Jag är en 'sån där' bonusmamma som inte skulle bry mig om bonus aldrig mer kommer hit.

Anonym (ja så är det)

Äldre 17 Feb 07:38
55 svar

Visa endast Anmäl

Jag är en 'sån där' bonusmamma som inte skulle bry mig om bonus aldrig mer kommer hit.

Ja, precis så är det. Mitt liv skulle bli så vansinnigt mycket enklare och jag kunde leva det helt och fullt som jag ville om inte bonus kommer och stör.

Nu kommer många att anse att jag ska lämna så det stackars barnet inte blir traumatiserat och förstört för alltid, men vet ni vad? Bonus älskar mig, han älskar att vara hos oss. Jag är nämligen en vuxen med vett i huvudet som inte agerar på alla mina känslor urskillningslöst.

För att ta några exempel:
Det är dags att åka hem till mamma och jag talar om för bonus att nu är det dags att plocka undan för vi ska åka hem till mamma.

NÄHE! gnällskriker bonus. Jag tänker: Jobbiga unge, tyst och gör som jag säger, kan du inte för en gångs skull bara plocka ihop och göra dig klar!
Jag säger (med glad röst): Nähe! Ska du bo här för alltid då? Tror du inte att du skulle sakna mamma då?
Bonus: Jooo.
Jag: Ja, men då så, då plockar vi ihop och gör oss klara så träffar du mamma snart.
Bonus plockar ihop och klär sig glatt babblande om vad han ska berätta för mamma.

Har bonus lidit här? Nej, det har han inte.

Ex 2:
Bonus ska alltid klaga på maten. Alltid oavsett vad som ställs fram på bordet så tycker han inte om det. Jag tänker: Det är så förbannat tråkigt att laga mat till dig, du är aldrig tacksam ett dugg för nåt.
Jag säger: Ok, men du vet vad som gäller, man äter eller låter bli, (Underförstått; men man sitter inte och gnäller, vi har nämligen tragglat om detta i 4 år)
Bonus säger antingen ja, eller så börjar han äta med god aptit.
Det är som om han MÅSTE klaga först, jag vet inte varför. Vanligen tycker han ju om det och tar om. Men nästa gång samma sak serveras är det samma visa igen.

Lider bonus? Inte nämnvärt.

Det finns massor med sådana exempel där jag tänker en sak men säger en annan för att inte bonus ska känna sig ovälkommen även om jag inte direkt känner JIPPIE när det är umgängesdags. Skulle han inte komma någon helg är det en lättnad och känns som en lyxhelg till skänks. Låter det hemskt? Ja, förmodligen. Men bonus lider inte och det är det viktiga.
- «
- ‹
- Sida 5 av 5
- 1
- 2
- 3
- 4
- 5
- ›
- »
Svara i tråden
Svar på tråden Jag är en 'sån där' bonusmamma som inte skulle bry mig om bonus aldrig mer kommer hit.
BioBonus

Äldre 18 Feb 20:38
#41

Visa endast Anmäl

Jag har även en mycket mer nära relation med mina halvsyskon och ingifta syskon än med min helsyster som jag levde med.
Anonym (tack)

Äldre 18 Feb 22:16
#42

Visa endast Anmäl

Anonym (evilina) skrev 2016-02-18 20:37:36 följande:
Ja och nej.

Jag tänker nog ibland att det betyder "nåt som man fick på köpet och inte egentligen behöver"

Typ köp smink för 500 spänn och få ett gratis läppstift i en ful aprikosfärg.
Ha ha ha....
Anonym (tack)

Äldre 18 Feb 22:22
#43

Visa endast Anmäl

BioBonus skrev 2016-02-18 20:36:22 följande:
Jag tror inte det har att göra med mitt boende som liten egentligen utan mer om personkemi. Jag har alltid kommit bättre överens med min pappa än med min mamma. Vi är mer lika både i personlighet och åsikter. Jag är tryggare med honom och har alltid varit. Min mamma är, och var, en ganska ledsen och tidvis efter skilsmässan bitter kvinna och jag hade svårt att relatera till det. Dessutom såg hon nog mycket av min pappa i mig och var ledsen över att jag tydde mig till honom och inte till henne. Och det sitter kvar i vuxen ålder. Jag har en fungerande relation med min mamma idag, men det är pappa, eller hans fru, jag vänder mig till om jag behöver råd och stöd. Så det har inte med tid spenderad tror jag vem man tyr sig till.
egentligen när man tänker efter så är det ju självklart så. Det handlar om personkemi, inte tiden.
Som en god vän jag har, vi hörs sällan men när vi väl ses så är allt som vanligt och hon är verkligen en sån klippa till människa. Hon betyder mer för mig än vissa av vännerna jag ser varje vecka. Samma sak med föräldrar, tänker jag?
BioBonus

Äldre 18 Feb 22:51
#44

Visa endast Anmäl

Anonym (tack) skrev 2016-02-18 22:22:02 följande:
egentligen när man tänker efter så är det ju självklart så. Det handlar om personkemi, inte tiden.

