Hur går det till när socialtjänsten gör utredning på ens barn?

Dom kommer prata med er, förmodligen begära ut journaler, prata med vårdpersonal och eventuellt prata med anhöriga.

Det beror ju lite på vad utredningen handlar om.

Precis så, dom kommer inhämta information där dom kan, och prata med människor som har insyn i hur ni har det i er familj.
Men oroa dig inte, det ska ha gått väldigt långt innan dom tar ett barn.
Det kostar en hel del att placera om ett barn och det är inget man gör i onödan.
Var ärlig och öppen och ha fokuset på ditt barns bästa.
Samarbeta så långt det bara går, 
Det är när man vägrar samarbeta som tvång kan komma in i bilden. 
Får man fråga varför ni ska utredas? 

Det beror lite på varför ni utreds.

Utredningen gäller våld i nära relation kan man säga. Finns många anmälningar hos polisen bakåt i tiden och dom har nu skickat in allt det till socialtjänsten. Vi har även varit aktuella hos dom tidigare. Finns en dom mot honom mne där står det att det inte finns någon oro inför framtiden.

Sanningen är den att han inte slår mig, finns inget våld i vår relation, vi skriker heller inte på varandra, svär inte åt varandra osv. Jag skulle dock behöva prata med någon, det kommer jag nog säga till socialen också, det är liksom jag som ställt till det.

Finns inget i journalerna som kommer visa på att det förekommer något våld. Finns heller inget negativt i vår dotterns journaler.

Vi umgås ofta med familj, reser med dom osv, så dom ahr stor insyn i vårt liv. Barnvakt flera gånger i veckan(nån timma här och där) och dom kommer även förbi spontant ibland.

Vi går på bebisaktiviteter(sagostund, babysim m.m.), har vänner vi umgås med. Finns ingen i vår gemenskapskrets som skulle säga något negativt.

Jag förstår ju ändå hur det ser ut..från socialens sida, full förståelse för att dom gör en utredning.

Kan tillägga att vi kommer samarbeta till 100 %, gå med på allt, även om vi själva skulle tycka det avr onödigt.

Är allt bra nu och har varit en längre tid, kommer dottern inte att omhändertas. Det är den nuvarande situationen som räknas, inte hur det var tidigare.

Däremot låter det bekymmersamt att det finns så många tidigare polisanmälningar och en tidigare Soc-utredning. Något måste ju ha varit allvarligt fel, även om det inte ansågs finnas någon fara för framtiden.

Men det I SIG gör som sagt inte att dottern omhändertas.

Har prata med socialtjänsten lite kort, inte den som har hand om vårt ärende(eftersom det inte tilldelats någon handläggare än) mne dom sa att dom väldigt sällan omhändertar barn. Att barnet måste bli slaget eller föräldrarna måste missköta det enormt, missbruka, lämna det ensamt osv. Finns absolut noll som indikerar något sådant. Jag hoppas innerligt att dom kommer gå på vad som finns i journalerna och på avd våra anhöriga kommer att säga.

Hoppas också att dom kommer göra spontana hembesök lite då och då. Har som sagt inget att dölja egentligen.

Det hon sade stämmer. Det ska vara riktigt illa innan man omhändertar barn, ELLER så ska hemmiljön innebära en akut fara för barnet. Annars prövas alltid andra insatser först (om det finns behov av det), t ex hembesök eller stöd till familjen, eftersom det alltid är ett trauma för ett barn att ryckas upp med rötterna och kanske komma till främlingar, även om barnet har det dåligt hemma. Tvångsomhändertagande är alltid en sista utväg.

Det finns barn som bokstavligen lever bland sopor eller näst intill, för att föräldrarna är sjukliga samlare eller aldrig städar efter sig. Steg 1 är då att hjälpa föräldrarna samt visa hur man städar, samt kanske göra hembesök då och då.

Det finns barn som har blivit slagna som ändå får stanna hos sina föräldrar, om våldet inte är för grovt och föräldrarna visar självinsikt samt tar emot den behandling som erbjuds, så att de får lära sig hantera konflikter på mer konstruktiva sätt.

Inte heller omhändertar man automatiskt barn som har sett den ena föräldern misshandla den andra. Det viktiga är att våldet upphör, antingen genom att den våldsamma partern får behandling eller att föräldrarna separerar.

Ovanstående är bara exempel på hur Socialtjänsten resonerar. Så länge ni är bra föräldrar och inte har något att dölja, kommer inga åtgärder att vidtas och utredningen troligen avslutas.