Är det normalt att vara extremt frånvarande som nybliven pappa?

Det är nog inte särskilt vanligt. När ska han gå på föräldraledighet?

Nej det låter inte så kul. Klart att man vill fortsätta träffa sina vänner även när man fått barn (det hoppas jag att du också har möjlighet till?) men om du upplever att han aktivt försöker hålla sig borta så känns det som att något inte står rätt till.

Är det familjen som skaver? Eller kan det vara arbetslösheten? Många långtidsarbetslösa blir deprimerade och drar sig undan, det kan kännas som ett stort personligt misslyckande och kanske extra mycket när man har fått ett barn att försörja.

Det tillhör ovanligheterna att man umgås med vännerna 12 timmar i rad.

Han ska inte gå på föräldraledighet än. Och jobb delen verkar inte vara så jobbig för han. Han har sabbat 2 chanser till att få jobb. Jag frågar han nästan varje gång om varför man måste dra iväg kl 18 och sen komma hem nästa dag igen. Har märkt att han bryr sig mer om sig själv än mig och våran dotter också, ibland är det så inte varje dag. Vet inte vad man ska göra. Det verkar inte ta slut..

Det gör jag inte heller men får inget vettigt ur honom när man ställer frågor om allt som har med jobb att göra och om hans beteende att vara borta så länge när han är med sina vänner...

Nej, han är inte normal. Verkar snarare helt rubbad.

Hur försörjer ni er om han inte jobbar alls och tackar nej till jobb? A-kassan och AF brukar vara rätt hårda när det gäller sånt

Ville han ha barn, eller var det oplanerat?

Vad ser du hos honom (när du väl ser honom...) som gör att du väljer att stanna med någon som skiter i sitt eget barn samt även dig?

Hur gamla är ni? Kräv att ni gör upp en plan för när han tar över hemma (med invänjningsperiod för dottern då, hon vet väl knappt vem han är om han aldrig är hemma) så du kan jobba istället, sätt hårt mot hårt, kräv att han tar dottern när han väl är hemma och propsa på egen tid för dig själv så han får ta ansvar och dottern får en chans att lära känna honom.

När min dotter föddes hade jag samma problem. Mitt ex var hemma och brydde sig de första två veckorna, sen kom han in i någon jävla koma där han antingen var ute med vänner, satt och spelade tv-spel eller sov. Han kunde sitta upp till 6 på morgonen och sen sova till 14 på eftermiddagen, och under tiden han sov ville han inte att jag och dottern skulle göra något speciellt för han ville inte missa någonting (?!?) Hade ett riktigt helvete och pratade med honom flera gånger och fick bara en massa utskällningar som svar. Som sagt är han mitt ex nu. Ska tilläggas att han inte var arbetslös utan bara var hemma med oss dom första 10 veckorna efter hon föddes!

Helt onormalt skulle jag säga..

Döm inte ut honom som "onormal". Han kanske har det lite jobbigt. Visa förståelse och att du bryr dig om honom. Börja kanske visa att det kan vara mysigt att vara med den lilla.

Förstår inte varför man ska dalta med en (vad jag förmodar till åldern iaf) vuxen karl? Slå näven i bordet och säg åt honom att skärpa sig eller så åker han ut, helt ärligt vad ska du ha honom till?

Som han beter sig nu kanske jag ska tillägga, jag kan ju inte veta hur han är "egentligen". Eller är det här hans normala beteende?

Men hur ser det ut egentligen?
Försvinner han varje natt mellan 18-06, eller händer det en gång i veckan eller månaden?
Är detta beteendet något som har försiggått så länge du känt honom eller har det börjat efter graviditet/förlossning?
Vad gör han för er/familjen den resterande tiden?
osv.

Från ursprungsinlägget kan jag inte utläsa om han är super-pappa 6 dygn/vecka och "tar sig ledigt" en natt/dygn, eller om han aldrig är där och tar sitt ansvar utan alltid är ute och rumlar.