• prissies

    Gråt nästan varje kväll, världens sämsta mamma?

    sitter med gråten i halsen. Ännu en nattning med en bebis som gråtit. Jag lir så ledsen i mammahjärtat. Vet inte vad jag ska göra annorlunda. 

    Vi fick vårt första barn för 5 månader sen. En underbar liten tjej, viljestark och go. Vi har bara så svårt att se hennes trötthetstecken på kvällarna och det går på en sekund från att hon är trött till att vara övertrött och ledsen. Det känns som att det blir gråt varje kväll inför nattning. Har testat vissa kvällar att ge mer mat om det skulle vara hungern, men det kan hon vägra. Då har vi istället testat att natta tidigare men då kan hon istället bli arg för att hon måste somna in när hon inte riktigt är trött. Och så har vi när det slagit över till övertrötthet, då får vi kämpa. Ännu värre när pappa nattar. Jag har slutat amma och vi flaskmatar - vilket funkar bra i sig. 

    Jag är så orolig över att hon kan få men av detta längra fram? Kan de få det? Kan det göra nattningar i äldre ålder lika jobbiga? Eller är det bara en fas? Hur ska vi göra för att lyckas? Läser om familjer som kan lägga sina barn, få ett leende så sover de gott sen. Blir så ledsen att nästan varje kväll slutar med gråt. Är ju förstagångsförälder så har inget att jämföra med, eller överhuvudtaget någon som helst kunskap kring det här känns det som.. 

    Hur ser det ut för er? Lyckas ni alltid lägga goa och lugna små bebisar? Hur gör ni på kvällarna för att undvika övertrötthet? "Myskvällar" känns så långt bort.. 

  • Svar på tråden Gråt nästan varje kväll, världens sämsta mamma?
  • halfbaked

    Jag kan bara prata för mig men samma gäller kanske TS. Vår dotter kan man inte gosa med i soffan. Antingen vill hon se saker/inte sitta stilla och när hon blir trött skriker hon, oavsett om man bär henne eller hon ligger i sängen... Går aldrig bara sitta med henne tyvärr. Dock märker man att hon börjar bli trött runt 20-tiden så då försöker vi söva henne i sängen innan hon blir ledsen...

  • Annelie 76

    Jag har begåvats med två barn som inte vill sova. Varje kväll och läggning är ett tvång och en kamp. Men det är ju för att de är nyfikna och vill vara med och uppleva, hur trötta de än är.
    Men iaf TS, det blir bättre. Och sämre och bättre igen. Bebisar som din (och mina) kan inte komma till ro på egen hand. Istället för att somna så skriker de. Skitjobbigt men enda sättet är att genomlida och visa hur man ska göra, visa att nu är det kväll och då ska man sova. Rätt som det är så funkar det men det kan vara jobbigt tills dess. Ni föräldrar behöver turas om så båda får vila ibland och kom ihåg att det blir bättre (och sämre och bättre och sämre tills de flyttar hemifrån).

  • sand85

    Förstår att det är jobbigt men inget barn får men av att gråta så länge föräldern finns där och bemöter och tröstar, även om det tar tid innan gråten avtar. Kanske har ni en känslig tjej med mycket behov att uttrycka sina känslor? Krama, pussa och gosa på! När hon blir större har hon med sig att ni finns där för henne och att man får vara ledsen.

  • prissies
    Carambolan skrev 2016-10-13 21:51:41 följande:

    Vi har tre barn. Kvällarna har absolut inte alltid varit myspys. Mycket skrik och gråt och bråk och alldeles för sena läggningar har vi tampats med. Det var skönt när de åtminstone var så små att man inte behövde våndas över att skicka dem trötta till förskolan dagen därpå ;) Sen har vi haft perioder som varit lugna och sköna och där allt flytit på bra och alla barn varit i säng före 21 och då känns det i gengäld som att man inte vet vad man ska göra av den plötsliga oceanen av "vuxentid" haha.

