Hur blev de när du o ditt ex gick tillbaka till varann?

Ex 1
1. Problemen kom tillbaka efter runt en månad.
2. Ingen av oss hade väl ändrat sin personlighet till det bättre.
3. Mycket mer svartsjuk och bråk
4. Var ihop två år sen slut ungefär tre månad sen tog det slut efter fem månader.

Ex 2 (Pojkvän)
1. Ibland kom några problem upp de första månaderna.
2. Båda två hade ändrats väldigt mycket under tiden ifrån varandra.
3. Vi pratade igenom allt vi hade gjort på egen hand. (Blev runt 3-4 samtal)
4. Var ihop fyra år sen tog det slut ett år och nu har vi snart varit ihop i tio år.

 

 

Gjorde det bara med min första pojkvän. Och då hade det bara varit slut i en månad, en månad är ju inte så lång tid och jag hade inte hunnit träffa någon ny än.

Han har min första och jag var bara 20 år då så jag hade ingen aning om att jag skulle träffa andra efter honom och bli kär igen, flera gånger.

1: Nej absolut inte, haha, det var ju redan dött eftersom han gjort slut och krossat mitt hjärta. Det blev inte alls som innan igen. Det tog ju slut för att relationen gått åt helvete och blivit dålig. Så det var bara att framför allt jag var rädd för att börja sörja och lägga det bakom mig och acceptera att leva resten av mitt liv utan honom som gjorde att jag ändå lyckades charma tillbaka honom. Jag kan säga att "dom gamla problemen" var som en sjukdom som angripit ett träd och att trädet nu ruttnat och dött och att vi tillsammans gick och satte oss på detta döda träd.

2: Absolut inte! Han var inte alls gullig, omtänksam eller romantisk efter att vi blivit ihop igen. Jag fick veta efteråt att han var otrogen efter att vi blivit tillsammans igen med en tjej han hunnit träffa efter vi gjort slut. Han var verkligen sin sämsta sida efter att jag lockat tillbaka honom. Sur, oengagerad, tungsint, frånvarande, jobbade hela tiden osv.

3: O ja. Befogad visade det sig efteråt. Han tog tillbaka mig men fortsatte träffa den tjejen han redan hunnit träffa samtidigt. Hon hade pojkvän själv och ville inte lämna honom. Jag hittade massa mail senare mellan dom och fick höra av gemensamma bekanta hur kära dom var. Han erkände ju aldrig något (förrän jag hittade mailen) sa att han aldrig varit och aldrig skulle vara otrogen mot mig men det var han alltså. Hon fick blommor, presenter, romantiska dejter, jag fick en sur och avtrubbad kille som var trött och verkade helt ointresserad av mig.

4: Vi var tillsammans i ett år och två månader efter att ha gjort slut och blivit tillsammans igen. Innan dess var vi tillsammans i 4 år.

Det blev snabbt som innan och vi separerade igen.

Att bli tillsammans med sitt ex igen är som att läsa om en bok, det kvittar hur många gånger du läser den, den kommer alltid sluta likadant.

Och så var det även för mig. Vi testade igen.

Han hörde aldrig av sig o ville ses det var bara jag som visade intresse för det.

Tillslut tröttnade jag på det och förhållandet dog bara ut av sig själv.

1 - Ja det blev mycket bättre!

2 - Han har alltid varit underbar!

3 - Jag har varit svartsjuk eftersom han lämnade mig för en annan. Idag är jag dock övertygad om att han aldrig var kär i henne utan jag är hans livs kärlek!

4 - Först 6 år. Sedan uppehåll ca 1 år då vi båda hade nya partners. Nu är vi inne på 3:e året, så 9 år totalt!

Vi hängde ihop i gymnasiet i 2 år sedan tog det abrupt slut och vi hörde inte av varann på drygt 3 år och sen ringde hon till mig igen.

Nu har barn och varit tillsammans i 6 år.

Kan säga att det är hur bra som helst ingenting är som det var på den tiden. I alla fall inte utav de dåliga sakerna.

Wow intressant läsa! Sitter själv och analyserar hur de varit bland mina tidigare ex.. ingen har hört av sig efteråt så därför jag va nyfiken hur andra haft de.

De verkar ju va gemensamt att såna som haft uppbrott på något år eller längre innan man gick tillbaka fick förhållande som höll längre sen , kanske för man verkligen hann sakna varann o man hann tänka efter i lugn o ro på vad man ville , samt att man hann träffa en del andra imellan.

Dock verkar många säga att folk förändras aldrig, gamla saker kvarstår. Precis som nån sa att de är som att läsa om en gammal bok.

Avundas de få som sa exet blivit mer underbar o allt är bättre, är väl så man önskar de ska bli när man hittar tillbaka igen .

Alltså jag tänker snarare att chansen är större om man gjorde slut på typ gymnasiet, inte när man hunnit bli vuxen, typ 27-30.

