• Staystronge

    Väldigt tidig liten tös

    Jag och min sambo har blivit föräldrar :)

    Men det är inte under direkt vanliga omständigheter.

    Hon är född i vecka 23+0 Men är idag 5 dygn gammal.. Är så sjukt orolig och vet inte riktigt vad jag ska ta mig till !!!!? Otroligt nog verkar den lilla flickan otroligt pigg och stark.! Och hon är stabil ! Och det har hon varit sen dag 1 ! Men liksom all oro ligger och gror hela tiden. Man har ju sån glädje och lycka men i allt detta så finns så mycket tvivel. Försöker vara stark men det är svårt..

    Någon som hört något liknande? Tips på hur man kmr på bättre tankar? Lär bara kanske lite pepp så man får lite hopp i allt .. Tack för svar ??

    Har hur mycket som helst o skriva, men börjar lite så här tänkte jag..

  • Svar på tråden Väldigt tidig liten tös
  • Bosselarsson

    Kära nån vad ni går igenom <3 jag har fött ett barn i vecka 31, vilket ju inte alls är att jämföra med v 23, men jag har ändå några råd på vägen. Först och främst, be om hjälp! Låt mormor laga mat, farfar tvätta er tvätt och vad som mer kan vara akut för er. så får ni lite mer ork att vara med ert barn.. Sen vill jag säga att ni inte ska dra er för att få stöd från en kurator eller ännu hellre psykolog. De brukar ha någon på neo som ni kan prata med i den akuta fasen, och sen finns det bvc-psykologer som man kan få komma till. Nöj ej inte förrän ni hittat någon ni gillar. Stort lycka till och mycket kärlek till er!!

  • viseversa

    Följer en på insta vars dotter är född i v 24. Visst det är en vecka äldre än er dotter men för dom har det gått bra. Flickan är nu över ett år.

  • viseversa

    Svanemar heter hon på insta. Dottern har dock vissa svårigheter. Som nersatt hörsel och stämbanden är skadade så hon låter väldigt hes. Även ögonen har kollats. Men en pigg glad och frisk tjej i övrigt.

  • Stiffin
    Staystronge skrev 2016-03-16 01:32:06 följande:

    Jag och min sambo har blivit föräldrar :)

    Men det är inte under direkt vanliga omständigheter.

    Hon är född i vecka 23+0 Men är idag 5 dygn gammal.. Är så sjukt orolig och vet inte riktigt vad jag ska ta mig till !!!!? Otroligt nog verkar den lilla flickan otroligt pigg och stark.! Och hon är stabil ! Och det har hon varit sen dag 1 ! Men liksom all oro ligger och gror hela tiden. Man har ju sån glädje och lycka men i allt detta så finns så mycket tvivel. Försöker vara stark men det är svårt..

    Någon som hört något liknande? Tips på hur man kmr på bättre tankar? Lär bara kanske lite pepp så man får lite hopp i allt .. Tack för svar ??

    Har hur mycket som helst o skriva, men börjar lite så här tänkte jag..


    Hej!
    Först och främst - grattis till flickan! Även om det var under sådana omständigheter så har ni blivit föräldrar och det ska firas! Min första son föddes i januari förra året, i vecka 24+3. Han var 33 centimeter lång och vägde 567 gram. Han hade en väldigt tuff start med väldigt många komplikationer och 18 veckor efter han föddes blev vi helt utskrivna från sjukhuset (men vi spenderade de två sista veckorna hemma på permis). 

    Hur man kommer på bättre tankar? Oj.. ja. Tillåt dig att känna allt. Ingenting är fel. Det är okej att vara förbannad. Det är okej att vara distanserad och ha svårt att knyta an till barnet. Det är okej att gråta, skrika (kanske inte inne på avdelningen..) och vara frustrerad. Det är en otroligt känslosam och jobbig situation som ni befinner er i. 

    Be om hjälp. Matlådor är guld värt. Någon som kollar posten, vattnar blommor och sköter markservicen. 

