Går det att bota social fobi?

Bota, ja kanske, förbättra och lära sig leva med- absolut!

Har du testat KBT? Jag blev skickad av läkaren till kbt tillsammans med anti-depp piller och det gör skillnad. Det krävs att man själv jobbar aktivt med förbättring, och det är skitdrygt, men efter ett tag blir det lättare. Psykologen jag träffade sa att man kan arbeta utan ssri, men läkaren var ganska envis med att ta dom.. Hmm, blev ett luddigare och konstigare svar än vad jag tänkte, men... Ja du kommer må bättre!

Klart det går, men det krävs mycket jobb, gör så här:

-Släpp det där med din mamma och det som hänt, det spelar ingen roll nu och du kan ändå inte påverka det nu. Att älta det hjälper dig inte!

-Bestämde dig att du inte ska låta detta styra ditt liv. Du är inte ångesten! Utsätt dig så mycket du kan för situationer som är jobbiga, jag lovar att det blir lite lättare för varje gång. Tyvärr blir det snabbt mycket sämre om du undviker nåt så det ska du verkligen inte göra. Försök att stanna i nuet utan att fladdra iväg i fantasier hur hemskt och jobbigt det kommer bli.

Sätt dig i förarsätet och bestäm dig för att göra allt du vill även om du mår dåligt över det, varje sån liten eller stor grej är en seger! Ts-ångesten 1-0!!

Vad det gäller all psykisk ohälsa tror jag mycket på att aktivt fokusera på något annat än sig själv så mycket det går. Finner man något man verkligen tycker är meningsfullt och som berikar ens liv kommer liksom det andra på köpet.

Det här, tror jag, är en orsak till att vanliga behandlingsmetoder (som sjukskrivning och samtalsterapi) har så dålig effekt. De får bara patienten att fokusera än mer inåt - och där är det ju mörkt och tråkigt!

Själv blev jag avsevärt bättre, och till slut helt frisk, från mina besvär efter att ha skaffat hund. Jag hade gått sjukskriven ganska länge innan. Jag förstod det inte då, men nu gör jag det. HON (valpen) kom i fokus. Jag var ute med henne, lärde henne saker. Det var inte längre jag, jag, jag. Sedan snurrade spiralen på med agility, hundträffar och allt annat roligt.

Det behöver så klart inte vara en hund, men jag tror på att inte försöka "hitta lyckan" inom sig själv (det känner du ju att den inte finns där). Sätt upp lite mål för dig själv (som inte har med dina besvär att göra) och fokusera på dem.

Jag tror på det.

Jag har lidit av extrem social ångest i många år framförallt i vuxen ålder. Klarade inte av att umgås i grupp, undvek all form av socialt umgänge såsom luncher, fikaraster, fester Tvingande mig gå på släktträffar men led mig igenom allt. Hade jättestora krav på mig själv att vara intressant och att ha något att prata om med den jag umgicks med. Istället för att ha trevligt så gick all energi åt till att tänka på HUR jag skulle bete mig bäst för att inte verka misslyckad.

Är idag 38 år och äter SSRI sedan ett par år. Har förändrat mig mycket :) älskar sociala sammanhang och kommer ofta på mig själv att "vara i centrum" utan att det ens berör mig i tankarna. Har nyss tagit på mig en ledande roll på jobbet (teamcoach) och det hade varit helt omöjligt innan eftersom man håller i möten och har på sig rollen att vara social med alla :).

Har även gått i KBT så det är ju inte bara tabletterna ;):)

Klart det går att bota men det är ingen Quick fix. Jag har blivit av med min svåra sociala fobi som jag lidit av i 30år. Jag provade all medicinering som finns med mer eller mindre bra resultat. Har av och till haft kontakt med psykiatrin och fått olika typer av samtalsbehandling. Fick höra att jag var obotbar..... Tills jag träffade en psykolog som verkligen förstod mig och kunde få mig att förstå mig själv. Efter 1.5års intensiv KBT behandling så blev jag symptomfri och nu fem år senare kan jag säga att min sociala fobi är ett minne blott. Men det var hårt jobb, blod svett och tårar. Många gånger tänkte jag ge upp men min psykolog trodde på mig och peppade mig. Hon räddade inte mitt liv, hon gav mig ett liv! Utan henne hade jag inte haft ett liv värt namnet och jag kommer vara henne tacksam hela mitt liv!

Sen jag fick min adhd och Autism diagnos för 1år sen har min sociala fobi blivit väldigt mycket bättre och det är adhd medicin som hjälpt mig. Har blivit att man vågar utsätta sig lite mer än vad man gjorde innan medicinen.