• Anonym (Bonus)

    Hur hanterar man en sjuk bioförälder?

    Det här är nytt för mig och jag har så svårt att förhålla mig till den här situationen.

    Min man har två barn sedan tidigare äktenskap. Umgänget har fungerat bra tills för några månader sedan, då han betalat av sin del av de lån från tiden det begav sig.

    Nu är allt åt helvete. Barnen kommer hit på hennes villkor. Vi får inte lämna hemmet utan mammans godkännande och hon kräver att de ska vara kontaktbara via deras paddor under all vaken tid.

    De helger som vi har haft ett muntligt avtal om kan hon ändra med kort varsel. Nu har det visat sig att hon har bokat in aktiviteter för barnen varje lördag, som vi förväntas köra 7 mil för. Det betyder att de inte har en enda kravlös umgängesdag med sin pappa.

    Pappan bröt ihop i förrgår kväll när barnen lagt sig och bara grät. Jag känner mig otillräcklig och ivägen. Vågar inte ta mig an tjejerna ordentligt eller sätta gränser, för deras mamma vänder allt jag gör till något negativt. Att de måste lägga sig på kvällarna är mitt påhitt. Överlåter allt det till min man numera.

    Äldsta tjejen har blivit tillsagd att hon inte får tappa sin lösa tand när hon är här. Tanden trillade givetvis ut när hon åt, vilket ledde till en ledsen tjej som inte vågar åka tillbaka till mamman.

    Mamman har träffat en ny man som har varit otrogen och skickat bilder på sitt kön till unga tjejer på nätet. De bråkar så att flickorna vaknar på nätterna och blir rädda. Mamman har berättat för mig att hon inte har råd att kasta ut honom, att hon behöver honom för att ha råd att bo kvar. Vid ett tillfälle berättade hon att hon varit tvungen att gå och kräkas efter att de haft sex. Hon mår såklart jättedåligt och nu går allt ut över barnen.

    Det är så mycket som hänt, men det här är en liten del av allt. :/ Vad sjutton kan man göra??!

  • Svar på tråden Hur hanterar man en sjuk bioförälder?
  • Anonym (Minna)

    Pappan måste ta ansvar över situationen. Han kan inte både göra mamman nöjd och själv vara en bra förälder så han får välja.

    Det mesta du beskriver är sådant han kan styra över. Aktiviteter på lördagen? Åk inte på dem. Tillgängliga via plattan? Var inte tillgängliga. Det med tanden är så sjukt så om han inte ringde mamman och frågade henne vad fan hon sysslar med och varför deras barn gråter av rädsla så är det märkligt.

    Har han konfronterat mamman? Om inte är det hög tid. Funkar inte det skulle jag kontakta soc, faktiskt.

  • BioBonus

    Din man ska till att börja med tydligt markera att när barnen är hos honom, så är det han som bestämmer. Punkt.


    Han ska sen ta kontakt med Familjerätten och boka ett samarbetssamtal, dit även mamman ska kallas. Vägrar hon att komma så kan det trots allt vara bra för din man att gå dit och prata om situationen och vad som är rimligt.


    Tillsammans med FR (om mamman kommer dit) så ska de upprätta ett umgängesavtal. Går det inte på frivillig väg, så får han skaffa ett ombud och gå via Tingsrätten.


    Att barnen upplever mycket stök och bråk hemma hos mamman är ju verkligen inte bra. Kontakta skolkuratorn och prata om er oro så kan han/hon kanske fånga upp barnen i skolan?


    Jag säger som de andra - att hon håller på så här är för att ni tillåter henne.

  • Fånga dagen

    Umgänget har alltså fungerat bra tills för några månader sen, då pappan hade betalat sin del av de gemensamma lånen. Efter det har allt blivit ett helvete..

    Allt låter fullständigt horribelt, om det stämmer som du berättar. Varför tog inte pappan tag i detta direkt, redan när kravet på att ni inte fick lämna hemmet utan hennes godkännande, när barnen var hos er?  Varför har han låtit det gå så långt med mammans galenskaper, så han till slut bröt ihop, istället för att långt tidigare satt ner foten? Är han mer rädd för henne, än rädd om sina barn?

    Har han inte gjort det innan, så bör han ta ett rejält snack med henne snarast, för att få till en förändring. Men med tanke på att det finns ett barn som inte vågar åka hem till mamma, för att hennes tand trillade ut på fel ställe, är det förmodligen för sent för ett sånt samtal, och han bör därför söka hjälp. Inte sitta och gråta.

  • Anonym (Bonus)

    Det här paddförbudet har nu lett till att mamman hämtar barnen idag, tre dagar innan beräknat. Vad pappan gör? Låter henne. Säger till mig att han ska ta tag i det rättsligt. Det har jag hört förr, men hoppas verkligen att han tar tag i det nu. Alla mår dåligt av det här, som sagt.