    Något som blev en stor ventil för mig var två forum på Facebook (om du har Facebook). Det är grupperna "Extremprematur" och "Föräldrar och anhöriga till extremprematurer". Det finns andra. Det finns stöd.

    Jag startade en blogg när min son föddes (www.tuffstart.blogg.se). Om du vill prata, fråga något, vädra känslor eller bara ösa ur dig skit - hör av dig!

    Stor kram!
  • Stiffin
    Staystronge skrev 2016-03-16 01:32:06 följande:

    Jag och min sambo har blivit föräldrar :)

    Men det är inte under direkt vanliga omständigheter.

    Hon är född i vecka 23+0 Men är idag 5 dygn gammal.. Är så sjukt orolig och vet inte riktigt vad jag ska ta mig till !!!!? Otroligt nog verkar den lilla flickan otroligt pigg och stark.! Och hon är stabil ! Och det har hon varit sen dag 1 ! Men liksom all oro ligger och gror hela tiden. Man har ju sån glädje och lycka men i allt detta så finns så mycket tvivel. Försöker vara stark men det är svårt..

    Någon som hört något liknande? Tips på hur man kmr på bättre tankar? Lär bara kanske lite pepp så man får lite hopp i allt .. Tack för svar ??

    Har hur mycket som helst o skriva, men börjar lite så här tänkte jag..


    Ska tillägga att han nu är världens gladaste, piggaste kille. Han har inga men av sin tidiga födsel och är precis som vilken unge som helst. Han är lite sen motoriskt, men ingenting som har oroat varken läkare eller sjukgymnast. Många barn som föds såhär tidigt är lite senare än fullgånga, men de gör allt i sin egen takt. Hoppas att allt går bra för er :)
  • Anonym (a)

    Sök på natalina.asker på instagram så hittar du en familj som fick sin dotter i vecka 26+5 på både instagram (där hon även länkar sin blogg). Hon har skrivit om sin resa med inläggning på sjukhus för tidig vattenavgång och nu om sin resa på neo och en framtida hemgång. 

  • Staystronge

    Tack verkligen till er alla med erat pepp och varma ord! Betyder jätte mycket! Vi spenderar mycket tid på sjukhuset just . Men är hemma också med vissa mellan rum, så det funkar helt okej, vi har inte fått något familje rum. Sen bor vi rätt så nära sjukhuset ändå. Så det är ok. Konstigt lr bra nog så har våran lilla tös verkligen kämpat på bra. Har inte varit något ostabilt riktigt än. Och hoppas verkligen det håller i sig så. Men man är ju konstant orolig hela tiden ändå. I tisdags- onsdag gjorde hon ett ingrep i hjärtat för dutchen lr vad det heter. Och det gick jätte bra sa dom. Och hon var var lugn o fin efter det med. I fredags natt/lördag morgon tog dom bort slangarna i magen . Och det gick bra o det har läkt fint det med. Men igår gick syresättningen upp rätt mycket, från 25-30 till 60-70 . Och då blev jag lite orolig. Men dom sa att det kan vara vanligt det med. Ibland behöver dom lite extra med. Har pratat lite med hon svanemor på instagram, hon har hjälpt mig en hel del med o lugna nerverna och ge mig lite tips.. Tycker bara så synd om den lilla hjälplösa ibland. Men förstår att allt är en process och att det är för hennes bästa! Hon äter och tar i mot maten jätte bra. Bajsar och kissar bra med. Så det är ju positivt. Tack verkligen för era varma ord och hjälp i denna tuffa kämpades tid <3

  • Staystronge

    Och snart är hon 10 dygn !!!! Yaaay ännu en dag mognare och starkare!! Imorgon ska dom väga våran lilla igen. Vill även tillägga att hon vägde 595g och var 29 cm lång :)

  • Anonym (a)
    Staystronge skrev 2016-03-20 19:26:12 följande:

    Och snart är hon 10 dygn !!!! Yaaay ännu en dag mognare och starkare!! Imorgon ska dom väga våran lilla igen. Vill även tillägga att hon vägde 595g och var 29 cm lång :)


    nämen så liten och så söt förstår att det måste vara hemskt jobbigt att gå igenom denna tid, men jag hoppas och tror att det kommer att gå bra för er  

    ursäkta en lie nyfiken fråga, men vet dom varför förlossningen startade så tidigt? 
  • prematur v25