Gör man slut i 30-årsåldern vet man nog mer vad man gör och chansen är större att den man då väljer istället verkligen är rätt.

Däremot kanske man som 15-21-åring dumpar en riktigt bra kille/tjej och väljer ett svin som utnyttjar en. Så är det i min bekantskapskrets. Alla som valde partners i tidiga 20-årsåldern valde (i princip alla) tjejer eller killar som utnyttjade, var otrogna, betedde sig som svin. Dock har mina vänner och jag mellan 28-31 års ålder lärt oss av våra ex-misstag och alla hittat en riktigt kompatibel guldstjärna var.

Det är killkompisar som haft tjejer som tryckt ned och utnyttjat dom (eller killar, samma med mina manliga vänner som är bögar) och tjejkompisar, lesbiska och straighta som dejtat riktiga skator/douchebags och nu hittat varsin riktigt fin partner.

Du kan ju tänka själv, inte vill man bli tillsammans med en partner man mått dåligt på grund av om man är i 30-årsåldern (eller äldre!) Och efter det hittat en man är lycklig med.

Däremot kanske man dels ger ett svin chansen igen när man är ung och dum eller möjligtvis om man haft en riktigt fantastisk kille/tjej som verkligen var schysst mot en och man hade väldigt stark attraktion/bra sexliv/bra kommunikation osv. Varför nu ett sådant förhållande skulle ta slut...

Nadine du menar med andra ord att ju äldre du är,desstu mer vet du ditt egna värde o vad du förtjänar så du satsar inte på ett svin eller någon som behandlar en illa?

Ofta ja. Visst finns det människor som om och om igen har partners som är destruktiva men bland mina vänner har det varit såhär och jag har ofta pratat med folk som har en bra nuvarande men minns ett ex som red misshandlat fysiskt, psykiskt och/eller ekonomiskt.

Många människor berättar ju också att fördelen med att bli äldre är större trygghet i sig själv, lättare att sätta gränser osv. Det är nog vanligare att en 20-åring tar skit än en 40-åring.

Vad tror du?

Min situation var allt annat än normal då han misshandlat mig och jag kände mig så värdelös att jag gick tillbaka till honom efter nån månad så mina svar kanske inte räknas.

1. Blev allt bättre mellan er eller kom dom gamla problem tillbaka? Problemen kom tillbaka efter bara några dagar.

2. Anser du att ditt ex hade ändrat sin personlighet till de bättre eller är de så, man ändras sällan till de bättre? I början var han definitivt förändrad men han blev snabbt som vanligt igen.

3. Var de mer svartsjuka mellan er då ni båda kanske haft andra relationer imellan fram tills ni hitta tillbaka till varann? Att han/hon hade fler tjej eller killkompisar och man va mer orolig när mobilen plinga osv. Han hade inte haft nån annan. Jag berättade att jag legat med flera andra och han verkade okej med det, sa att han inte brydde sig då allt han ville var att ha mig tillbaka, men han kom ändå med sina kommentarer och svartsjuka.

4. Viktigaste frågan, hur länge höll er relation när ni gick tillbaka? (Respektive hur lång va den första gången) Vi var ihop i 4 år. Efter att jag kom tillbaka (efter en månad) höll det i ca 4 dagar innan jag flyttade ut igen.

Jo de borde ju va så, folk sägs ju göra sina misstag i förhållande (fel val av partner, man tolererar destruktiva förhållande mer) just när man är som yngst, sen lär man ju sig att de är ju de man vill undvika så mycket som möjligt i ett förhållande.

Men om man hade ett bra förhållande i 20 års åldern, kan man ändå inte vilja ta kontakt flera år efter bara för man en gång i tiden faktiskt va taighta o delade en fin kärlek ihop? Inte ens som vänner? Eller är de så vi går vidare oavsett.. jag tycker de känns så sorgligt bara

Vill understryka att människor som blir misshandlade INTE är svaga men bara att om man lyckats ta sig ut det är man allergisk mot allt liknande efteråt oftast. En 45-åring som kanske bara haft bra/ok förhållanden kan säkert lättare hamna med en manipulativ/misshandlade för att hen inte är lika känslig för varningssignaler som någon som nästan gått under och överlevt.

Ja du... Någon här har ju svarat att dom velat det. Du vill ju det. Men det tog ju slut. Om båda ångrade det borde inte ni då ha blivit ihop igen? Men absolut, är personen singel så testa.

Jag har tillsammans med en kille bara 8 månader i tidiga 20-årsåldern och där tog det slut pga han och jag var för omogna. Vi hade nog varit mer kompatibla idag. Men hade vi såg varit tillsammans 6-8 år, bott ihop och det dött efter typ 3 år egentligen och när det tagit slut så fanns ingen kärlek eller attraktion kvar plus att en av oss känt att det är fel så tror jag inte det hade varit någon mening med det.

Men jag är ingen profet.