  • Anonym (Bonus)

    Han har försökt att prata med henne men får bara luren i örat när han säger nåt som inte passar henne.

  • nevermind
    Anonym (Bonus) skrev 2017-01-02 13:53:17 följande:

    Det här paddförbudet har nu lett till att mamman hämtar barnen idag, tre dagar innan beräknat. Vad pappan gör? Låter henne. Säger till mig att han ska ta tag i det rättsligt. Det har jag hört förr, men hoppas verkligen att han tar tag i det nu. Alla mår dåligt av det här, som sagt.


    Tar han inte tag i det väldigt snart så kan du fimpa honom.
  • BahHumbug

    Barnen skulle nog må bra av att få träffa en kurator eller någon på BUP. Barnen mår inte bra och de bär nog på en massa tankar som de inte vågar att prata om. Man vet inte vad deras mamma har sagt om deras pappa eller dig. De kanske inte känner sig trygga med att prata om hur de har det.


    Att inte våga hem för att man har tappat en tand som man inte "får" tappa ger mig varanigsflaggor. Det bästa vore nog om barnen bodde hos er medan man utrederar mamman. Men se till att barnen får någon att prata med, vem vet de kanske tar på sig skulden för mycket av det som händer.

  • Anonym (Bonus)

    Jag håller med er alla. Tyvärr sitter jag i ett läge där jag inte kan göra ett skit, förutom att göra en socanmälan. Tror dock att det gör det hela ännu mer infekterat. :/

  • Anonym (avtal el dom)

    Pappan behöver ett avtal eller en dom på åtm boende/umgänge som kan verkställas om mamman fortsätter köra sitt race. Inte minst barnen behöver en förutsägbar tillvaro. Enda utvägen.

    Och just det, ett ombud som står helt på pappans sida, litar på det han säger och vågar "armbågas" för hans/barnens skull när han inte orkar. En advokats plikt, men tyvärr långtiftån självklart.

  • Anonym (avtal el dom)

    Smileyn skrev dit sig själv, inte meningen. Lycka till nu / oxå bonus

  • Anonym (ölkjh)
    Anonym (Bonus) skrev 2017-01-02 23:40:04 följande:

    Jag håller med er alla. Tyvärr sitter jag i ett läge där jag inte kan göra ett skit, förutom att göra en socanmälan. Tror dock att det gör det hela ännu mer infekterat. :/


    Du kan kräva att han tar tag i det eller så går ni isär.
    Sätt hår mot hårt. Med vilken rätt ser han till att hans nu valda familj mår skit till förmån för en kvinna han har valt bort? Men vilken rätt låter han barnen vistas i ett hem där de inte är trygga? Fattar han inte vad han utsätter sina barn för genom att mesa?
  • Anonym (ölkjh)

    För att svara på frågan om vad du kan göra:


    Skriv ihop ett umgängesavtal som han kan ta med sig till famrätten som förslag. Tex att ni har udda veckor måndag till söndag och att barnen ska hämtas/lämnas den och den tiden, på den och den platsen och vem som ska sköta hämtning/lämning.
    Hur ska man göra med loven? Köra strikt varannan vecka fortfarande eller ska man tex ta halva kortare lov var, 2 v i stöten på sommaren osv.

    Sen får du sluta mesa du med. När barnen är hos er bestämmer NI. Vill du ta en 'föräldra'roll gentemot barnen så gör det, så länge du och pappan suttit ner och gjort upp vad NI tycker ska gälla hemma hos er så ni är på samma våglängd där. Jag förstår att ni inte vill förvärra för barnen, men om ni står fast tillsammans kring era regler och hur ni ska leva ihop med hans barn samt ser till att barnen har det bra så kommer ni förbättra deras liv. Hos er får de ett tryggt och stabilt hem som motvikt till kaoset hos mamman.

    Orosanmäl också till soc, samt kontakta skolkuratorn.

    Flera har sagt samma sak, det är dags för er nu att agera. Lycka till!

  • Anonym (pip)
    Anonym (Bonus) skrev 2017-01-01 23:16:41 följande:

    Det här är nytt för mig och jag har så svårt att förhålla mig till den här situationen.

    Min man har två barn sedan tidigare äktenskap. Umgänget har fungerat bra tills för några månader sedan, då han betalat av sin del av de lån från tiden det begav sig.

    Nu är allt åt helvete. Barnen kommer hit på hennes villkor. Vi får inte lämna hemmet utan mammans godkännande och hon kräver att de ska vara kontaktbara via deras paddor under all vaken tid.

