Får era barn ta med snuttis till dagis?

De tar oftast med sig varsin snuttis. Sonen har sin på sin klädhylla (han använder oftast bara snuttisen på natten, men vill gärna ha den på hyllan). Lillasyster har precis börjat med snuttis/gosedjur o den ligger i hennes napplåda o används när hon sover middag. Hon är mer nappfixerad så det är viktigare att det finns 3 nappar, en i munnen o en i vardera hand... Glömmer någon av dem snuttisen hemma gör det inget. Oftast.

Jag har faktiskt aldrig vant mitt barn med varesig napp eller snuttis.
Men hade jag gjort det, så hade jag inte velat ha hem den varje dag. Den hade fått stanna på fsk. Jag vill knappt ha hem min unge i förskolekläderna. Tycker det luktar så illa om kläderna efter en dag på fsk.

Trygghet är viktigt och speciellt för ett sånt litet barn dom ska lämnas bort på förskolan. Självklart ska snuttarna med. På förskolan har man oftast som regel också att man har dem när man sover och i soffan. Om ditt barn blir ledset under dagen gör snuttisarna stor nytta. /Mamman och förskolläraren

Oh, vilket bullcrap.
Man behöver inte vänja en unge vid en snuttis bara för att ungen ska känna någon slags trygghet.
Mamman och pappan ÄR trygghet. Allt annat är ett billigt substitut.
Lämna inte era ungar innan 3-års ålder så ska ni få se på TRYGGA barn.

Asså förlåt men HAHAHAHA.

Har du varit med dina barn på förskolan varje dag? Annars är ju som sagt en snutte en fin trygghet, speciellt vid inskolning osv. Något hemifrån som känns tryggt och som tröstar. Läs på lite om barnpsykologi och återkom.

Sen kanske det inte funkar för ALLA att hålla sina barn hemma till 3 års ålder, eller vad tror du?

Ditt svar var faktiskt ganska korkat och jag hoppas att du skämtar

Hört om att sätta barnets behov före ditt?

Jag lät mitt barn börja på förskola vid 3 år och 9 månader. 3 timmar om dagen, 3 dagar i veckan.
Jag såg till att spara pengar och leva på dessa under smitt barns första år.
Så gör en bra förälder.

Ja givetvis är det ett substitut. Nu är det ju så att många inte har barnen hemma till 3 års ålder och då behövs ett substitut. Då är det högst nödvändigt att vänja barnet vid ett substitut! Dessutom behövs trygghet efter 3 år också så gärna en massa snuttisarna då med. Lägg av med ditt bullcrap!

Ledsen att spricka din lilla bubbla av inbillad förträfflighet, men nej - man är inte en bra förälder pga det.

Min första dotter använde aldrig napp, men en snutte blev en trygghet strax innan året. Hon hade två variante, en till förskolan och en hemma, båda hade vi två av. Hon har fortfarande med Kattis och Tiger på resa även om hon är 5,5 år.

Andra dottern sov med napp hemma, men inte på förskolan. Snuttefilten Bä är jätteviktig hemma. På förskolan och i bilen har hon haft en kanin, men de har aldrig blivit så populära. Jag trodde jag köpt två, men den andra har vi aldrig lyckats hitta. Den hon har dras runt överallt hemma med följden att hon ibland får välja en nalle istället, då vi inte lyckas hitta den i hastigheten.

Lilleman på 8 månader gillar sin Kanin över ansiktet när han ska sova, bäst är att tugga på knutarna verkar han tycka. Han har haft en flodhäst i vagnen, som inte är lika tuggvänlig, så när den glömdes på ett kalas fick han en ny liknande kanin, dock lyckades vi köra över den med vagnen i helgen så den behövde tvättas. Själv släpade jag på en kudde där mamma väl med nöd och näppe fick byta örngott.

Våra barn har haft en på förskolan och en hemma. 

Vår äldsta hade först sin snuttis bara när hon sov, sedan pajade faktiskt dagis det när hon började där vid 1,5 år. De gav efter mer och mer att hon fick ha den hela dagarna (även utomhus...).