Som en god vän jag har, vi hörs sällan men när vi väl ses så är allt som vanligt och hon är verkligen en sån klippa till människa. Hon betyder mer för mig än vissa av vännerna jag ser varje vecka. Samma sak med föräldrar, tänker jag?

De där samtalen som bara fortsätter där de tog slut även om det var ett år sen sist :)
Anonym (tack)

Äldre 18 Feb 23:05
#45

Visa endast Anmäl

BioBonus skrev 2016-02-18 22:51:01 följande:
De där samtalen som bara fortsätter där de tog slut även om det var ett år sen sist :)
Ja precis:)....jag är själv varannan helgs förälder, men står ändå mina barn väldigt nära. Funderat ibland hur det kan vara så.......men det kanske bara är så enkelt som personkemi, men också att man är sann i sig själv och det ser ju barnen.
Anonym (ickegenuint)

Äldre 18 Feb 23:15
#46

Visa endast Anmäl

Anonym (Careful) skrev 2016-02-18 16:00:03 följande:
Jag ser inte problemet, du får väl känna, tänka och tycka vad du vill.

Sålänge du inte gör illa ditt bonusbarn så ser jag inga problem.

Sen kanske man ska vara försiktig med vad man önskar.

Mitt bonusbarn dog och nu sitter jag med en helt nerbruten sambo som går på lugnande och alkohol för att överhuvudtaget orka.

Det är ingen picknick det heller,

Självklart lyser det bonusförälder känner igenom, att tro något annat är ju bara att lura sig själv.
Anonym (ja så är det) Trådstartaren

Äldre 19 Feb 06:47
#47

Visa endast Anmäl

k91 skrev 2016-02-18 16:27:10 följande:
Vill också tillägga att jag tor att det är enklare att vara en bra bonusförälder om man faktiskt vågar erkänna för sig själv det man känner. Det hjälper faktiskt! Sambon vet också om det och nu kan vi skämta om det, även han säger "fan, imorgon kommer ungjävlarna!" och så skrattar vi åt det. Och då kan man vara mer avslappnad liksom :)
Ja, en ventil behövs så man klarar av att vara vänlig och trevlig. Så skönt att kunna skriva av sig här, min bästa vän älskar barn, alla barn och skulle bli en fantastisk bonusmamma om hon ville ha en karl över huvud taget haha. Men hon är less på karlar som är som tonåringar så nu ska hon vara utan tills hon 'omprogramerat' sin hjärna till att inte falla för muppon.
Anonym (ja så är det) Trådstartaren

Äldre 19 Feb 06:58
#48

Visa endast Anmäl

Anonym (ickegenuint) skrev 2016-02-18 23:15:53 följande:
Självklart lyser det bonusförälder känner igenom, att tro något annat är ju bara att lura sig själv.
Nej, det gör det inte. Jag hämtade vid det senaste umgänget pga min man satt fast i trafiken och bonus tjöt av glädje när jag kom och kastade sig i min famn. Fröknarna på förskolan berättade att han hade pratat om mig hela dagen och att idag skulle minsann hans extra mamma hämta honom och inte hans pappa. Några av barnen hade blivit avundsjuka för att han har TVÅ mammor. Hade de vetat att det innebar att inte få träffa båda sina föräldrar jämt så hade de nog inte varit det.

Jag har inget fast jobb just nu, jag har ett längre vikariat. Jag tycker det är så jävla tråkigt det jobbet, men min chef berömmer mig ständigt och det gör även mina kollegor. Chefen har börjat titta om budgeten tillåter att jag anställs och ja, jag tar jobbet om det erbjuds, ett jobb är ett jobb, men jag kommer att leta vidare.
Det finns faktiskt folk som kan uppföra sig väl oavsett vad de tycker om personen de möter.
Anonym (tack)

Äldre 19 Feb 09:13
#49

Visa endast Anmäl

Anonym (ja så är det) skrev 2016-02-19 06:58:04 följande:
Nej, det gör det inte. Jag hämtade vid det senaste umgänget pga min man satt fast i trafiken och bonus tjöt av glädje när jag kom och kastade sig i min famn. Fröknarna på förskolan berättade att han hade pratat om mig hela dagen och att idag skulle minsann hans extra mamma hämta honom och inte hans pappa. Några av barnen hade blivit avundsjuka för att han har TVÅ mammor. Hade de vetat att det innebar att inte få träffa båda sina föräldrar jämt så hade de nog inte varit det.

