Snälla jag behöver råd. Vad bör/kan jag göra?
Okej mitt förnuft och hjärta är inte sams. Lååång historia. Ska försöka korta ner.
Dottern född juli 2014 börjar bli sjuk i mitten av nov. Ni vet feber. Snor hosta. Rätt typiskt. Stor del av dec. Samma. Januari samma med lite magsjuka också. Februari aka vabuari jobbade jag 8 dagar tot. Hon började med snor o hosta. Sen märkte vi gegg i örat. Gick till vc. Fick kåvepenin i 5 dagar. Skiten fortsatte. Och nu pratar vi om typ grönt snor i örat. Tjockt! Vc igen efter en vecka. Dom sa avvakta. Gick en vecka till dvs in i v 3. Remiss till öron näsa hals. Ny penicillin. Fortfarande rinnande. Tillbaka igen. Örondroppar istället. Under tiden har hon varit feberfri. Hon är en väääldigt liten tjej. Ätit relativt dåligt sen typ höstas. Vi hann gå en vecka på dagis. Sen feber. De på öron näsa hals sa att vi skulle ringa om hon fick feber. Vi åkte dit igen. Då är de rött i andra örat och lite i halsen. Ny penicillin kur. Hon är nu feberfri. Gått på penicillin sedan torsdags. Hon har hela helgen varit dr jenkyl o MR hyde. Men 80% är de såå gnälligt och hon tappar de fullständigt. Bara i famnen och knappt det. Kan bli skit ledsen bara för vi försöker ge henne ett kex .
Hon dricker mestadels välling på natten. Idag två skivor falukorv. Glass och Nyponsoppa. Igår en bit korv och sammanlagt en macka. Lite dryck. Känns som om jag går till vc så säger dom bara 1. Avvakta eller 2. Det är normal. Och ja de kan vara de. De går mkt skit osv. Men någonstans känns de som att va fan fem veckor med infektion. Tre kurer med penicillin. Hon vaknar nu skit ledsen. Hon tar sig tycker jag för öronen men vad kan dom göra då? Vi tar ju redan penicillin.
Men vad ska jag kräva liksom. Hon är ju inte skit sjuk men hon är ju inte frisk heller. Fast beteendet och allmäntillståndet är långt ifrån henne. Vad hade ni gjort? Vad bör jag göra? Har ni haft samma erfarenheter?
