Hur gör ni med kompisar när ni inte är hemma

Det händer aldrig att han lovar såna saker från London eller New York. Det hade ju varit direkt korkat av honom att lova att dotterns bästa kompis får sova över när han är hundratals mil hemifrån. När han är hemma så är kompisar alltid välkomna. Precis som vanligt. Oberoende vem av oss som är hemma eller inte.

Vi samlar vänner här, vare sig det är mina, hans eller barnens, helt naturligt, eftersom vi har stor villa och trädgård, och det är inte alla förunnat. Åker jag och handlar kan barnen vara ensamma hemma eller följa med. Besökande vänner är välkomna att hänga på.

Jag lämnar huset ofta, även om jag är "hemma". Barnen är inte handikappade, som tur är, utan kan följa med eller stanna hemma själva. 

Det känns som att du vill göra det svårare än det är. Du kanske inte är van vid att alla alltid är välkomna?

Det du vill, om jag fattat det hela rätt, är att din sambo frågar dig om det är okay att barnens kompisar sover över och han själv inte är hemma?

Det låter helt rimligt faktiskt.

Då har ni ju inte alls samma problem som ts, där hennes sambo lätt hade kunnat sitta i New York och lova xx antal kompisar att sova över. 
Ni har det helt "normalt" sas, barnen kollar av med dig eller den/de som är hemma om det är ok att kompisarna sover över.

Nej jag gör det inte svårare än det är. Jag ville visa att ni inte har en liknande situation som tas upp i TS.

Hennes problematik ÄR just att hennes sambo lovar att kompisar för komma över NÄR han är tex bortrest.

Er situation är därmed inte jämförbar med TS utan låter ganska normal. För precis som du säger - det hade ju vart direkt korkat av honom att lova folk att sova över när han är hundratals mil därifrån..

Alltså är det direkt korkat av TS sambo att lova när han är borta.

Barnen ts beskriver är 13-14. Behöver de ens "barnvaktas" öht? När jag och mina kompisar var i den åldern sov vi ofta över hos varandra och vi skötte oss själva. Egna nycklar, fixade frukost/mat själva, ringde eller skrev en lapp när vi drog iväg. Visst, annat klimat ute idag men det behövs väl inte curlas mer på hemmaplan för det?

Man får inte längre vabba för ett barn som fyllt 12, dvs att man ska kunna klara sig själv då som ungdom. Om de behöver lunch får väl pappan förbereda eller visa hur man slänger ihop en omelett? Du ts behöver inte heller vara hemma enligt min mening.

vare sig man är styvfamilj eller biofamilj kollar man väl självklart med den andre vuxna i boendet om kompisar ska sova över? 

När jag var gift var det självklart att jag och min man bestämde tillsammans om barnen ville ha kompis över natt. Nu är jag sambo i ny familj och samma sak gäller här, speciellt om den andre föräldern inte ens ska vara hemma själv.

Nej dom behöver inte barnvaktas i den bemärkelsen men det kan bli ganska livat ibland dock dras ner i kök och hall tex.. Och ofta när det är kompisar så kan det ofta nattsudddas och ätas mitt i natten så när jag kliver upp på morgonen är det kaos..

Men det där är ju "bara" att styra upp med lite regelrätt uppfostran och folkvett. Inte för dig enbart, största lasset får ju din sambo ta såklart! Men också, tydliga regler och kan de inte sköta det hemma hos er och plocka undan efter sig så får man hålla till någon annanstans. Det kan du ju ta upp med sambon ;) Tonåringar är snart vuxna och behöver lära sig att ta ansvar, inte att man springer och plockar undan åt dem.

Både jag och min man kan fatta egna beslut om saker och ting, gällande vår familj, hans och mina barn. "Stora" saker diskuterar vi naturligtvis, men inte varje liten småsak i vardagen. Och till småsakerna hör för oss kompisars övernattningar. Men det är för OSS. För andra kan det vara en stor sak. 

Det innebär att jag kan lova kompisar att få sova över, trotts att jag själv kanske inte kommer att vara hemma på kvällen. Och samma sak gäller naturligtvis för min man. Vi behöver heller inte fråga den andra om det är ok att nån kompis följer med till landet över helgen, för att ta ett exempel till.

Vi är alltså helt överens om det upplägget, så det är inte frågan om att köra över varandra, eller vara respektlösa. Det är så det fungerar hemma hos oss, och har gjort  i många år utan gnissel.

Ja det är väl det där med uppfostran och folkvett sambon har svårt för *suck* Mina barn är inte felfria men det där med att plocka undan *hjälpligt* i alla fall om jag sagt till men hans barn måste sägas till om samma sak HELA tiden

TS ställde en öppen fråga, som jag svarade på. Sen hur hon ska göra i hennes situation svarade jag aldrig på, eller hade några förslag kring. Att du sedan kom och började fråga saker om vår situation, som jag alltså presenterade från början, får du naturligtvis svar på då, inte hur TS ska ha det, eftersom jag inte svarade på det. 