    Mitt bästa tips när det gäller så små barn är att släppa förväntningarna och "rutinerna". Se till att barnet är mätt, torrt och i pyjamas när det börjar närma sig läggdags någotsånär. Då är grovjobbet gjort och barnet kan somna när det somnar utan krångel. Om det sen funkar bäst för er att ha en fast läggningsrutin exakt samma tid varje dag och hålla stenhårt på den, eller bara chilla och låta barnet somna i soffan medan ni kollar på tv, det måste ni prova er fram till. Undvik alla "måsten" och andras idéer om vad en bra nattning innebär och hitta ett sätt som funkar för er.


    tack för ditt svar!

    mjaa, det är väl lite vårt problem att hon abslut itne är ett barn som "Somnar när det somnar utan krångel". det låter ju helt fantastiskt. Det känns som att vi aldrig riktigt haft några stenhårda rutiner, därför blir det som det blir. Hon är stökig med maten och har svårt att även fatta när hon är hungrig, kanske låter sjukt men vore så härligt om de bara kunde prata ibland.. 
    tack för dina tankar och tips, det är peppande!
  • prissies
    Anonym (Jobbigt.) skrev 2016-10-13 21:59:19 följande:

    Jag har en son som är strax över två månader. Han skriker VARJE kväll trots att man vyssa gungar myser sjunger pratar lugnt osv. Tog upp det på BVC och de sa att det kan vara en utvecklingsfas som kommer vid mellan 2-5 månader och att det är någon form av obehag att somna för bebisen. Dock är det otroligt frustrerande. Hon sa också att ibland kan det vara bra att bryta vanan att skrika tex gör barnet iordning för sängen och bädda ner varmt och skönt i vagnen och gå en kortare promenad. Exempelvis.


    Åh, kämpigt! Som det varit här då.. Men bra tips med att bryta av kvällen helt och hållet med något annat, som en barnvagnspromenad. Däremot är hon ju inget jättefan av barnvagnen, men kanske en promenad i sele  
  • prissies
    halfbaked skrev 2016-10-13 22:08:23 följande:

    Vår dotter på 2 månader skriker också varje kväll av övertrötthet tror vi. Men hon skriker även på dagarna innan hon somnar... Svårt att veta ibland vad som är fel och om det är övertrötthet men verkar så för det är ej hunger. På kvällen funkar bara liggamning och att hålla i hennes armar lite och hon vaknar flera gånger innan hon somnar djupt. På dagen är det bärsele/bärsjal och ibland funkar vagn. Man känner sig värdelös när man inte kan trösta och hon ska skrika 30 min före varje sovpass och vi har funderat mkt på allergier/kolik men hon hade ont i magen första veckorna och då var hon gasig och spände benen och så är det inte nu så det verkar som hon bara är trött...


    Usch då :( stackars liten, förstår verkligen känslan av att känna sig värdelös. Precis samma här. 
    ja man funderar över det mesta, vi har gått igenom allergier och kolik - ja det hade vi nästintill i början men sen lugnade det sig och vi fick en mer harmonisk bebis. Men det är just när hon ska somna inför natten som det spårar ur. På dagarna är det väl ingen dans på rosor heller men då gråter hon oftast inte när hon ska sova, då kan hon somna in lättare (mde vaggning, i sele osv.. ) 

    Har er dotter visat tydligt att hon är trött vi sovtillfällena? 
  • prissies
    halfbaked skrev 2016-10-14 08:27:27 följande:

    Jag kan bara prata för mig men samma gäller kanske TS. Vår dotter kan man inte gosa med i soffan. Antingen vill hon se saker/inte sitta stilla och när hon blir trött skriker hon, oavsett om man bär henne eller hon ligger i sängen... Går aldrig bara sitta med henne tyvärr. Dock märker man att hon börjar bli trött runt 20-tiden så då försöker vi söva henne i sängen innan hon blir ledsen...


    haha, tack! Precis så är det. Vad skönt att läsa någon annan som har en likadan bebis. Sitta och gosa och ta det lugnt är typ det sämsta man kan göra, då blir hon fröken missnöjd själv. 
    Hur märker ni att er dotter börjar bli trött? Tycker vi har så svårt att se att hon börjar bli trött - känns som att det går så fort från trött till övertrött och ledsen.
    Undrar för övrigt om jag borde få henne at sova mer på dagarna, vet inte.. 

    har också spårat in på high need babies.. har du läst om det? 
  • prissies
    Anonym (F) skrev 2016-10-13 22:13:44 följande:

    Vi låter våran son, som alltid varit svårsövd, somna till flaskan .. Är det något som funkar?

