Snälla hjälp med sömnrutiner till 9-månaders

Det är en ganska bra idé. Vi har sovit mycket tillsammans förr. Men då blir nattsömnen ur balans, hon vaknar mycket oftare eftersom vi ligger och stör varandra. Dessutom är jag orolig att hon ska ramla ur sängen om hon vaknar innan jag kommit dit. Hon både kryper och rullar.

Ja men TS barn befinner sig antagligen i separationsfasen och då är det bara närhet och bära och vagga och följa barnets behov spm gäller, och helt fel tid att försöka införa några "rutiner" när barnet är som mest orolig och sömnen som svårast. Saker som "behöver göras" gör nog TS bäst under dagtid då barnet är vaket och kan sysselsätta sig själv lite grann brevid TS.

Jag brukade bygga lite "murar" av täcken, men eftersom hon tog sig över dem rätt snabbt så lade vi skumgummimadrasser på golvet runtomkring sängen. Det hände några gånger att hon ramlade ner men slog sig då inte. Vår säng har dessutom inga ben.

Ibland kan det vara värt att vakna oftare om man somnar om snabbt igen och får närhet. Annars kan det vara lättare att flytta henne när hon sover djupare, tex efter 20 min sömn.

Tänkte höra hur länge sover hon på dagen? Har en 8 mån som vi sista 2 v fått lite " rutin" på. Han sover Max 1h mellan 14-15 ( sover längre på fm 9,30-11,30). Då är han trött vid 20 och kan amma honom till sömns eller ge välling och napp. Sen sover han någon timme utan att vakna. Men får ofta ge napp och vid typ 24 har han bökat så mkt så jag ej orkar mer och då blir det i stora sängen.

Tufft för dig att vars själv. Du har ingen som kan komma ett par kvällar så du kan fä
Lite andrum? Kan tänka mig att du skulle behöva det. Stark du är som klarar detta själv! All pepp till dig!!!

Förslag som jag hoppas kan hjälpa dig: Föreslår som många andra att låta henne somna bredvid dig, lägg sedan ett gossedjur mot magen och kanske pannan. Nattar du på en filt som du flyttar med ner i sängen blir det inte lika kallt. Vänta ganska länge innan du flyttar.

Kanske ett bad innan nattning är avslappnande och bra?

Sova själv låter som ett onödigt högt mål nu. I nödfall kanske bärsjal/sele är bättre än inget? Kan bara ana hur jobbigt det är för dig!

Lite rutiner kan man visst ha. Barnet ser mönster som den blir van med, nåt så enkelt som ett mörkt rum och gos betyder sova t ex. Sen att det inte blir som man tänkt sig är en annan sak...

Det är så olika hur hon sover och hur trött hon är på dagen. Beror helt på vilka aktiviteter vi haft. Men hon sover totalt max 3 timmar, ofta mindre.

Kvällarna och nätterna är jag ensam men jag får en del avlastning vissa dagar.

Vi har två "sänghästar" i vår säng så bebisen inte kan ramla ur. När jag gått upp lägger jag täcket eller kuddar som en mur runt henne. Hon gråter/gnyr när hon vaknar så ingen risk att hon börjar krypa iväg i det läget.

Tack för alla svar! Det får kanske vara värt att vakna flera gånger på natten om vi sover tillsammans, mot att hon inte behöver somna ensam, gråtandes. 
Det är nog en av livets alla faser. Men det är tröttsamt. Tack för all pepp!

Men om du skippar spjälsäng och har henne sovandes på madrass på golvet bredvid din egen säng (alltså fullstor 90-madrass)? Då kan du liggamma henne till sömns där och sen smyga därifrån, och sen sover du i din egen säng och hon på madrassen. Och ingen risk att ramla någonstans.
Så gjorde vi med vår son. En helt perfekt lösning för oss. Han sov som en kung.
Fast vi fick ha dubbla skummadrasser ovanpå varandra för att det inte skulle bli en glipa in under våran säng, om du förstår vad jag menar. Inte så kul om bebisen rullar in under sängen mitt i natten...

Jag tror också att rutiner är bra i längden. Ex gröt, pyjamas, musik, gos och mörker. Gör man likadant varje kväll lär de sig till sist vad som ska hända och det blir lugnare för de och inga överraskningar som kräver deras vakenhet och uppmärksamhet.

