Biter på förskolan, hur hjälpa 2-åring?

Ett inte alls ovanligt problem! Särskilt inte om ert barn är enda barnet och ert första barn. Min erfarenhet är att det är ett sätt för barnet att bearbeta känslan av att behöva dela vuxnas uppmärksamhet med andra barn. Detta då det är ett särskilt vanligt beteende hos ensambarn (bara enligt min erfarenhet, sedan kan det givetvis finnas andra förklaringar på dettak). Vissa barn uttrycker detta genom att bli ledsna och gråta, blyga och tillbakadragna och vissa, som ert barn, med ilska och aggression. Ilskan är ett sätt som barnet får uppmärksamhet. Vi har fått info från vår specialpedagog att i fall med aggressivt utåtagerande barn fokusera på det barn som det utåtagerande barnet gör illa, dvs. Man tar till sig, kramar och tröstar barnet som blir bitet/rivet. På så sätt får det utåtagerande barnet erfara att våld ovh att skada sina kamrater inte ger ökad uppmärksamhet från vuxna.

Sedan låter inte pedagogerna på er förskola särskilt aktiva i frågan och som att de har en handlingsplan för detta (vilket de ska ha), så jag hade nog också funderat på att byta förskola. Då vi haft dett problem har vi aktivt följt upp sådana beteenden (inom arbetslaget på avd. Och med föräldrar) och punktmarkerat de barn som har haft behov av det. Och detta tills vi ser en tydlig förbättring. Annars kan vi få ytterligare assistans från specialpedagog som kan stötta oss och ge oss råd i hur vi ska bemöta barnet. Barn som rivs/slåss blir lätt uteslutna ur kamratgruppen och kan få svårt att skapa nya relationer om beteendet fortsätter då de blir äldre då de inte uppfatta av kamrater som en bra "lekkompis" så stå på dig och få din förskola att agera! Detta har jag sett hända upprepade ggr.

Tack för ditt svar!

Ja hon är ensambarn och dessutom hela släktens första barnbarn/barn och ögonsten så det är ingen underdrift att säga att hon är van att få uppmärksamhet... Uff känns som du har en poäng här. att hon lockar på uppmärksamhet genom bitandet, låter logiskt att fokus därför ska riktas mot det drabbade barnet och inte henne. De senaste veckorna har hon varit mycket ledsen, stått vid grinden och gråtit efter mig eller pappan när de varit ute så känner som en ond cirkel, att hon inte trivs och funderar därför om annan förskola vore en god idé. tack igen för svaret!

Ja, och då kan du nog tänka dig vilken kontrast förskolans miljö blir för ert barn. Där delar ofta minst 16 barn på 3 vuxnas uppmärksamhet. Då måste barnet hitt strategier för att utmärka sig och få de vuxnas uppmärksamhet.

Det låter inte som förskollärarna möter upp ert barn särskilt väl då de tar emot henne. På vår förskola jobbar vi aktivt för att ta emot alla barn på ett sätt som får dem att känna sig trygga. Särskilt då de inte är vana vid förskolans miljö. Jag skulle påtala detta för förskollärarna på ditt barns förskola. Kräv att de tar emot ditt barn på ett sätt där hon inte ska stå vid grinden och gråta. Går det exempelvis att ta emot henne inomhus och börja dagen där? Inomhusmiljön kan ofta upplevas av barnen som mycket tryggare och de blir ofta självständiga och mer rörliga inomhus. Här är det positivt om ni vårdnadshavare också är flexibla, exempelvis är de på förskolan inne t.o.m. En viss tid? Då kanske det är bättre för er dotter att lämna på förskolan innan de går ut. Försök ha en aktiv diskussion med pedagogerna (detta även på den nya förskolan om ni beslutar er för att byta) om hur ni vuxna gemensamt kan göra så att förskolan blir en trygg plats för er dotter.