Om du vill göra vårt lilla utbyte om TS så varsågod. Men det var inget jag svarade på ens från början.

TS frågade hur ni gör med kompisar om ni inte är hemma. Alltså om ni lovar att kompisar kan sova borta om ni själva är borta eller om respektiven lovar när respektiven är borta.

Du svarade att alla alltid är välkomna. Men det var ju inte frågan.

Frågan som TS ställde var - lovar din respektive att kompisar får sova borta när han/hon inte är hemma utan att kolla av med dig.

Och på den frågan svarade du ju nu faktiskt nej. Till o med skrev du att det vore direkt korkat.

Vilken fråga svarade du på?

Du svarade att ni

Förstår att det är jobbigt och frustrerande! Men mitt tips är att ta upp det med sambon, att ni våda måste vara mer konsekventa ang plocka undan efter sig och att det får konsekvenser om man inte gör det. Pappan bör även ta upp frågan med den andra vårdnadshavaren om någon sådan finns. Det handlar ju inte bara om ert liv nu, utan snart är de myndiga och flyttar hemifrån och då måste man liksom klara av att plocka efter sig själv (och dammsuga, laga mat och handla). Det är ju faktiskt det livet vi förbereder våra ungdomar för ;)

Konsekvenser = tex inga kompisar får sova över närmaste x dagarna/veckan/tills man lärt sig att plocka undan/hjälpt till att storstäda huset. Beroende på hur hård man vill vara ;)

Håller med! Jag ser det som vanligt folkvett att man kollar med den förälder som är hemma först, innan man säger ok! Även om barnen som ska sova över hunnit bli i yngre tonåren. Varken min man eller jag har några problem med att ha barnens kompisar sova över (oavsett vems barn det är som har vänner hemma) utan vi svarar nog glatt "javisst, det går bra!" i princip varje gång men båda av oss förväntar sig att bli tillfrågade.

Men har man bebis hemma som jag uppfattar att ts har så kan jag tänka mig att svaret skulle bli nej oftare, i alla fall jag var mycket tröttare när jag hade småbarn och de har ju också annan dyngsrytm än tonåringar och då riskerar man ju att aldrig få sova.

Jag har absolut inga problem med översovande kompisar hos oss. Men min man kollar givetvis med mig innan om jag är ensam hemma med alla barn. Jag tycker om att ungdomarna vill vara hemma hos oss. Tycker att det är bättre så att man vet var som håller hus och att dom sover hemma.

Jag kan tycka att det är lite jobbigt om dom "ränner på byn" när min man inte är hemma, men min yngsta bonusdotter är lätt att prata med så förklarar jag bara hur jag känner så respekterar hon det och kommer hem tidigare och är flitig med sms så jag inte behöver oroa mig. Väldigt härlig och mogen tjej för sin ålder och vi har en bra relation.

Ja suck... Så uppfostrar jag mina barn.. Handling och konsekvens och man är medveten om Konsekvensen så den kommer inte som en överraskning man får en varning/påminnelse .. Det här gäller..

Sambon säger att han måste bli hårdare men i slutändan så viker han sig ändå.... Hans ena delar rum med min ena och han lyckas aldrig få hans att städa rummet innan min tjej kommer så jag har städat flera gånger eller så har hon gjort det när hon kommit vilket jag inte anser någon av oss ska göra..så nu påminner jag sambon att det är dags.. Varje gång misslyckas han med detta så jag säger till igen och det slutar med att han städar oftast.. Men skitsamma det blir gjort. Vet inte hur många gånger min dotter fått höra att städa innan kompis och kompisen kan ibland ha väntat hela dagen för hon kom aldrig till skott.. Nu däremot är hon ganska noga med att plocka upp efter sig så när det är dags för pappa vecka tar det max 15 min att bli klar med rummet.

Hos oss tillfrågas den vuxna som kommer att vara hemma oavsett vems förälder det är.

Min dotter som är den som har kompisar sover över, hans barn är bara på helgumgänge, är lite dålig på att plocka undan efter sig om de nattäter men då får hon kliva upp när vi andra ska äta frukost och ta undan efter sig.

Vissa av hennes vänner är dock jävligt väluppfostrade och ställer sig och diskar efter frukost även om vi har ätit också Min dotter gör tydligen också sånt borta...

Om din sambo inte finns hemma för att städa bort efter sitt barn eller klarar av att uppfostra/se till att det städas undan så ska han heller inte lova att någon/några får sova över.