Var det fler än jag som bad om kejsarsnitt under förlossningen?
Jag födde mitt tredje barn för några månader sedan. Förlossningen startade bra, först lite småvärkar under dagen, men inte värre än att jag kunde somna på kvällen. Vid halv-tre-tiden på natten vaknade jag av att värkarna var igång på riktigt, kl fem hade vi kommit in på förlossningen, kl sex var jag öppen nio cm. Därefter stod det stilla... Trots kraftiga (fruktansvärt onda) värkar hände det i princip inget under de närmaste tre timmarna. Eftersom jag kände det som att inget hände trots att jag testade olika förlossningsställningar, bad jag om kejsarsnitt flera gånger om. Personalen sa att de diskuterade det, men jag fick känslan att de inte de övervägde på riktigt. Kl halv elva kom äntligen min lille pojke ut. Så fantastiskt! De första veckorna efteråt grät jag i princip bara jag tänkte på förlossningen, trots att allt gick bra tillslut. De flesta jag känner säger att jag ska vara glad att det inte blev kejsarsnitt, men jag har ingen erfarenhet av det och vet egentligen inte vad jag känner såhär i efterhand. Personalen hade nog koll på läget och både jag och bebisen mår bra, vilket är det viktigaste. Hursomhelst undrar jag om fler har bett om kejsarsnitt under förlossningen? Hur har ni isf blivit bemötta? Hur är era känslor kring det såhär i efterhand? Finns det kanske några barnmorskor härinne som kan berätta något om det här ur ert perspektiv? Tack!
