Tog graviditeten bort mina känslor?

Jag hade likadant, störde mig på allt som min sambo sa och gjorde. Kräktes av att känna hans kroppsdoft - som jag i vanliga fall älskar. Och sex och närhet var inte ens i närheten av aktuellt. Men det är fullt normalt och allt det fina och mysiga kommer tillbaka :) för mig var det så fram till vecka 18 ungefär.

Det är helt normalt. Jag var likadan. Det är bara dina hormoner som ställer till det.

Men hur förklarar jag detta för min kille som självklart undrar? "Jag är inte kär i dig längre men egentligen är jag det, vi får bara vänta ut hormonerna"

Vi ska flytta ihop nästa helg och jag känner inte alls för de nu. Vill bara göra abort och göra slut och bo med min hund. Eller kanske inte göra abort, men leva själv med ungen..

Men hur förklarar jag detta för min kille som självklart undrar? "Jag är inte kär i dig längre men egentligen är jag det, vi får bara vänta ut hormonerna"

Vi ska flytta ihop nästa helg och jag känner inte alls för de nu. Vill bara göra abort och göra slut och bo med min hund. Eller kanske inte göra abort, men leva själv med ungen..

Det är bara att förklara som läget är. Det kommer bli bättre men med en graviditet och sedan småbarn så får förhållandet en ordentlig prövning.

Så kände jag för min pojkvän (numera man) under vår första graviditet! Det var jättejobbigt och jag tålde honom inte längre! Känner igen det där med att man tänkte annorlunda när han inte var där, men när han var det så ville jag inte vara nära honom. Nu väntar vi femte barnet och det var bara under första graviditeten jag reagerade sådär! Men jag stod ut (och han också). 

Säg inte att du inte är kär i honom längre. Säg bara att hormonerna gör dig avståndstagande eller något och att du hoppas på att det går över snart.

Jag förstår inte hur vi ska kunna stå ut. Han hann vara hemma i 5minuter nu innan vi började bråka, jag söger att jag inte vill bli sambo och knappt vet om jag vill vara tillsammans. Kan inte behärska mig själv även om jag försöker..

Men just för stunden är det ju verkligen så jag känner.. Men jag känner mig så himla hemsk..

Sätt er ner i lugn och ro och bara prata igenom allt. Allt hur du tänker och att du inte vet vad du vill riktigt. Är det första gången du är gravid? Har ni båda inga kunskaper av vad som händer i era kroppar vid graviditet???

Tycker att ni båda två borde läsa på lite av vad som händer i graviditeten och hur man kan förändras. Bättre å läsa på det nu än att allt kommer som en chock för er båda