Hur fira en sista farsdag?

Det beror ju på din pappas intresse och vad han orkar med. En weekendresa? Teater/musikal? Fin restaurang? Vinprovning? Något ni båda uppskattar att göra ihop.

Spa weekend. upplevelse finns de något han alltid velat göra som han ännu inte gjort och orkar med att göra?

Limousine till restaurang och bio.

Hyra en kock som kommer hem till er.

Tänkte spontant på spa. Massage, varmt bad osv kanske passar bra när man har ont och är trött.

Har han några intressen?

Åk till ett varmt land och bara tillbringa tid med varandra på stranden. Diskutera och diskutera. Ta med dig en kamera och dokumentera vad han har att säga.

Det där är svårt men jag tror ni bara skall ägna dagen med varann, kvalitetstid att umgås. Det betyder mest. Been there-Done that....

Varför inte bara ta med honom på en lyxig restaurang? Äta gott, dricka gott, prata. Ta all tid i världen på er. Inte bara för att det råkar vara Fars Dag utan för att tillbringa tid med pappsen.

Jag tycker inte du ska känna att det måste bli nåt speciellt för att det är er sista farsdag för då blir det lätt forcerat och inte speciellt alls.... Huvudsaken är att ni är tillsammans... Man vet ju aldrig hur han mår och vad han orkar heller... Så ät nåt han tycker om kanske se en film han gillar och bara vara det blir nog speciellt. Gör nåt ni normalt brukar göra annars kommer ni bägge bara tänka att det här gör vi bara för att det är sista gången.

Detta förslaget gillar jag.

Tyvärr har man vanligen svårt att just resa i långt framskriden cancer.

När han har gått bort så kommer du inte minnas några limousiner eller dyra resor. Du kommer minnas tiden, kramarna och orden. Var tillsammans. Laga er favoriträtt tillsammans. Sitt i soffan och prata. Om minnen och framtiden. Du behöver inte maxa. Bara vara.

De stunder jag minns är kramarna jag fick när jag kom till honom och de där smeknamnen som han alltid använde och hans varma leende.

Tack snälla du. Tårarna bara rinner och jag vet precis vad vi ska göra på farsdag. Ingenting. Vi ska bara vara. Jag beklagar din pappa

Det gör ont men allt eftersom tiden går så blir smärtan mindre och de ljusa minnena tar större plats. De där minnena som man inte tyckte var något särskilt med när det hände. Det är sånt man kommer ihåg långt senare. Ta hand om varandra! Kram!