ju se att situationen hos henne inte är så bra, att hon är frustrerad över att pappan inte tar sitt ansvar och att hon får vara det "svarta fåret" som får sätta regler och tjata.
Det är ju inte rätt mot henne.
Jag är orolig att ett sådant möte skulle urarta och att hon skulle ösa galla över mig igen... i drömmarnas värld blir mötet underbart och vi får kontakt och hjälps åt med någorlunda gemensamma regler etc.
..usch jag vet inte..tänker på hur hon har behandlat min son..ignorerat honom när ingen annan var där.. låtsas att han hade rymt när de var ute och åt så att jag fick köra en timme dit och hämta honom..
Det märks att jag velar ganska mycket va? jag har svårt att tro att en människa kan vara så elak som hon har varit..och samtidigt vill jag hitta lösningen på det..men är orolig att hon kanske inte är "frisk"..men kanske kan ändra på sig? jaja..huvudet snurrar o nu ska jag hoppa i säng :) tack för alla som lyssnar ! =)