Fin abort vecka 9, blödning?

Naturligtvis inte? Det finns alltid en risk att såra andra eftersom vad som kan anses vara sårande till stora delar beror på vad mottagaren kan tänkas relatera yttrandet till. Sådana risker får man leva med om man vill ingå i ett större sammanhang där många andra människor också befinner sig.

Du vet för övrigt inte ens om min åsikt är sårande för ts (med mindre än att du är ts eller känner henne så väl att du kan gå i god för vad hon tycker).

Det börjar bli lite tröttsamt att du ofta är i trådar (i känsliga rummet dessutom) och det enda du gör är trycker ner trådskaparen. Varför..?

Detta var ditt "svar" på varför du vill såra.

Du sårar alltså någon annan med flit, bara för att du själv eller någon annan blivit sårad av den personen? Du tycker alltså att vi ska gå runt och såra varandra bara för att en person började?

Nej, vi vet naturligtvis inte om din kommentar är sårande för Ts. Hon kanske inte bryr sej alls men med lite vanligt sunt förnuft är det inte svårt att anta att Ts med största sannolikhet tar illa upp av den. Den är en sån sak man inte säger till någon om man inte har ett syfte med det? Vad var ditt?

Jag svarar i trådar jag finner intressanta. Den här tråden öppnade jag för att jag trodde mig kunna bidra med min egen upplevelse av ett missfall jag fick i samma vecka. När jag väl läst trådstartarens inlägg reagerade jag på något hon skrivit i det och förde fram det i ett inlägg som också var mitt svar på en annan persons fråga.

Jag håller med trådstartare när de skriver något jag håller med dem om, jag delger dem mina erfarenheter och erbjuder min hjälp i form av tankar, synpunkter och/eller råd när den möjligheten uppenbarar sig. När jag inte håller med trådstartaren i vad det nu må vara skriver jag det, och emellanåt reagerar jag på något och yttrar då min åsikt utan någon egentlig debattavsikt kring vad det vara månde.

Hur gör du när du skriver på forum? Du fjantar dig väl inte bara, antar jag.Nej, inte alls. Jag försökte, förgävas skulle det visa sig, använda "Majas" påpekande pedagogiskt och speglande, jag berättade nämligen att om ts skulle kunna känna sig sårad av mitt yttrande så skulle någon annan kunna känna sig sårad över hennes. Själv blir jag inte sårad av vad någon skriver till mig på ett forum, däremot jag kan finna något stötande och så var det alltså i det här fallet.Jag skulle säga samma sak till någon som utanför den här elektroniska anslagstavlan yttrade sig på det sättet.

Jag har en mycket osentimental hållning till tidiga aborter. Jag är för fria aborter (även om jag tycker att vi i vårt land har för generösa abortgränser.) Men det innebär inte att jag tycker att det är något annat än absurt att uttrycka sig på det sätt som ts gjorde. Jag tycker det är lika stötande när någon använder ett numera etablerat begrepp som "änglabarn" för att beskriva ett foster de själva valt att abortera.

Nej du, ditt först inlägg var inte svar på frågan jag ställde till Ts, snarare en ful tackling under bältet. Alla klantar vi väl oss så någon gång, men då är det bättre att be om ursäkt för sin klumpighet än att försöka låtsas att man hade ett gott syfte.

Jag svarade inte på frågan, det var ett svar som i "skicka inlägg, skicka inlägg". Varför skulle jag svara på vad ts gjorde med sitt foster (eller minibebis som du och ts uttrycker det), det är ju totalt omöjligt för mig att veta.

Jag låtsas inte något över huvud taget. Jag skriver att jag fann ts sorgblandade glädje över fostret över att hålla i sitt aborerade foster osmaklig och så tycker jag. 

Du däremot vill gärna diskutera mig, och det får du väl göra men jag vet inte hur lämpligt du tycker det är att göra det i en tråd vars trådstartare du värnar om till den grad att du tar det på dig att försvara sårade känslor det inte ens getts uttryck för.

Nej, jag är inte intresserad av att diskutera dej som person alls. Jag ville veta varför du kände dej tvungen att kommentera att du kände Ts delvis glädje över fostret som bissart. Jag ville veta vad ditt syfte var men du har tydligen inget svar på det.

Om du inte begriper vad jag skriver är jag inte intresserad av att hjälpa dig med det. Nu får du skramla vidare för dig själv.

Snygg undanglidning. Jag visste iofs från början att jag inte skulle få ett svar. Jag skramlar vidare och du, du fortsätter klampa på med dina så kallade uppmuntrande sanningar, gissar jag.

Jag ångrade min abort i samma sekund jag såg det lilla ligga på golvet. Jag satt en stund och titta på det fina vi skapat. Då det är fryst i backe och tanken är ju att avslaget ska hamna i toalettstolen fick det bli så. Jag känner mig hemsk som valt att avsluta det lilla livet, och den känslan förstärktes över att behöva använda toaletten som utväg.

Jag förberedde mig att råka kunna se något som liknade en cellklump. Det gick inte att ta miste om vad som låg där. Både armar och ben hade börjat utvecklats, kunde se alla 10 tår och fingrar som var på gång. Sen kunde man se lite till.

Idag mår jag fysiskt okej, blöder lire grann men inget märkvärdigt. Psykiskt är det sämre med, men det finns anledningar till varför vi inte valde att behålla och det är dessa man upprepar för sig själv.