Ska jag låta hans son sen tidigare kalla mig för hans mamma?

Vad gulligt av honom, han älskar sig tydligen och vill nog på sitt vis visa att ni är en familj. Tacka och ta emot!! Kommer det upp igen man ni ju prata om det hela, att han har sin mamma men att du gärna är hans bonusmamma eller dylikt. Låter du honom kalla dig mamma som tilltalsnamn kommer det nog skära i hans mammas hjärta...

Jag tycker att det är förståeligt om barn som i princip från starten växer upp med sina bonusföräldrar och där de har en nära och god relation både ser på bonusföräldern som en riktig förälder och att de därför också vill benämna dem mamma eller pappa. Jag tycker också att det är förståeligt om lite större barn under en period vill prova att kalla bonusförälder för mamma eller pappa. Ett sådant scenario uppstår också gärna om det finns barn på båda sidor eller om det nya paret får ett gemensamt barn och barn sedan tidigare förhållande är mellan kanske 3 år och upp till förskoleålder. De brukar senare övergå till att i stället kalla bonusföräldern för förnamn eller vid ett smeknamn. Förståeligt och naturligt och i sin ordning alltsammans. 

Däremot skulle jag som förälder tycka att jag hade anledning att oroa mig för hur jag gjort mitt jobb om ett större barn och redan efter kort tid tillsammans med bonusföräldern skulle börja kalla denna för mamma. Det beskrivs ibland här på Familjeliv hur det visst blivit så, och jag har i samtliga av dessa trådar definitivt tyckt mig både uppfatta och se att något varit rejält avvikande med hela den bild som målats upp. Ibland verkar bioföräldern haft brister som lett till omsorgsförlust för barn men ibland verkar det handla om en bonusförälder som haft en udda agenda med sitt agerande. I det senare fallet är det förstås mer olyckligt för barnet än i det förra. När en förälder brister i sin gärning så kan det givetvis vara av godo att det finns en annan vuxen som kan axla manteln och ansvaret, men när den vuxne har fel anledning till varför barnet ska säga mamma eller pappa så ser jag det enbart negativt för barnet. 

Det är jag såklart stolt över!

Hur stor roll bör jag ta med att "fungera som en mamma för honom?"

Hur gammal är han och hur länge har du bott hos barnet och pappan?

Mycket bra skrivet - håller med om precis allt! 

Ta den som det känns bekvämt o rätt för dig och din sambo. Tvinga inte fram något, tror det kommer naturligt!

Ojdå, där ser man. Men hur vet du detta när hon är anonym? 

Jag har skickat pm till dig.

Läs gärna det.

Tror sig veta.

Det går alltså inte att veta.

Bara läst TS.

Om det är viktigt för honom och känns ok för dig..

Känns det inte ok för dig förklarar du det på ett fint sätt. Typ berättar att du tycker jättemycket om honom men att han har en mamma osv..

Min bonus tog upp frågan och sa rakt ut " kan jag inte lika gärna kalla dig mamma. För du är ju SOM en mamma?"

Svarade att hon får kalla mig vad hon vill men att hon har en mamma och att hon kanske blir ledsen då. Oavsett så kommer jag ju alltid vara "som" hennes mamma om det var vad hon ville. Hon valde att fortsätta kalla mig vid namn men när hon skall förklara min relation till henne säger hon extramamma.

Jag tycker barn skall få välja själva (om det är ok för bonusföräldern) men att de även ska lära sig hänsyn till andra människor. Tex deras mamma. Inte skuldbelägga men ta med andras känslor i beräkningen.

Fick ett hemmagjort hjärta på alla hjärtans dag med "världens bästa mamma" på

Hennes mamma fick ett likadant ;)

Tog det som en jättefin gest och att hon ville säga hur mkt jag betydde för henne. Blev såklart jätteglad att hon tycker så mkt om mig. Jag blir ju inte hennes mamma för det men är glad över att hon ser mig som en förälder. Om än bonus; )

Om inte barnet har en mamma,då skulle det varit ok om barnet vill det.Men har barnet en mamma,då blir det ju det lite fel för alla.

Vad trevligt!

Nja... Som kompromiss kan han kanske kalla dig "mamma dittnamn"?