Känsliga ämnet "Sitt ex"
Hej!
Jag har ett förhållande med en man som går snart ett år tillbaka. Innan mig hade han ett förhållande med en kvinna i 16år, dom har inga barn ihop eller är bundna till varandra på något sätt.
I början av förhållandet som jag inledde med honom så blev han och jag hotade av exets bror. Hon gjorde koll på mig på internet och skickade till min nuvarande kille.
Det tog ett tag sen så tystnades det. Sen ringde han telefon igen, mitt i natten har han åkt ifrån mig, till henne för att hon mår dåligt.
Jag började redan då att känna att det inte skulle fungera, jag började säga ifrån.
Han säger att han tänker vara där för henne och hjälpa henne när hon ringer. Detta va ett krav han hade från början, men jag tänkte att hon kommer väl inte ringa någon som har lämnat henne och nu älskar någon annan (?).
En gång innan nyår, skriver hon ett sms följade: "Jag avlivar hunden idag". Klart han va dämpad och jag tröstar honom.
Varpå i början av året så ringer hon igen, mår så dåligt - han åker, utan att titta bakåt.
Kommer hem till mig igen efter två dagar. Jag får fråga honom vad dom sagt / gjort. Ingenting han självmant berättar. Han kommer inte ihåg någonting som dom pratat om. Sen säger han, "Vi satt i vardagsrummet och kollade på tv, jag lekte med Hunden."
Då brast det för mig. Hon hade inte avlivat hunden, inte sagt något om det. Och han är helt ok med det. Jag begriper inte hur man inte reagerar där?
Har fråga om en sak av honom att han väljer att säga upp kontakten med henne. Dom har inga barn, inte förpliktelser gentemot varandra.
Men han svarar att han inte vill såra henne. Jag ställer motsvaret men jag mår dåligt av detta?, jag blir sårad! - Vad gör du för mig?
Har nu gett honom det ultimatum ingen vill varken ge eller få, men jag klarar inte av detta mera att aldrig kunna påbörja ett liv med honom.
Utan det kommer alltid vara Hon, Han och Jag.
Man vet aldrig när hon kan ringa och man vet aldrig när han kommer att åka.
Jag skriver detta inlägg för jag boxas med mitt samvete. Ena stunden känner jag som "Du gör rätt som kräver detta, det är absolut inte fel av dig. Han lever ett liv med dig, säger att han älskar dig. Då ska han visa det"
Medans
"Men vafan är du helt jävla dum i huvudet? Klart att han ska få träffa henne, han blir ju lycklig av det"
Droppa allt ni känner när ni läser.. Tack så hemskt mycket för att ni tar er tid att läsa.
/Bara jag.