Jag har inget fast jobb just nu, jag har ett längre vikariat. Jag tycker det är så jävla tråkigt det jobbet, men min chef berömmer mig ständigt och det gör även mina kollegor. Chefen har börjat titta om budgeten tillåter att jag anställs och ja, jag tar jobbet om det erbjuds, ett jobb är ett jobb, men jag kommer att leta vidare.
Det finns faktiskt folk som kan uppföra sig väl oavsett vad de tycker om personen de möter.
Jag tror inte heller det behöver lysa igenom hur man känner inuti.
BioBonus

Äldre 19 Feb 09:31
#50

Visa endast Anmäl

Jag tycker det är roligt och mysigt när bonus kommer för familjen blir hel och min man längtar efter henne. Men jag saknar henne inte när hon är hos sin mamma. Inte på samma sätt som jag saknade mina egna när de var på pappavecka.
Anonym (Lisa)

Äldre 19 Feb 09:39
#51

Visa endast Anmäl

Vad finns det fördelar att leva med styvbarn?Särskilt om förhållandet tar slut en dag och då ochså slut tiden med styvbarn.Jag vill veta!
k91

Äldre 19 Feb 10:20
#52

Visa endast Anmäl

Anonym (Lisa) skrev 2016-02-19 09:39:21 följande:
Vad finns det fördelar att leva med styvbarn?Särskilt om förhållandet tar slut en dag och då ochså slut tiden med styvbarn.Jag vill veta!

Vill börja med att jag själv inte har barn. Det som är skönt är att de veckorna min kille har barnen så har jag mer utrymme att göra saker (inte för att han hindrar mig från att göra vad jag vill, men det är svårare att "slita" sig ifrån varandra när man är kär). En annan sak är att man får mer ansvar när de är här, alltså typ att man kommer upp ur sängen och man kan göra lite grejer med dom. På veckorna utan dom så ligger vi typ i sängen och äter godis hela dagarna när man inte jobbar, hahaha. Och en tredje är att det är kul att vara kompis med ett barn, eller för min del - två barn. Det är kul att typ skapa ett vänskapsband mellan dem, höra vad de tycker om saker, kul att de växer upp med en och deras värderingar och personlighet kommer säkerligen påverkas av mig också.

Och det här med att förhållanden tar slut - jag hade ett förhållande tidigare med en kille med ett barn. Vi var bara ihop i ett halvår och gjorde slut för nästan två år sen, men hans son fortsätter att ringa och sms:a mig (han är 8 år). Hans pappa är förlovad med en ny tjej, och jag tror inte han tycker om att sonen kontaktar mig, så jag har märkt att han bara gör det när han är hos mamman eller farmorn. Och det är lite jobbigt. Alltså, jag tycker om att han vill prata med mig och så, men jag tycker synd om honom på något sätt. Han hade det inte så bra där hemma hos sin pappa (vilket jag har sagt till mamman så hon har det i åtanke), men ja - jag vet inte. Det är lite struligt. Och det är sorgligt såklart, dom där små liven verkar ju ha en i åtanke liksom, även fast åren går.
Ess

Äldre 19 Feb 11:08
#53

Visa endast Anmäl

Anonym (Careful) skrev 2016-02-18 16:00:03 följande:
Jag ser inte problemet, du får väl känna, tänka och tycka vad du vill.
Sålänge du inte gör illa ditt bonusbarn så ser jag inga problem.

Sen kanske man ska vara försiktig med vad man önskar.
Mitt bonusbarn dog och nu sitter jag med en helt nerbruten sambo som går på lugnande och alkohol för att överhuvudtaget orka.
Det är ingen picknick det heller,

Jag tror inte att det är speciellt många som faktiskt önskar livet ur barnen.
Kan iofs bara svara för mig själv, men hade jag och mannen skilt oss, eller hans barn hade flyttat till andra sidan jorden, så hade jag inte saknat dem och jag hade heller inte sökt kontakt med dem.
Men hade dom dött så hade det känts för jävligt, det är absolut inget jag vill ska hända i förtid.
Gung Ho

Äldre 23 Feb 08:19
#54

Visa endast Anmäl

Anonym (Lisa) skrev 2016-02-19 09:39:21 följande:
Vad finns det fördelar att leva med styvbarn?Särskilt om förhållandet tar slut en dag och då ochså slut tiden med styvbarn.Jag vill veta!

Att jag fått en underbar liten extratjej som är så härlig! Vi har en jättenära relation och jag känner mig som en pappa till henne och hon behandlar mig som en pappa..
Saknar hennes upptåg (hon är väldigt teatralisk som sin mamma) och lillgamla kommentarer som alltid gör dagen ljusare..

Ja, tänk om jag och min fru skiljer oss... Har svårt att se det men det gäller ju även allt i förhållandet.. Skall man tänka så kan man ju lika bra vara singel..
Dossy

Äldre 23 Feb 09:52
#55

Visa endast Anmäl

När jag var liten så gällde min Pappas och styvmorsas regler hos dem, och min mammas regler hos Morsan. För mig var det inte direkt svårt och båda ställena hade pros and cons.
Min styvmamma var mycket striktare än min mamma, men hon organiserade också mer saker, och lärde mig så mycket och var ett stöd för mig som min mamma aldrig var.

Går det inte att göra något sådant avtal? Då hans mammas regler omöjligt kan gälla i ert hem också?

«
‹
Sida 5 av 5
1
2
3
4
5
›
»

Svara i tråden

Svar på tråden Jag är en 'sån där' bonusmamma som inte skulle bry mig om bonus aldrig mer kommer hit.

Jag är en 'sån där' bonusmamma som inte skulle bry mig om bonus aldrig mer kommer hit.

INNEHÅLL