Min äldsta fick man ta en promenad med i selen för att hon skulle somna när hon var nio månader. Sedan hade vi diverse specialtekniker för att liksom välta ur henne och ner i sängen. Vid ett års ålder somnade hon halvsittande i famnen. Nu är hon fyra och vi ligger med henne i hennes säng tills hon somnar. Hon gillar närhet i största allmänhet, dygnet runt.

Mm jag försöker tänka nytt här... Bor i ganska små rum och det får inte plats en hel säng bredvid min men jag skulle kunna ha spjälsängsmadrassen på golvet (eventuellt med nåt mer under så det inte blir så hårt) bredvid min säng, och liggamma där. Bättre än så som vi gör nu i alla fall.

Hej! Min dotter är nu lite över 1,5 år och jag kan lugna dig med att vi har den senaste månaden fått rutin på hennes sömn..

Just för att vi började göra exakt samma sak vid exakt samma tid, varje dag.. Och det var inte så tufft som det låter..

Vår dotter har alltid haft svårt med sömn, kolik sen hon föddes och hon har ett närhetsbehov som heter duga (vilket bara är mysigt..), så vi får natta henne i våran säng, då ligger hon antingen mellan både mig och pappan eller bara med mig, hon får välling, sen bökar hon en stund, ibland mer ibland mindre. Men sen sover hon 10-12 timmar i sträck.. Hoppas du hittar en bra rutin som fungerar för er!

Jag väljer att vara anonym för jag kommer säkert får skit för det här. Min dotter när 11 månader. När hon var nio började hon krångla något vansinnigt med amningen (har gjort det i flera perioder). Då bestämmes jag att det fick räcka och slutade. Samtidigt bestämde jag att hon får sova i egen säng. Jag sover väldigt dåligt i vanliga fall och ännu sämre när vi samsov. Min dotter har bara en förälder och jag kan inte köra mig själv i botten. Så la henne i egen säng och satte mig bredvid i fåtölj. Första kvällen tog hela kvällen att lägga henne. Klappade och sjöng och bekräftade att hon var ledsen. Från fjärde dagen tar det ca en halvtimme. Vaknar hon på natten får hon lite vatten och somnar om. Märker att vi båda sover bättre och mår bättre. Jag orkar mer. Jag vet att jag får lite egentid på kvällen och slipper känna mig så stressad. Vill egentligen bara rekommendera dig att fundera över situationen ordentligt :)

Vilken bara säga att hon inte längre är ledsen. Vi läser saga, lägger ner henne och sätter på speldosan och en lampa med stjärnor. Sedan sitter vi och lyssnar/tittar tills hon somnar.

Jag har alltid sövt barnet i famnen liggandes i sängen, tycker det är mysigt. Tricket med att min son inte vaknar vid nedläggandet är att lägga ner honom vid rätt tidpunkt. Nu vet inte jag om alla barn är lika (men det har funkat med båda mina) men han har lite ofrivilliga ryckningar strax efter han somnat. Det rycker lite i en hand, fot eller nåt. Han somnar, får ryckningar, det blir en liten paus och sen får han ryckningar igen, DÅ går det att lägga ner honom utan att han vaknar.
Sen kanske du lägger lite för sent? Om ditt barn är väldigt aktivt så kan trötthetstecknen komma när ditt barn är övertrött och då är det ett litet helvete att lägga. Kolla om tröttheten kommer vid en viss tidpunkt och börja lägg barnet strax innan det. Mina barn har behövt och behöver ganska strikt läggningstid. Min 4-åring kan vara uppe senare nu men tidigare gick det inte och lilla har (av egen vilja) följt storebrors rutin nästan från födseln och pallar inte att vara uppe sent.

En idé kan kanske vara att köpa en ny, mjukare spjälsängsmadrass. Jag vet att tex IKEA har flera olika varianter. Vår dotter tyckte hennes var för hård.

Vi började införa fasta tider för mat och sovning när vår dotter var 3 månader. Det tog ca 2 veckor så satt de. Rutinerna var dock mera för min skull än för hennes. Jag mådde inte bra utan de.

Precis. Det går om man vill. Men som idag sä vaknade hon en timma tidigare och var lite hungrig så då får man flytta allt en timma men det är ju inga stora problem :)