Skaffa barn nu eller vänta?

*hemma

Det smartaste är att först kolla upp din SGI med FK. Har du en OK SGI så är det väl bara att köra, har du låg eller lägsta SGI så måste ni ha en mer uttänkt plan.

Ett tips ifall du har lägsta SGI är att du bara tar ut dina 90 SGI-dagar + ev. alla lågnivådagarna. Så får pappan som har en bra SGI ta ut alla andra SGI-dagarna.

Tänk på att det inte betyder att pappan måste vara hemma mycket längre än dej, ni kan dela på ledigheten iallafall!

Ett sätt att göra detta är att pappan tar måndagarna ledigt = 20 % FL från jobbet. Så tar han ut lör + sön + mån = får ut 3 st SGI-dagar varje vecka. Då får han ut mer pengar än om han jobbar heltid, om han inte har en extremt hög månadslön (över 50 000 kr/mån).
DÅ kanske ni kan klara ekonomin även om du bara tar ut ett litet antal dagar/vecka?

Så då kanske ni kan göra såhär:
Första 7-8 månaderna tar du ut 3 dagar/vecka och pappan tar ut 3 dagar i veckan + tjänar 80% av sin månadslön. Då har ni tagit ut 90 SGI-dagar vars och det är OK att du fortsätter ta ut lågnivådagarna. 
När barnet fyller 1 år, så har ni tagit ut ca 150 dagar vars, du har tagit 90 SGI-dagar och 60 lågnivådagar, pappan har tagit 150 SGI-dagar.
Då har ni 190 dagar kvar att ta ut = kan välja att jobba deltid eller vara hemma längre.

Om du har lägsta SGI så behöver du inte tänka på regeln som innebär att man måste ta ut 5 FP-dagar/vecka när barnet fyllt 1 år, men pappan behöver tänka på det om han vill vara hemma på heltid eller jobba mindre. Det är OK bara han tar ut FP så att han har inkomst 5 dagar/vecka.

Givetvis går det bra att börja jobba tidigt, så är pappan hemma mer så har du större möjligheter att jobba eller plugga ostört. Se bara till att du inte tar ut FP på de dagarna som du jobbar.

Alltså, jag tror absolut du kan plugga hemifrån och ta hand om bebis samtidigt. Men tro inte att studier hemifrån är som att vara ledig..
Du kommer ha fasta tider för seminarier, träffar och föreläsningar. Du kommer ha deadlines med tentor och hemtentor, uppsatser, massor av läsning och andra uppgifter. 

Jag har själv pluggat på distans sedan min son var 3½, och jag kan garantera dig att det emellanåt innebär massor med pusslande för att inte halka efter, och då har min son ju gått på förskola! Innan jag började plugga jobbade jag heltid och var ensamstående, kan ändå längta tillbaka till den tiden ibland när det är mycket arbete i skolväg. Allt flyter inte alltid på, ibland läser man något som man kanske har svårare för och det räcker med att halka efter med en tenta lite för länge så kan ditt csn ryka. Det har hänt bekanta till mig, och jag är tacksam till mig själv över att jag orkat hålla ut och kämpa på. 

Att ha en bebis med kolik hemma kan ju vara nog för en person som är föräldraledig på heltid, att försöka sköta studier samtidigt och tro att allt ska gå som en dans är inte riktigt realistiskt. 

Du har inte en chef att prestera för, men du måste prestera för din egen skull.

Jättebra input MrsMS! Tycker absolut det är något som behöver tas hänsyn till inför att man ska skaffa barn. De flesta har inför första barnet inställningen att det är något som man gör, den är det klart och överstökat, det där med graviditet. Och så är det ju på sätt och vis, men den mentala omställning, och fysiska omställning som kroppen får erfara kan vara oerhört tung att hantera. För vissa är det ju värre än för andra. 

Jag klarade första graviditeten rätt bra, fick dock akut kejsarsnitt och allt var helt galet kring förlossningen. Mådde inte bra vare sig fysiskt eller psykiskt efteråt, var som i en dimma i säkert en månad innan jag ens landade och förstod att jag var mamma. Och det verkar inte ens vara ovanligt att man hamnar i det tillståndet mer eller mindre! 

