Judge Judy: Har du sjukersättning så är du för sjuk för att ta hand om ett barn!

Jag sa aldrig att de var typiska. Jag sa att det var exempel på företeelser som inte är OK. Denna kvinna VISSTE dessutom att hon inte kunde bära ett barn tiden ut i sin lilla kropp, och att det måste tas ut i 30:de veckan, samt hon VISSTE att barnet hade 50 procents risk att själv få sjukdomen och få leva samma begränsade liv som hon. Det är så egoistiskt så man finner inte ord, och bara för att hon gjort detta mot sitt barn bevisar att hon aldrig borde ha fått ha barn. För en kärleksfull mor utsätter ju inte sitt barn för lidande och risker.

Jag har för övrigt ett liknande fall i min närhet. Det är samma sak där: kvinnan är dvärgväxt och hon visste att hon inte skulle klara en hel graviditet. Ändå körde hon på - dock inte med insemination, utan hon hade hittat en man som hade en fetisch för handikappade kvinnor på nätet. Barnet föddes i v. 28 och fick hela provkartan av problem som så tidigt födda barn kan få... Plus det begränsade livet ensam med sin mor och hennes assistenter. (Pappan gjorde tidigt klart att han inte ville vara pappa.)

Exakt hur representativa tror du att dessa "obehagliga exempel" är för sjukskrivna i allmänhet? Jösses, jag börjar verkligen förtvivla om den svenska skolan när så många har så svårt att klara av saker som rimlighetsbedömningar, analysera media, inse vad statistik är och vad den kan visa o.s.v.

Det är stor skillnad mellan att vara sjukskriven en period av livet och att få sjukersättning och aldrig någonsin förutsättas kunna arbeta igen. Jag förstår inte hur man fixar att skaffa barn men inte alls kan arbeta. Barn är krävande och man vet aldrig om barnet föds med ett svårt funktionshinder.

Men - återigen - det finns inget som heter "inte kunna arbete alls", egentligen.

Sjukersättningen finns bara som 100, 75, 50 och 25%. Hamnar man då stratx under 25 så får man hel. Många arbetar ändå ett par timmar i veckan eller driver något mindre företag (som jag själv). Huruvida personen "inte kan arbeta alls" kan man aldrig veta och det blir därför fel att dra upp som någon form av argument.

Men - återigen - det finns inget som heter "inte kunna arbete alls", egentligen.

Sjukersättningen finns bara som 100, 75, 50 och 25%. Hamnar man då stratx under 25 så får man hel. Många arbetar ändå ett par timmar i veckan eller driver något mindre företag (som jag själv). Huruvida personen "inte kan arbeta alls" kan man aldrig veta och det blir därför fel att dra upp som någon form av argument.

Med dagens krav för att få sjukersättning på heltid så får man inte arbeta alls eller driva något företag så det är inte ett felaktigt argument.

Men LÄS PÅ!

Fullständigt självklart får man det eftersom sjukersättningen bara mäter under 25% - inte lägre. Då får man också jobba lite grand utan att det påverkar ersättningen. Det är också tillåtet att driva ett mindre företag.

Det är tillåtet att arbeta under 25%-gränsen utan att det påverkar storleken på ersättningen eller att driva ett mindre företag där omsättningen understiger 41 000 / år.

(Det är tragiskt att vuxna människor (för det är du väl?) så benhårt håller fast vid sina felaktiga uppfattningar och bara slår ifrån sig ny information istället för att alls överväga att det de trodde kanske var fel (te x genom att googla lite snabbt).

Jag HAR läst på. Det gäller de som fick ersättning före juli 2008...  Vi diskuterar fortfarande hel sjukersättning.

Jag håller med om att det är tragiskt med sådana människor.
www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/57d6c1b8-cf15-4790-87fc-a5f93919a13c/4133-arbeta-med-sjukersattning.pdf

Det stämmer inte. Du kan naturligtvis ha 75 % sjukersättning och arbeta t.ex 2 timmar per dag (vid en tjänst om 40 h/v) om du har någon som helst arbetsförmåga. Når man inte upp till 2 timmars arbete i snitt per dag (beroende på sjukdom/funktionsförmåga/skada) så antas man inte kunna arbeta alls när man då får 100 % sjukersättning. Det står även på Fks sida.

Klarar man inte 2 timmars arbete per dag så tror jag inte heller att man fixar att vara gravid, föda barn, fostra barn och ta allt arbete som hör till föräldraskapet. Fixar man att åka på semesterresor flera gånger per år, avla hundar och raskatter så kan man nog arbeta lite också.

Du ser verkligen oerhört svartvitt på detta. Jag har ju i tråden skrivit att detta handlar inte enbart om den sjukas begränsningar och förmågor, utan minst lika mycket att det ska finnas arbetsgivare som vill/kan anställa den sjuka också. Inse att det ofta är skillnad på teori och praktik! Och inse att det är stor skillnad mellan olika sjukdomar, och individer!

Den här missunnsamheten är beklämmande, och den bottnar i empatilöshet och oförmåga att inse att människor är olika och att världen inte är svartvit.

Du ser verkligen oerhört svartvitt på detta. Jag har ju i tråden skrivit att detta handlar inte enbart om den sjukas begränsningar och förmågor, utan minst lika mycket att det ska finnas arbetsgivare som vill/kan anställa den sjuka också. Inse att det ofta är skillnad på teori och praktik! Och inse att det är stor skillnad mellan olika sjukdomar, och individer!

Den här missunnsamheten är beklämmande, och den bottnar i empatilöshet och oförmåga att inse att människor är olika och att världen inte är svartvit.

Du ser verkligen oerhört svartvitt på detta. Jag har ju i tråden skrivit att detta handlar inte enbart om den sjukas begränsningar och förmågor, utan minst lika mycket att det ska finnas arbetsgivare som vill/kan anställa den sjuka också. Inse att det ofta är skillnad på teori och praktik! Och inse att det är stor skillnad mellan olika sjukdomar, och individer!

Den här missunnsamheten är beklämmande, och den bottnar i empatilöshet och oförmåga att inse att människor är olika och att världen inte är svartvit.

Jag undrar om det är det som det bottnar i. Jag är annars inne på en blandning av snålhet och okunskap. Man ser att det försvinner något som heter "skatt" från ens lön. Sedan ser man att det finns personer som inte arbetar. Då drar en del den (oftast) felaktiga slutsatsen att "aha, det är de där lata jävlarna som tar MINA pengar. Hoppas de jävlarna lider ordentligt eftersom de anser sig ha rätt till det". Typ.

När "jävlarna" sedan inte ser ut att lida tillräckligt väcks en ilska som övergår i (nät)aggressivitet. Tragiskt.

Men allt är ju en rundgång; de sjuka har stora trygghetsformåner så de inte behover arbeta när de är sjuka, vilket kostar både samhälle/individer och foretag stora pengar, vilket gor att foretagen anställer minimalt och långsiktigt. Skulle inte alla trygghetsformåner och andra kostsamma formåner, tillsammans med en generell mycket hog lonenivå for "låglonenivåyrken", finnas i den utsträckning de gor, skulle foretag anställa mycket mera på de villkor folk vill och kan jobba. I dag kan de inte anställa en sjuk person på 2 timmar i veckan som kanske underpresterar, for de kan inte bli av med personen om det inte fungerar eller deras behov ändras, och det blir alldeles for dyrt att inte anställa en som inte kan bidra med 100% prestationsformåga.

Det bottnar ju sen i i vilken utstrackning man som arbetande taxerande person stodjer hela denna rundgång.