• Nadia Starland

    Vågar inte lita igen

    Hej! (Vet inte om jag la denna rätt nu så om det går kan någon flytta den)
    Jag ska försöka hålla mig lite kortfattad om det går. [Dyslexi]
    I slutet av 2011 började jag med ett online spel kallat starstable online (sso), jag har fått många vänner där och en del av dom är jag även nära vän med irel nu.
    Runt 2012 gick jag med i en klubb i sso och blev riktigt nära vän med en tjej. Hon var 17 år ungefär när vi träffades och jag var 11/12 år, vi kom riktigt nära varandra och hon blev som min syster, Min skolgång har varit och är jobbig med vänner som sviker osv men jag och litade på henne till 100% vilket jag aldrig gjort med en kompis innan. Jag kunde prata om allt med henne och hon var alltid villig att hjälpa mig (från lite oro till självmordstankar) 
    Vi skrev och var med varandra varje dag. Men efter ca ett år började hon sluta vara den första att skriva till mig, men om jag började så flöt det på som vanligt. Några månader senare började hon ta längre tid på sig att svara, sen så slutade hon svara mig om hon inte fick någon direkt fråga som "Vad gör du?" eller "Kan jag vara med dig?" osv. Ytligare några månader senare slutade hon svara på det också men hon kunde fortfarande komma fram om hon såg mig i spelet. Nu gör hon inget av det längre, skriver aldrig, kommer aldrig fram till mig. Efter att hon lämnat mig vågar jag inte lita på någon igen, det är som en vägg som ingen längre kan komma igenom. Jag är fortfarande beroende av att veta att hon mår bra trotts detta, men jag är krossad och orkar inte längre. Nu har även en vän i skolan börjat vända mig ryggen för en annan i klassen och jag är bered på att nästan ge upp mitt liv, hålet i min själ blir bara större och större och vissa dagar vill jag bara släppa taget och avsluta livet. Jag har fått nya vänner via sso som jag pratar med varje dag på Facebook och i ett program som heter Discord och jag tycker jätte mycket om dom o skulle säkert kunna berätta allt det här för dom, men är så rädd att dom ska tycka att jag är jobbig och med lämna mig. Om vi råkar komma in på ett lite "djupare" ämne som berör mig skämtar jag bort de för att byta stämning osv. Vet att den äldsta i gruppen hjälpt en av de yngsta väldigt mycket och "fått upp henne på fötter" många gånger (vi e 4 med mig i den) och jag saknar verkligen den kontakten från min "syster" och hade gjort allt för att hon ska bli som hon var. 
    Jag är trött på allt nu, trött på att vara den lilla fega, att se henne med sin klubb, se henne springa för bi mig utan att stanna. Flera kvällar/nätter har jag brutit ut nu och bara gråtit, vill veta varför hon lämnade mig, veta om hon en dag kommer tillbaka till mig, veta om jag kan lita på dom här 3 andra 100% utan att en dag bli sviken. Jag orkar snart inte längre stå kvar, vill lämna livet bakom mig och bara ge upp.

    Vill inte ha några svar som "Släpp henne, det va inte en riktig vän" eller "våga lita ändå" osv, för om någon jag litar på nu med sviker mig kommer jag avsluta mitt liv. 
            Kan detta någon gång ändras och jag få ett liv utan att känna så här?
            Någon som varit/är med om samma sak, hur kom du över det i så fall?
     

    Mvh Nadia 
  • Svar på tråden Vågar inte lita igen
  • i-o

    Hej Nadia,
    så här kan det lätt bli när man substituerar verkliga människor för onlinekontakter. Det är viktigt att ha någon att prata med för de flesta. Jag tycker du ska se dig om efter en samtalskontakt.

    Själv litar jag inte på någon mer än jag måste numer, vilket förmodligen är en del av vuxenlivet. Beträffande att lita på andra är det viktigt att inte förvänta sig för mycket utan börja smått och vara beredd att hålla det på den nivån. Med tiden brukar det framgå vad för människor man har att göra med. Det är viktigt att veta sitt eget värde och aldrig någonsin låta någon annan förleda en att tvivla på detta. Dessvärre verkar det vara oerhört mer sällsynt än jag trodde när jag växte upp.

    Krya på dig!

Svar på tråden Vågar inte lita igen