    Här fungerar det då han han sysselsatt med att äta .. blir trött utan att jag "bidrar", tar 20 min att äta upp .. får nappen direkt maten är slut och somnar!


    vi kämpar ju med napp, men ska försöka trycka in den när hon är klar. ofta är det ju att hon hinner bli frustrerad innan maten är slut, hon ligger och gnuggar sig i ögonen och somnar liksom aldrig in och sen bryter skriket ut. Nytt försök ikväll :)
  • prissies
    Anonym (G) skrev 2016-10-13 22:30:48 följande:

    Jag har två barn. Det andra barnet (5 mån) tenderar att skrika när han är trött. Det är ungefär så som han meddelar att "nu vill jag sova, hjälp mig att komma till ro", utan att ha visat det tidigare genom gäspning, ögongnugg eller andra signaler. Barn är olika - en del har en liten skrikperiod innan de somnar, andra inte. Det är sannolikt inte ditt "fel" TS. Vi får tyvärr inte välja grundläggande sömnro för våra barn utan man får hitta sina metoder för att förmedla lugn och söva. Här funkar liggamningen bäst men det är svårt när man har ett syskon att passa. Annars så är det bärsele eller promenad ute i vagn som gäller.

    Till sist: det här med sömn förändras flera gånger under resans gång! Snart kanske det ändrar sig och ni har myskvällar igen!


    Tack för peppen  Ja det är verkligen olika från barn till barn och vissa har det inte lika lätt att komma till ro. Så man får kämpa med det. Det är skönt att läsa att andra har det likadant, man känner sig inte lika sämst som mamma då. 
  • prissies
    HJohannesson skrev 2016-10-13 23:25:03 följande:

    Måste du natta barnet?

    Vi hamnar i soffan och tittar på tv de flesta kvällarna. Barnet somnar i vår famn och sedan när vi vuxna är trötta går vi och lägger oss tillsammans.
    Då spelar det ingen roll om hon somnar 19 eller 23. Ingen press på oss föräldrar heller :)

    Eller skriker ert barn innan det hannar i sin säng?


    ja det där låter ju härligt. vår dotter är däremot ingen som ligger lugnt och fint i famnen och somnar in när hon känner för det och har aldrig varit så. 

    Hon blir ofta väldigt skrikgnällig på kvällen och då - om vi inte hunnit tidigare - tar vi på pyjamas och försöker varva ner med att sjunga lite vaggvisor, gå runt med henne i famnen osv. -först testar vi mat såklart men ofta är inte det problemet just då. så ja, det är nästan alltid gråtet börjar innan hon hamnar i sängen. Ibland kan det även börja efter att vi påbörjat matning i sängen och tar upp för att rapa. 
  • halfbaked
    prissies skrev 2016-10-14 15:20:20 följande:

    haha, tack! Precis så är det. Vad skönt att läsa någon annan som har en likadan bebis. Sitta och gosa och ta det lugnt är typ det sämsta man kan göra, då blir hon fröken missnöjd själv. 

    Hur märker ni att er dotter börjar bli trött? Tycker vi har så svårt att se att hon börjar bli trött - känns som att det går så fort från trött till övertrött och ledsen.

    Undrar för övrigt om jag borde få henne at sova mer på dagarna, vet inte.. 

    har också spårat in på high need babies.. har du läst om det? 


    Ibland gäspar hon men oftast märker man ingenting. Hon vaknar, äter i 10 min (snabbätare) och är glad och leker och jollrar i 40-50 min sedan går det på en sekund och hon blir ledsen och oftast vill hon ej ha mat då heller, hon vill bara sova. Fattar ej... Andra verkar kunna ha sina bebisar vakna i 2 h och att de somnar av sig själva i famnen sedan utan gråt. Hon har varit så här sedan dag 1 olika mkt dock så tror inte det har med miljön att göra. Tar 10 min - 4 h att söva henne. Längre tid på kvällen oftast. Oftast somnar hon oroligt och vaknar igen flera ggr innan hon sover djupt. Sosta v har inte heller barnvagn eller bärsele ute funkat vilket är drygt. Nu känndr jag mig inlåst
  • Anonym (7mån)

    Mitt barn är 7 månader. Han vägrar napp. Kvällarna ser ut så här: ammar, ammar, myser, ammar, slumrar lite, ammar osv. Blir han övertrött får han åka bärsjal. Är han riktigt gnällig får man gå upp och ner i trappan ett par gånger med honom så att det skumpar ordentligt. Eller dansa och svänga runt med honom i sjalen. Är han övertrött så somnar han garanterat då. Vi har aldrig några problem på kvällarna. 

Svar på tråden Gråt nästan varje kväll, världens sämsta mamma?