    De helger som vi har haft ett muntligt avtal om kan hon ändra med kort varsel. Nu har det visat sig att hon har bokat in aktiviteter för barnen varje lördag, som vi förväntas köra 7 mil för. Det betyder att de inte har en enda kravlös umgängesdag med sin pappa.

    Pappan bröt ihop i förrgår kväll när barnen lagt sig och bara grät. Jag känner mig otillräcklig och ivägen. Vågar inte ta mig an tjejerna ordentligt eller sätta gränser, för deras mamma vänder allt jag gör till något negativt. Att de måste lägga sig på kvällarna är mitt påhitt. Överlåter allt det till min man numera.

    Äldsta tjejen har blivit tillsagd att hon inte får tappa sin lösa tand när hon är här. Tanden trillade givetvis ut när hon åt, vilket ledde till en ledsen tjej som inte vågar åka tillbaka till mamman.

    Mamman har träffat en ny man som har varit otrogen och skickat bilder på sitt kön till unga tjejer på nätet. De bråkar så att flickorna vaknar på nätterna och blir rädda. Mamman har berättat för mig att hon inte har råd att kasta ut honom, att hon behöver honom för att ha råd att bo kvar. Vid ett tillfälle berättade hon att hon varit tvungen att gå och kräkas efter att de haft sex. Hon mår såklart jättedåligt och nu går allt ut över barnen.

    Det är så mycket som hänt, men det här är en liten del av allt. :/ Vad sjutton kan man göra??!


    Ni ska givetvis sluta tassa på tå runt henne. Det är en bra första början.

    Men det absolut första din sambo ska göra är att boka ett möte åt dem på familjerätten så att de får umgänget juridiskt reglerat i ett umgängesavtal. Det fungerar som en säkerhet för att umgänget inte ska totalhaverera bara för att mamman känner för det.

    Sedan kan ni skita i mamman. Ja det är synd om henne men ni kan inte anpassa era liv efter det. Och hennes problem påverkas ju ändå varken ät höger eller vänster bara för att ni gör som hon säger.
  • Anonym (Bonus)
    Anonym (pip) skrev 2017-01-03 08:53:17 följande:

    Ni ska givetvis sluta tassa på tå runt henne. Det är en bra första början.

    Men det absolut första din sambo ska göra är att boka ett möte åt dem på familjerätten så att de får umgänget juridiskt reglerat i ett umgängesavtal. Det fungerar som en säkerhet för att umgänget inte ska totalhaverera bara för att mamman känner för det.

    Sedan kan ni skita i mamman. Ja det är synd om henne men ni kan inte anpassa era liv efter det. Och hennes problem påverkas ju ändå varken ät höger eller vänster bara för att ni gör som hon säger.


    Håller med dig fullt ut! Tack för pepp, det här kommer ordna sig!
  • Anonym (Agera snarast)
    Anonym (pip) skrev 2017-01-03 08:53:17 följande:
    Ni ska givetvis sluta tassa på tå runt henne. Det är en bra första början.

    Men det absolut första din sambo ska göra är att boka ett möte åt dem på familjerätten så att de får umgänget juridiskt reglerat i ett umgängesavtal. Det fungerar som en säkerhet för att umgänget inte ska totalhaverera bara för att mamman känner för det.

    Sedan kan ni skita i mamman. Ja det är synd om henne men ni kan inte anpassa era liv efter det. Och hennes problem påverkas ju ändå varken ät höger eller vänster bara för att ni gör som hon säger.
    Men det handlar ju om mer än bara umgänget. Det bråkas mycket i mammans hem, så barnen vaknar och är ledsna, och förmodligen också rädda. Barnet som tappat sin tand hos pappan, var ju rädd för att åka hem till mamma. Hur barnen har det hemma hos mamman och styvpappan, tycker jag är det mest oroväckande.
  • Anonym (Agera snarast)

    Fick mamman hämta hem barnen igår, 3 dagar för tidigt?

    Hur gamla är barnen?

  • Anonym (pip)
    Anonym (Agera snarast) skrev 2017-01-03 13:05:32 följande:

    Men det handlar ju om mer än bara umgänget. Det bråkas mycket i mammans hem, så barnen vaknar och är ledsna, och förmodligen också rädda. Barnet som tappat sin tand hos pappan, var ju rädd för att åka hem till mamma. Hur barnen har det hemma hos mamman och styvpappan, tycker jag är det mest oroväckande.


    Umgänget är en bra första början. Utan umgängesavtal kan pappan inte ha paddförbud än mindre göra socanmälan utan att förlora umgänget helt.
  • BioBonus

    Lite märkligt att kräva att barn ska vara tillgängliga via padda/mobil non-stop när alla psykologer och forskare hävdar att det är stressande nog för vuxna med den här konstanta uppkopplingen och tillgängligheten...

Svar på tråden Hur hanterar man en sjuk bioförälder?