    Hej! Jag fick min son 24+6. Han var väldigt liten (28,5 cm & 520 gram). Han är född i linköping men efter 2 dar skickades vi till Stockholm för att sonden hade gått igenom matstrupen. Han var egentligen frisk för utom sina lungor och ductusen (fosterförbindelsen i hjärtat) däremot var han väääldigt svängig i sutrationen. Allt har dock gått bra och vi är hemma sen en månad tillbaka. (Är snart 6 månader nu) vi har fortfarande syrgas men det blir bättre och bättre.

    Oron man har kommer man inte ifrån. Jag slutade äta under hela tiden vi var i Stockholm och jag och min sambo gjorde inget annat än bråkade. Orkan tog slut men man var tvungen att fortsätta. Det hjälper dock lite att prata med personalen eller med vänner och familj. Men man måste försöka vara positiv. Hoppas allt går bra för er!

  • Stiffin
    Staystronge skrev 2016-03-20 19:23:22 följande:

    Tack verkligen till er alla med erat pepp och varma ord! Betyder jätte mycket! Vi spenderar mycket tid på sjukhuset just . Men är hemma också med vissa mellan rum, så det funkar helt okej, vi har inte fått något familje rum. Sen bor vi rätt så nära sjukhuset ändå. Så det är ok. Konstigt lr bra nog så har våran lilla tös verkligen kämpat på bra. Har inte varit något ostabilt riktigt än. Och hoppas verkligen det håller i sig så. Men man är ju konstant orolig hela tiden ändå. I tisdags- onsdag gjorde hon ett ingrep i hjärtat för dutchen lr vad det heter. Och det gick jätte bra sa dom. Och hon var var lugn o fin efter det med. I fredags natt/lördag morgon tog dom bort slangarna i magen . Och det gick bra o det har läkt fint det med. Men igår gick syresättningen upp rätt mycket, från 25-30 till 60-70 . Och då blev jag lite orolig. Men dom sa att det kan vara vanligt det med. Ibland behöver dom lite extra med. Har pratat lite med hon svanemor på instagram, hon har hjälpt mig en hel del med o lugna nerverna och ge mig lite tips.. Tycker bara så synd om den lilla hjälplösa ibland. Men förstår att allt är en process och att det är för hennes bästa! Hon äter och tar i mot maten jätte bra. Bajsar och kissar bra med. Så det är ju positivt. Tack verkligen för era varma ord och hjälp i denna tuffa kämpades tid <3


    Det är bra att ni känner att ni kan åka hem och hämta lite energi! Det är svårt att slita sig ibland, men man måste se lite annat än sjukhuset. Vilket sjukhus ligger ni på?

    Vår son opererade också ductus. Det var ett par tuffa dagar efter det då han återhämtade sig efter operationen men efter det blev han mycket mycket starkare än vad han var innan. Syrgasbehovet gick ner och han blev piggare och bättre! Var inte orolig för att syrgasbehovet svajar lite fram och tillbaka, det kommer göra det ett tag. Lita på att personalen vet vad de gör.

    Ni gör det bra!
  • Greifing

    Hej! Grattis till tösa! Har själv fått en tösa i v 23+1 för 11 v sedan. Vägde 650 gram och 29 cm.

    Första veckan mådde hon kanon bra! Inge syrgas och var väldigt stabil. Men efter en vecka blev hon svårt lungsjuk. Krävde mer och mer syrgas. No maskin fick sättas in. Hon har haft infektioner och en hjärnblödning (liten 2a) som försvann. Nu efter snart 3 månader är vi på hemsjukhus och hon väger 1900 gram. Hon mår bra och är stabil!

    Hoppas allt går bra för er! Finns även på facebook om du har det och vill prata. (Sara sassa vikberg) kram!


Svar på tråden Väldigt tidig liten tös