Så vi släpade runt på den där äckliga, smutsiga filten dagarna i ända tills hon fyllde 2,5 och slutade sova på dagarna. Då sa vi ifrån och hon fick bara ha snutten hemma (vid sovdags...).

Vilken tur att alla inte har samma syn på saker som du har. Det vore tragiskt isåfall, fy sjutton.

Vi körde ett sätt hemma och ett annat hos dagmamman redan från början. Hemma var det snutte och napp, hos dagmamman utan. Barn fattar snabbt.

Min son har alltid med sig en filt och 2 stycken gosehundar till förskolan. Dom läggs dock på hyllan efter frukost eftersom sonen själv inte bryr sig om dom då. Det är bara vid lämningen som han vill ha sin lilla trygghet :)

På vår förskola får man inte ha med hemma-snutten utan har en särskild förskole-snutte. Detta av hygieniska skäl. Förskole-snutten "bor" på förskolan och var i vårt fall typ andra eller tredjehandsalternativet innan den flyttade till förskolan.

Det där är jätteolika. Jag har träffat barn som börjat förskolan sent som har haft jättesvårt med att inte vara hemma med mamma/pappa och 1-1,5åringar som blivit så otroligt trygga i sig själva och verkligen blommat av att börja förskolan. Barn är individer och samma sak passar inte olika barn :) ibland går det inte ens att veta innan!

Självklart har de fått ha med sig. Vi har köpt flera av samma och de har fått ha en extra liggande på förskolan. Skulle aldrig ta ifrån dem den tryggheten, om det är en sak som får dem att känna sig ok att bli lämnade så varför inte. Jag har inte vant av nåt av mina barn, de trappar ner självmant när de blir äldre. Sonen har fortfarande sin liggande på förskoland (4,5 år) men han tar den bara om han är riktigt ledsen nu vilket är väldigt sällan. Så jag tror det ger sig av sig själv. 

Dottern på 8 har sin i sängen när hon ska sova, men klarar sig lika bra utan om vi är borta osv. 

Våra barn har aldrig "fått lov" att fästa sig vid något speciellt gosedjur (ett tips jag fick från min mormor när äldsta dottern föddes). De har istället alltid haft många att välja bland hemma och tar det gosedjur som passar dem bäst för stunden. Ibland sover minstingen med samma Giraff två nätter i rad, men oftast byter hon ut honom mot Nalle eller Gris istället.
Det gör att det aldrig någonsin blivit panik hemma för att ett specifikt favoritgose är borta, eller man har glömt det hemma. De få gånger som vi glömt ta med gosedjuret till 2-åringens vila på förskolan så kan hon enkelt låna ett av de gosedjur som förskolan har i sina lådor.
(Vi blev ändå mer motiverade att göra på det här sättet när vår kompis dotter var i 1-årsåldern och fullkomligt hade snöat in sig på en äcklig snutte som hon skulle ha med sig överallt. När hon tappade snuttef*n ute på en åker i Lund så fick hennes pappa gå en promenad i snöslask och mörker för att hitta filten i ett par timmar, annars kunde ungen inte sova )

Sonen har en snuttefilt (kanin) på dagis, vet inte hur mycket han använder den, den har fått följa med hem ibland, och då har det varit lite jobbig att somna på dagis om den glömts hemma (men för det mest har lånegosedjur funkat precis lika bra), här hemma har han ingen speciell snutte, har aldrig använt napp heller.

Och årets pris i världensprettobästamamma vanns nu av ta da.....Moutown!!!!!

Eller vänta jag hade mitt ena barn hemma tills hon var nästan fem år och just ja hon hade napp och nalle ( fast inte på dagis när hon började utan hemma innan )

Ts jag hade låtit barnet ha med sig smittas. Våra yngsta hade sina nallar med som de sov med både där och hemma. Tids nog slutade de av sig själva med att ens vilja ha med den