Ofostrig grav, eller?
Hej, alla!
Jag är tvärny här, men vilken fantastisk kunskaps- och peppbank det här forumet är! Hoppas nu jag kan få era tankar kring min situation.
Jag har använt p-ring i flera år och har nu blivit gravid. Min sista mens hade jag den 25 maj 2016. Sista ringen tog jag ut den 23 juni. Pos test den 4 juli, pos test (cb digital gravid 3+ den 12 juli) Bokade in ett privat ul på Mamma Mia i Sthlm i torsdags förra veckan, för jag ville vara säker OM det verkligen fanns något där, samt hur långt gången jag var (vet ju inte alls när jag skulle haft äl, då jag använt p-ring).
Blev ul utanpå magen, jag själv räknade in mig i ca 10:e veckan (9+?), beräknat på senaste mens. Bm ser hinnsäck på ca 3,4 cm på längden, men ingen fosterstruktur, dvs sannolikt en avstannad/ofostrig grav. Chock och gråt (såklart, trots oplanerad grav). Remiss till KK igår inför förberedelse av skrapning, blev vul, blodprov (fick inte veta hcg-värde) och urinprov (2 pos test, ett känsligare och ett "vanligt" test). Fick inte heller se den tomma hinnsäcken på vul-bilden, dvs kunde inte själv amatör-jämföra ul-bilderna... Läkaren sa att hon ser "typ det dom såg på Mamma Mia". Hon gick och dubbelkollade med överläkaren, visade min vul-bild. De sa att vul ger en väldigt mycket bättre och säkrare bild än utanpå-magen-vul så här tidigt i grav. De vill dubbelkolla att det inte dykt upp något innan skrapning, då jag enligt storleken på min hinnsäck borde vara i v 7 (6+2) (och inte i v 10 som jag själv trott). Hon kan också ha sagt att hon såg rester/tecken på gulesäck. Men ingen fosterstruktur. Ska därför på vul igen måndag innan inbokad skrapning samma dag - borde då vara i v 8 (7+1) ca, men att jag ska vara inställd på skrapning enligt KK, men att de vill vara 110% säkra.
Min undran är om hinnsäcken kan ha krympt pga detta ma/ofostrig grav, eller om jag kan vara tidigare gången än vad jag trott (ingen koll på äl), men visst borde man se fosterstruktur via vul vid det här laget? Vad tror ni? Har varit en känslomässig berg o dalbana den här månaden - chock över grav, chock över ma, chock över inbokad skrapning, chock över att det kanske finns hopp ändå.
Kan tillägga att jag har alla gravsymptom kvar, varken mer eller mindre än i början av grav (dvs inget som försvunnit över en natt), och har varken haft jätteont eller blödit en droppe.
Vad tror ni? Går jag och hoppas i onödan? Var ju bergsäker de skulle konstatera ma/ofostrig på KK igår, med vul o allt. Ska bli spännande o veta hcg-nivån på måndag...
Det blir ju nästan jobbigare när de ger en ett sandkorn hopp, än att de till 100% säger att det är tvärkört. Kram på er alla därute.