Andy22 skrev 2016-01-25 13:00:04 följande:
Jag är pappa till tre barn och funderar ibland på om man som partner får familjelivet att fungera bäst om man är lika eller om det är bättre att vara lite olika och därmed komplettera varandra.
I mitt förhållande så är jag den ordningssamme och planerande personen. Jag lägger mitt största fokus på att få vardagen att fungera och gå ihop. Min fru är ganska oorganiserad och har dålig framförhållning men är i gengäld betydligt bättre på att leva i nuet och även planera större saker som resor, renovering mm. Hon är dessutom starkare än jag på att kämpa igenom det vardagskaos som ibland uppstår.
Ibland kan det kännas rejält frustrerande att vi inte båda har samma fokus och mål men samtidigt gissar jag att det kan vara dåligt för familjen om ingen av föräldrarna vill ta tag i vissa saker.
Så vad tror ni är vanligast och bäst för en långvarig relation? Att man är lika och strävar efter samma mål eller att man är olika och därmed kompletterar varandra?
Hej!
Känner igen mig i det du skriver... Skulle nog beskriva min och mannens relation ganska likadant. Jag tror det kan vara bra att ha olikheter så man kompletterar varandra...
Under förutsättning att man i grunden har samma värderingar och prioriteringar. Att inte den ena tycker att man ska vara spontan vad gäller ekonomiska kostnader och den andra tycker att man noga ska tänka igenom sådana beslut.
Jag skulle säga att jag och min man är olika, men ändå väldigt lika. Exempelvis kan jag säga till min man att jag så gärna skulle vilja resa utomlands bara sådär spontant. Han kan då säga att det inte låter som en bra ide pga ekonomi, ledighet m.m. Jag håller ju med honom och säger det... Men hade jag i det skedet tyckt att han var tråkig och praktisk så skiljer ju sig våra prioriteringar och inte bara vårt sätt att tänka... Är du med på vad jag menar?
Jag tror det är bra att vara olika... Så länge man delar värderingar. Jag skulle inte kunna leva med någon som har en helt annan syn på saker och ting som mig... Men en person som resonerar annorlunda men ändå kommer till samma slutpunkt som mig är bara givande.