Ni med män som jobbar heltid och har företag vid sidan av.

Min sambo driver eget, större företag så jag föredrar att vara anonym (så länge jag skriver i forum) Han jobbar 6-7 dagar/vecka börjar i regel 9 och slutar tidigast 21 men oftast 23-00. Ska ta ut semester i sommar 3 veckor, inte sammanhängande. Och kan ju styra sina timmar själv.

Skönt att någon svarade.. Hur känner du inför det? Har ni familj? Min sambo slutar 17 o jobbar sen till typ 21.00 :( o helger oxå då det är leveranser av diverse saker.. Han vill leva på företaget såsmåningom men de ger ingen utdelning än så det är så kämpigt, känns inte som man blir uppskattad för det man gör.. Jag tar allt hemmaa så han kan göra de han gör... :( vi planerar bröllop o fick en bebis för 4 mån sen, vi har även ett barn på 5 år..jag är så splittrad.. Kommer det nååågosin lätta? ????

Har ni barn?

Vi har en 4 åring med funktionsnedsättning och en 1 åring. Min sambo menar att om man ska kunna utveckla företaget och satsa så man kan leva på det får man ju kämpa för det, vara beredd att jobba ungefär dygnet runt. Innan vi träffades sa han att han jobba 7 dagar i veckan (bortsett från ungefär 3-4 dagar per år vid jul och så) och han jobbade ungefär från 10-11 till 2-3 på natten i flera år.

Hej, jag känner igen mig. Min sambo jobbar på sitt heltidsjobb 7-16 varje vardag, kommer hem vid 17. Sen vid 19 åker han iväg igen för att jobba på vårt företag (där han ej tar ut lön). Ibland åker han dit direkt efter jobbet. Oftast är han på företaget under helgen också. T.ex. När han nu senast hade semester från sitt heltidsjobb, blev han tvungen att jobba på företaget istället. Jag jobbar hemifrån med företaget och har en 3 åring, 11 månaders och bebis på väg. Jag känner mig ensamstående ibland. Jag är den enda som sköter hushållet. Jag har glömt hur det är att ha en ledig sambo och att vi kan planera göra saker. Jag ser grannar åka iväg på roligheter under helgerna. Eller spelar boll på kvällarna. Vi skulle aldrig hinna eller orka det. Vi pratar ofta om att det här är för mycket för oss men att det kommer bli bättre, det är ju därför vi kämpar.

Han jobbar heltid, ca 7-16, och sedan har han en egen firma där han sköter bokföringen åt andra företag. Han kan jobba hemifrån på sitt ordinarie heltidsjobb, och firman behöver han sköta kanske 1 helg per månad (och tar ut ca 10tusen i månaden). Så det fungerar bra tycker jag.

Företaget är liksom en bisyssla för att han är lite av en arbetsnarkoman

Min man har också ett företag (eller ett par) och ett vanligt heltids jobb och jobbar självklart mycket, Vi har två barn som både är ganska små. Klart det är jobbigt men jag tror det är värt det. Om han bara hade haft sitt vanliga jobb så hade vi helt klart haft det bättre idag men antagligen väldigt dåligt om sig 10-15 år. Vi har båda ganska typiska arbetaryrken där det antagligen kommer vara stor brist på jobb i framtiden. Så vi tror det är bra att satsa nu medan vi är unga och starka och bygga något som förhoppningsvis håller hela våra liv.

Jag håller med. Mitt företag tog jag över från min pappa för ett par år sedan, allt är relativt nytt för mig och blev stor omställning. Men vi kämpar för att driva min pappas verksamhet vidare och för att göra det här till vårt. Nästa år kommer min sambo sluta sitt jobb och börja heltid på företaget, det känns spännande och skönt på nått sätt.