Vi bor inte i närheten men vill ändå göra ett inlägg: min son har asperger, är 16 år och nätet och hans skypevänner har blivit hans räddning. Han är otrolig social på nätet, har skaffat sig vänner i olika länder så han prata mycket bra engelska, han läser massor på nätet och lär sig hela tiden saker. På det viset är han mer social än många som är sociala IRL, så man ska inte underskatta internets möjligheter. Tycker inte du ska oroa dig för mycket för just det.
Min son har slutat bada, slutat cykla, han tycker inte om att behöva vara i miljöer där han behöver stöta på okända personer så det är nog därför.
Däremot går han gärna ut och går, helst på kväll eller tidig morgon när han inte riskerar möta någon. Han är gärna med mig ute i träningsspåret emellanåt också, men inte på egen hand. Han undviker helst stora födelsedagar och liknande och jag har börjat acceptera att det är så det är, vi kan inte tvinga honom till att hänga med på allt vi andra vill och nu är han så stor så han kan ju vara ensam hemma. Han snarast njuter av de tillfällena.
när saker är så som han vill är han som fisken i vattnet, dvs hans funktionsnedsättning märks inte och jag tänker att han inte varje gång ska behöva anpassa sig efter oss andra utan ibland kan det få vara så, att han väljer för jag ser att han mår bra då. Han blir mkt trött av sociala sammanhang och kan vara helt uttröttad i två dygn efteråt tex. Detta beror på att han har svårt läsa av andras ansiktsuttryck och får lägga mkt energi på att bara scanna av alla, försöka komma på hur han ska reagera om de pratar med honom osv. Det är nog därför nätet fungerar så mkt bättre. Där behöver han bara prata på skype men han behöver inte se deras ansikten.
