Hur ska jag hantera denna ångest?
Ångesten att något kan vara riktigt fel på vårt barn. Ångesten innan man vet.
Vidgat njurbäcken. Cystor på ena njuren.
Jag orkar inte gå igenom dessa ångestladdade nätter en gång till. Har redan varit där. Redan förlorat ett barn.
Tänk om han har nått mer fel? Hjärtfel? Kromosomfel? Fel på den andra njuren också?
Jag orkar inte. Hur fan ska jag hantera ångesten? Hur ska jag orka vänta på att brevet kommer och vi får en tid till Linköpings sjukhus?
Fan va livet är orättvist