Skaffa hund innan eller under högskolestudier?

Jo, jag har en del tid kvar att känna och tänka. Vad menar du med "göra vad jag vill"? Studier och jobb är ett måste. Hur många är det inte som studerar och jobbar heltid som har hund och det funkar utmärkt? Jag har inte tänkt strunta i hunden så fort jag börjar studera eller jobba. Hunden kommer vara min hobby. Allt handlar om ens eget intresse, engagemang och prioriteringar. Hunden kommer vara hos dagmatte eller på hunddagis när jag börjar jobba, och få komma till BHK etc när jag kommer hem.

Jag har hört med folk som har brukshundar och de jobbar ungefär 5 till 6 dagar i veckan med hunden. Ibland mer, ibland mindre. De jobbar varierande - en dag kanske 1 timme och andra dagar 2-4 timmar.

Menar du att man har mer tid när man studerar eller jobbar?

Skaffa hunden innan du börjar plugga, för det blir annars mycket nytt. Jag har haft hund hela mitt liv - både när jag jobbat, vid studier och nu efter studier. Beroende på vad du studerar så är man hemma mycket i perioder, då kunde jag ta sköna lunchpromenader och samtidigt rensa huvudet. Dock bodde jag nära skolan så vid långa dagar gick jag hem på lunchen och rastade om jag inte hade hundvakt. Tyckte nog studera /vara hundägare var den lättaste perioden, nu är det 8timmar arbete, 1h pendling och hämta från hundvakt varje dag.

Tack för ditt svar. Allas åsikter hjälper. Har läst jättemånga som tycker det är bra att plugga och ha hund. Vilken ras hade du?

Jag hade en tollare, eller har snarare ;)

Kräver en del arbete som jag tyckte var lättare att ordna under studier. Jag styrde ju min egen tid så om jag ville träna på morgonen eller lunchen för att plugga på kvällen gjorde jag det.

Jag skulle vänta tills efter studierna, när du har arbete. Jag skaffade hund innan jag började plugga, fick sedan inget boende där husdjur var tillåtet... Flyttade sedan till stad där jobb fanns och letar nu lägenhet och kan tills dess inte ha hund med mig ändå. Även om man tänker sig lösa problem som passning och så vidare så kan arbetstider och bostad vara svårlösta problem när man har hund.

Tänk också på att hundägande kan vara väldigt ekonomiskt påfrestande, har du råd att betala en korsbandsoperation eller akut inläggning för förgiftning och dylikt som kan hända när man har hund, när du har CSN?

Av det jag läst så är du så förberedd och nykter inför det här som man kan bli. Med nykter menar jag att du vet vad du vill med ditt hundägande, planerar livet med hund så långt det går att planera och har lösningar för passning. Så med det i åtanke, men även den att du aldrig haft en valp innan så vill jag mena att skaffa valpen då du har ditt "lediga" år. Det är en jätte omställning! You have no idea haha. Och ja man vill vara så närvarande som möjligt, just för att få den där fina kontakten och tiden till att lära känna varandra. Förstå och forma individen. Det kommer du ha stor nytta av om du tänkt tävla.

Men hur ser det ut med uppfödare? Av vad jag förstått så är det inte helt enkelt att få köpa valp utav bruksuppfödare. Dom har massor utav krav på sina valpköpare. Och sedan har vi ju också det här med när kullen är planerad, när tiken löper, om hon går tom eller om där ens blir valpar till alla. Jag själv har haft tur med alla mina när det kommer till just den biten. Att kullen fötts då jag har haft tid till det, men vist har jag fått se kullar passerad där jag egentligen hade velat köpa men inte haft tiden. Uppfödarna har jag sett till att lära känna en bra bit innan, just så jag vet att jag kommer vara garanterad en valp.

Tråkigt att det inte fungerat för dig. Jag hittade dock snabbt en studentlägenhet där husdjur tilläts, har sedan flyttat tillbaka till min hemstad o ordnade hundvakt. Jag hade som studerande en bra buffert för regniga dagar (=veterinär) men de bör man ha oavsett om man är student eller inte.

Det jag försökte förklara är att man ju egentligen aldrig kan veta sådant där, och att det kan vara en god idé att tänka några extra gånger på hur man kommer att göra de där resterande 5-10 åren som hunden kommer att vara en del av ens liv. Som nykläckt i arbetslivet är det ju inte säkert att man får jobb på den plats man löst boende och hundpassning, och vice versa. Tvivlar inte på TS omdöme alls, ville bara ge konstruktiv kritik.

Vad gäller den ekonomiska biten menade jag att om TS bara skall jobba lite grann under sitt viloår med valpen och sedan endast ha studiestöd/lån kan det vara svårt att ha den där bufferten.

(Nu har jag ändå haft fantastisk tur att ha en lika hundintresserad familj som haft min lilla hund under denna perioden. Men hunden har också konstaterats kroniskt sjuk och äter mediciner för drygt 1000:-/månaden. Hade familjen inte ställt upp hade avlivning varit enda alternativet då en omplacering inte varit möjlig på grund av sjukdomen.)

Absolut men jag tycker ts verkar mer vettig än flertalet ägare. Jag äger själv en omplacering, som vart hemlös efter en skilsmässa. Finns egentligen inget självklart i att äga hund, men är man beredd o satsa löser man problemet som uppkommer. Jag har också tur med hundvakt hos min familj, men annars hade jag fått ordna det på annat sätt. Hunden är ju min hobby.

Mer tid när man pluggar, oftast. Åtminstone friare tid. Det blir så pass stor skillnad när man väl jobbar att jag tycker att man ska vänta tills man vet hur man får ihop livet då. Under studietiden är det i princip aldrig några problem.