Fysiskt sett var det tungt som tusan också, hade en partner som ej kunde vara hemma särskilt mycket från jobb, och i och med att jag blivit snittad så var allt supertungt hemma. Kunde knappt lyfta upp sonen själv, än mindre tex gå och handla eller tvätta.

Efter det drogs man ju med diverse småkrämpor ett tag till, som tar en del ork. Plus att man ska landa ihop med bebis, och lära känna varandra och hamna rätt i sin "mammaroll".

Så, som jag skrev tidigare TS, så är det ju oerhört viktigt att hitta den balansen innan man försöker ge sig på att plugga samtidigt!

Nja han får in mer än 20 tusen varje månad efter skatt. Jag tycker det är en bra lön. :) han vill vara hemma så lite som möjligt då det är svårt att hitta en ersättare på jobbet plus att han gärna jobbar så tanken är att han ska ge hälften av sina dagar till mig. (hans egen idé).

Jag skulle även väga in vad som händer om ni separerar. Klarar du dig då? Det är inte lätt att varken få eller behålla (icke-fasta) jobb som ensamstående, outbildad med ett litet barn. På sådana jobb är arbetstiderna heller oftast inte de bästa, och i värsta fall omöjligt att kombinera med förskola. Du riskerar att hamna rejält i skiten och få kämpa halvt ihjäl dig i många år innan du lyckas få någorlunda ordning på ekonomin. Tänk om barnet dessutom får särskilda behov? Du kanske får men för livet efter graviditet/förlossning? Du kan få tvillingar och då blir allt mycket mer kostsamt och krävande.

Om ni ändå vill chansa och tror att riskerna är små att ni går isär, skriv då papper eller liknande på att din sambo ska hjälpa dig ekonomiskt tills du lyckas med det själv OM ni separerar.

Det här kommer ni att förlora massor på.
Det är bättre att han tar ledigt tex halvdag måndag och tar ut SGI-dagar över helgen (halv lördag + halv söndag + halv måndag)
Skulle han sen behöva jobba över 1 timme per dag under resten av veckan, så är det tillåtet (och ger extra pengar eller extra komp. ledigt att ta ut senare).

Han kan även spara semestern och ta ut FL istället, till viss del iallafall.

Tänk även på att runt jul, nyår, påsk, midsommar osv. så får han ta ut FP om han är arbetsfri 5 dagar i sträck, så då kan det vara taktiskt att lägga in en extra dag ledigt och få ut SGI-dagarna under de lediga dagarna.

Dessutom är det lite dumt att gå in i föräldraskapet med inställningen att den ena hellre jobbar än umgås med sitt barn...
Forskning visar att ifall man delar mer, så håller förhållandet längre.

Inte så att han hellre jobbar än att han är med barnet. Han menar lixom att han gärna jobbar om jag ändå är hemma för att vi ska få in mer pengar. Men efter närmare eftertanke så ska jag studera till våren OM jag bestämmer mig för att göra det. Tar beslutet på mån för ska träffa en studievägledare då. För att vara färdigutbildad å hitta ett till eller annat jobb efter studier så att man kan skaffa barn sen. Vilket betyder att ungen inte kommer förrän 2018. Tack för alla svar!

Men han kommer att få ut mer pengar om han är hemma 1 dag/vecka än om han jobbar heltid...
Så ni får in mer pengar om han är lite FL och har hög SGI.

Bara så att ni inte missar detta.

Många tror att de inte har råd att pappan har lite FL, men de allra flesta tjänar på att den som har högst lön tar ut minst hälften av SGI-dagarna. Så om man planerar smart, kan man få lite mer pengar att röra sig med, samtidigt som båda tar ut sin halva av SGI-dagarna.

Du har fått så många svar och verkar själv ha en bra ide om vad du vill. Det enda jag vill tillägga är att tänk på att det ibland tar tid, lång tid, innan man blir gravid. Låt det inte bli en hemsk chock om din plan om bebis ett visst år inte håller. Bara tänk in det, att vissa blir gravida bums, men för många tar det ett år eller mer.

Ja det är jag medveten om. Min syster å jag pratade om det å hon sa att har jag mammas gener så blir jag på smällen bums