Jobbig mamma...

Man kan ju undra varför hon gör det till sitt problem, det är ju inte hon som bor där.
Men säg bara att ni inte har råd om hon fortsätter att tjata.

[quote=76840568][quote-nick]hurte skrev 2016-07-30 12:41:03 följande:[/quote-nick]Man kan ju undra varför hon gör det till sitt problem, det är ju inte hon som bor där.

Men säg bara att ni inte har råd om hon fortsätter att tjata.[/

Ja, det ska jag börja säga! Dock övertygad om att hon kommer börja ifrågasätta hur vi inte kan ha råd. Allt jag känner i såna här lägen är att jag måste se till att inte ha samma karaktärsdrag till mina barn när dom är vuxna...

Så tradigt! Säg åt henne att sluta tjata, att du hört hennes budskap och ingen av er tjänar på att det upprepas.

Vi är 2 vuxna, en 2 åring och en på jäsning. Vi bor i en fyra på 96 kvadrat där ena sovrummet är gäst- och arbetsrum. Vi får bra med plats!

[quote=76840641][quote-nick]augustibebis2016 skrev 2016-07-30 13:12:21 följande:[/quote-nick]Så tradigt! Säg åt henne att sluta tjata, att du hört hennes budskap och ingen av er tjänar på att det upprepas.

Vi är 2 vuxna, en 2 åring och en på jäsning. Vi bor i en fyra på 96 kvadrat där ena sovrummet är gäst- och arbetsrum. Vi får bra med plats![/

Ja, känns som jag måste våga vara mer tydlig i vad jag tycker. Jag är vanligtvis inte konflikträdd men har liksom undvikit att göra min mamma besviken med åren.

Det förstår jag mer än väl. Men nånstans måste man sätta ner foten. Du kan ju linda in det "jag uppskattar att du tänker på oss men vi behöver faktiskt inte ta det här igen" eller nåt.

Varför inte bara säga att det inte är hennes beslut att ta, att ni är nöjda med det ni har och att detta ämnet inte längre är öppet för diskussion. Det borde hon kunna ta utan bekymmer, kan hon inte det så är det hennes problem, inte ert.